Ungdomsberometern och Riksidrottsförbundet har släppt en ny rapport, där de avslöjar de främsta anledningarna till varför unga slutar med idrott. Tidsbrist, avstånd och kostnader är några av de vanligaste orsakerna. Rapporten visar också att unga är nyfikna på att prova nya idrotter.
Ungdomsbarometern och Riksidrottsförbundet har alltså tagit fram en ny rapport där de går igenom orsaker till varför unga slutar med idrott och vad som skulle kunna få dem att fortsätta.
Rapporten visar att, för att fler unga ska fortsätta med idrott, lägre kostnader och träning närmare hemmet är de två faktorerna som är viktigast. Mindre press att prestera och att lättare kunna ta sig till träning och match/tävling är två andra aspekter som är viktiga när unga berättar om vad som hade kunnat få dem att fortsätta idrotta.
– Anledningarna till att unga slutar idrotta varierar förstås. För vissa är närheten till idrotten avgörande, för andra är det kostnaderna. För unga i ekonomisk utsatthet blir det dubbelt tufft, eftersom avståndet kräver att man har råd att ta sig dit. Man måste kunna idrotta utan att ha en skjutsande förälder, säger Malin Träff, talesperson barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet, i ett pressmeddelande.
Under det senaste året har en av fem unga slutat med en idrottsaktivitet, detta visar rapporten. Anledningarna bakom? De främsta är att de unga behöver fokusera på skolan eller jobbet, att de tröttnat på idrotten eller att idrotten helt enkelt tar för mycket tiden. Skador eller andra intressen spelar också in.
– Unga beskriver en orolig omvärld och höga krav på prestation, både från sig själva och från andra. De söker trygghet och stabilitet och prioriterar skola, jobb och nära relationer i högre utsträckning än tidigare generationer. Idrottsrörelsen kan bidra till den stabiliteten men behöver säkerställa en flexibel och välkomnande miljö att vara i, säger Malin Träff.
Nyfikenhet på andra idrotter
Men rapporten visar inte bara på orsaker till varför unga slutar med idrott – rapporten visar också att unga är mer nyfikna än någonsin på att prova nya idrotter. I snitt vill unga testa tre nya träningsformer eller idrotter.
– Det är glädjande att många unga vill prova nya idrotter. Det tyder på en stor nyfikenhet och att vilja vara aktiv. Den nuvarande ungdomsgenerationen fortsätter visa sig träningsintresserad och öppen för att prova nytt, vilket ger oss en fantastisk möjlighet att erbjuda ett brett utbud av aktiviteter som kan inspirera och engagera, säger Malin Träff.
Rapporten, som heter ”Unga och Idrott” är en återkommande rapport där attityder och betendemönster bland svenska ungdomar i åldern 15-24 år kartläggs. Syftet är att förstå och följa utvecklingen kring ungas rörelse och aktiviteter över tid, och att bidra med insikter som kan stärka och utveckla idrottsrörelsen i Sverige.
Läs Handbollskanalens senaste artikelserie här:
LÄS MER: Kartläggning: Så ser selekteringen ut i Sverigecupen & i U-landslag
LÄS MER: SHF om selektering: “Av vikt att skapa medvetenhet”
LÄS MER: Norges nya modell: skjuter upp start för ungdomslandslag – byter från tre till två landslag
LÄS MER: Månsson tycker att för många barn och unga flyttar för tidigt: ”Är det bra för svensk handboll?”
LÄS MER: NIU-gymnasium om tidiga flyttar: “Inte säker på att det är det bästa”
LÄS MER: Wedberg om selektering: “En av de största frågorna”
LÄS MER: Lugis akademi – satsar på elit & bredd: ”Bredd föder spets”
LÄS MER: Så jobbar IK Sävehof med sin akademi: “Har uttagning för våra juniorer”
LÄS MER: Lödde Vikings-profilen: “Sverigecupen blir ett pubertetsmästerskap”
LÄS MER: Boquist stod emot lockropen från storklubbarna: “Prioriterat en stor roll”
LÄS MER: PG Fahlström: ”Byt ut talangmiljö till utvecklingsmiljö”
LÄS MER: Spontanhandbollens vara eller icke vara: ”Skapar bättre spelare i längden”
LÄS MER: RF har ny strategi på gång – Strategi 2035: ”En vision som inspirerar”
LÄS MER: Insändare: ”Elit på bekostnad av bredden? En annan bild av Sävehofs akademi”
LÄS MER: IK Sävehofs svar på insändaren ”Elit på bekostnad av bredden? En annan bild av Sävehofs akademi”
LÄS MER: Gästinlägg om vår artikelserie: Författaren Jacob Gudiol