Han är en av Sveriges mest framstående talangforskare och har över 40 års erfarenhet inom ledarskap, coaching och utvecklande idrottsmiljöer. Handbollskanalen ringde upp PG Fahlström för att be forskaren och universitetslektorn prata om bland annat ordet talang, biologisk mognad, elit och bredd samt hur idrotten ska få så många som möjligt att vara aktiva så länge som möjligt.
PG Fahlström har alltså nästan ett halvt sekels erfarenhet av flera av frågorna som vi på Handbollskanalen rör vid i den här artikelserien. Fahlström jobbar som universitetslektor på Linnéuniversitet och närmare bestämt institutionen för idrottsvetenskap. Och han forskar om allt som rör bland annat talang (ett ord han inte gillar, men mer om det senare), biologisk mognad samt elit och bredd.
Med en så respekterad och erfaren person som PG Fahlström på tråden valde vi på Handbollskanalen att ställa några av de större frågorna till honom. Först en lite mer filosofisk sådan, vad PG egentligen tycker om ordet talang.
– Egentligen tycker jag inte om det. Jag har varit involverad i flera olika projekt där vi inte använder det ordet. Använder man ordet talang blir det så lätt att det fokuserar på någon eller några som har något extra, snarare än att fokus blir på att jobba med utveckling. Därför har vi ofta bytt ut ordet talangmiljö till utvecklingsmiljö, säger PG Fahlström.
– Är du i Kristianstad, Ystad, Partille eller var du nu än är inom handbollen får du jobba med det du har. Om en forskare kallar det för talang eller inte är ointressant.
”Det viktigaste är motorisk träning”
Kanske är det så att ordet talang har blivit något urvattnat. Tränare och ledare har sin roll i det, media har sin roll. PG har naturligtvis funderat massor på ämnet.
– Väldigt ofta uttrycker folk det som att någon är en talang, någon har blivit en talang eller att någon är en före detta talang. Det blir som att man är väldigt bra för sin ålder, eller väldigt bra med tanke på hur lite man har tränat, då är man en talang. När Armand Duplantis kom fram sa någon att man kanske inte kan kalla honom talang längre eftersom han är bäst i världen. Men är talang samma sak som att vara bra på något behöver vi inte det ordet.
– Som jag ser det, och det är inte säkert att det är sant, brukar talang definieras som potential. Vissa lär sig helt enkelt saker fortfarande, kanske återhämtar de sig fortare, bygger muskler fortare eller lär sig vissa spel fortfarande. Vissa hoppar till exempel högre trots samma träning som sina kompisar.
– Du kan ha flera av de här olika potentialerna och det innebär att du skulle kunna vara handbollstalang, fotbollstalang och volleybolltalang på en och samma gång. Lär du dig koordination kan du vara talang i flera idrotter. Men det krävs ändå mycket träning, den behöver dock inte vara schemalagd utan den kan vara i form av lek. Det viktiga i sammanhanget är någon form av motorisk träning.
Fahlström kommer även in på vikten av sammanhang och hur stor betydelse det egentligen har. Kanske är just sammanhang och miljö fortfarande något som är undervärderat inom idrottens värld.
– Det här med 10,000 timmar är en myt. Men om du, jag och Messi tränar fotboll lika mycket kommer han att lära sig fortare än vad vi gör. Men det som gör det hela mer komplext är sammanhanget. I Ystad spelar många handboll, det kommer fram många spelare därifrån, och det som bidrar till det är att det finns spelare att titta på och goda förebilder i klubbverksamheten. Har du potential spelar det ändå roll vilken miljö du finns i. Och du skulle kunna bli bättre på någon annan sport än handboll som du specialiserar dig på om du bor i Ystad, men det blir kanske ändå handboll eftersom det är just Ystad det handlar om.
Tycker du då att ordet talang behöver omdefinieras?
– Ja, det tycker jag. Folk får så klart kalla det vad de vill, men risken är att det blir så fixerat vid en sak när ordet används. Jag har varit badmintontränare i nästan 40 år, från nybörjare till landslag, och jag har haft fel nästan hela tiden när det gällde vilka som blev bra. Det är så mycket som spelar in. Jag skulle hellre se att vi fokuserar på bra och varierad träning, för då utvecklas man. Om det nu finns något som heter talang så är det då, vid bra och varierad träning, som det utvecklas.
– Om jag hade suttit på RF-pengarna skulle jag inte satsa på fyra lovande spelare i IFK Kristianstad, utan på miljön. För det är kanske spelare nummer fem som blir landslagsspelare, även om han eller hon bara var en i gänget vid 10-11 års ålder.
– Sen förstår jag att ordet talang får fäste i media. Det är mycket sexigare med ordet talang och att ranka unga spelare baserat på så kallad talang än att säga som vi forskare tråkigt nog gör att allting tar tid. Men faktum är att idrottsutveckling är som ett maratonlopp. Är man för fokuserad på mellantider blir det inte bra. Gymnasiet är ”The end of the beginning” om jag ska parafrasera Winston Churchill.
”Jag tror att man vill för fort fram”
I Patrik Brennings bok ”Så vinner vi igen” går det bland annat att läsa att ”För att ett barn som identifierats som talangfullt ska gynnas av det krävs det att den här nya situationen barnet placeras i råkar vara det rätta steg för den individen just vid den tidpunkten. Geografisk placering, tränare, träningsmetoder, belastning, vänner, konkurrenter, familj. Och det återkommer sen under resans gång när saker förändras. Det räcker med fel val vid ett enda av dessa vägskäl för att en potentiell talang ska gå vilse och släckas”.
Fahlström, som nyligen satt i en panel med Brenning och diskuterade just de här frågorna, menar att det är ett tydligt ”svart eller vitt-sätt” att se det på, men att han håller med reportern.
– Vi forskare är ju alltid ’å ena sidan, å andra sidan’ men det är ju helt rätt som det står i boken. Om vi tittar på ishockey, jag är en hockeynörd, kanske du tillhör ett A-lag som spelar i SHL, men du får kanske inte spela utan hamnar på bänken. Tränarna kanske har fokus på seniorlaget och inte på din personliga utveckling. Ska jag generalisera skulle jag säga att flytta inte till storklubben förrän du verkligen platsar. Kan du välja mellan att sitta på bänken i Malmö FF eller spela varje match i Lunds BK är det bättre att välja Lund fram till att du platsar i MFF.
– Men det har blivit en hets att flytta till de stora klubbarna. Jag tror att man vill för fort fram och att man väljer bort andra idrotter för att satsa på en sport.
Hur mycket riskerar biologisk mognad att ställa till det när det gäller identifiering av vilka unga förmågor klubbarna och ungdomslandslagen satsar på?
– Det spelar jättestor roll. Man kan slarvigt säga att all forskning hela vägen i alla idrotter visar att ju tidigare man selekterar, desto större roll spelar biologisk mognad. Även social mognad, att man har koll på grejerna, lyssnar på instruktioner och passar tider, för att nämna några exempel, har stor betydelse. Det är heller ingen slump att de som är duktiga i skolan ofta är duktiga idrottare, eftersom de har ordning och reda.
– Tar man uttagning till gymnasiet och mer specifikt killarna, tjejerna har ju ofta kommit längre i sin mognad, kan en kille vara två decimeter längre, väga 20 kilo mer och skjuta som en häst sparkar. Då säger RF att man ska välja ut den med störst potential att bli senioridrottare. Det är en omöjlig uppgift. Det är som att välja potentiell nobelpristagare i den åldern. Så det är inte handbollens fel. Gymnasierna har väldigt många spelare att välja mellan och de ska välja ut några få, då blir det lätt att de tittar på skytteliga eller hur fort spelare springer. Men spelarna kanske inte är bättre än de inte lika fysiskt utvecklade spelarna när de lite mindre spelarna har vuxit ikapp om fem år.
En annan intressant fråga är den om elit vs bredd. Eller snarare om hur det kan normaliseras i högre utsträckning att det inte handlar om någon motsättning mellan de båda utan snarare än samverkan mellan elit och bredd. PG Fahlström är bestämd i sin uppfattning om saken.
– Det finns ingen konflikt där. Det är hur enkelt som helst – en bra och bred ungdomsträning är elitförberedande. Det finns så kallade experter som sitter i tv och pratar om elitförberedande och breddförberedande. Det är okunnigt. Har till exempel handbollsklubbarna en bra och bred ungdomsverksamhet är den också elitförberedande.
– Och det är bra att hålla på med fler idrotter samtidigt. Jag har varit involverad i ett projekt tidigare med alpint och ishockey där man, om man är på alpinträning, ändå får räkna det som närvaro på hockeyträningen. Som handbollsspelare kanske man kan köra friidrott på sommaren, säger PG och ger ett exempel på vad han skulle vilja göra.
– Skulle jag bygga en badmintonhall idag skulle jag kanske bygga tolv banor istället för 14 och använda de två banorna till att göra en gymnastiksal av det med ribbstolar, plintar och tjockmatta för att kunna göra hinderbana och motorikträning 15-30 minuter efter varje ordinarie badmintonträning. Det är därför jag pratar om allsidig träning – det finns de som kommer in på idrottsgymnasier som knappt kan springa Coopertest eftersom de har tränat så ensidigt. Och det leder till överbelastningsskador.
Att få så många som möjligt att spela så länge som möjligt
Elit och bredd hänger så klart även ihop med den kanske största frågan av alla: hur handbollen, och idrotten i stort, ska få så många att syssla med idrott så länge som möjligt. Handbollskanalen bad universitetslektorn dela med sig av sina nycklar för att det ska ”lyckas”.
– Om jag är handbollskille skulle jag fundera på hur jag skulle få fram nästa Lövgren, nästa Gulldén. Och då gäller det att vara rädd om varenda en. Är det något jag har lärt mig av 40 år som forskare och tränare är det att den största likheten mellan de som är bra att de inte slutar. Och att den femte bästa i gruppen kanske är den som blir bäst så småningom. Därför är det viktigt att inte krympa grupperna så tidigt utan låta många vara med långt upp i åldrarna.
– Istället för att någon ska träna många pass och tvingas krympa grupperna är det bättre att ha några färre spelare, då kommer alla att få plats och vi slipper kanske planbristen i handboll om inte alla ska träna så mycket så tidigt.
Ser du några risker i det?
– Utmaningen blir att föräldrar kan säga att i innebandy får de göra si, i basket får de göra så. Handbollen kanske tänker att då måste vi också göra så för att inte tappa de spelarna. En samsyn mellan idrotterna är bättre, men också på förbundsnivå, även om jag inser att det i stort sett är omöjligt. Jag tror att mycket handlar om, även om jag aldrig skulle få någon att säga det, att se till att ungarna väljer just deras sport, säger PG Fahlström och avslutar.
– Skulle jag vara handbollsledare skulle jag se till att ha nyböjarträningar även för 12-13-åringar, för då är det jättemånga som inte får spela fotboll längre. Och har man spelat någon form av bollsport i fem år kan man lära sig spela handboll också. Där tror jag att vi har ett svinn och då måste klubbar ta emot spelare. Man tänker ofta bara på skolstart och när de är 6-7 år, men tänk att få jobba med nybörjare som har spelförståelse och motoriskt kunnande med sig. Där tror jag finns en outnyttjad jätteresurs inom svensk idrott. Och sist men inte minst måste klubbarna bestämma sig för sin linje, en linje de sen måste uppfostra varje ny generation barn och föräldrar. Det måste vara klubbens linje och inte enskilda personers linje.
LÄS MER: Kartläggning: Så ser selekteringen ut i Sverigecupen & i U-landslag
LÄS MER: SHF om selektering: “Av vikt att skapa medvetenhet”
LÄS MER: Norges nya modell: skjuter upp start för ungdomslandslag – byter från tre till två landslag
LÄS MER: Månsson tycker att för många barn och unga flyttar för tidigt: ”Är det bra för svensk handboll?”
LÄS MER: NIU-gymnasium om tidiga flyttar: “Inte säker på att det är det bästa”
LÄS MER: Wedberg om selektering: “En av de största frågorna”
LÄS MER: Lugis akademi – satsar på elit & bredd: ”Bredd föder spets”
LÄS MER: Så jobbar IK Sävehof med sin akademi: “Har uttagning för våra juniorer”
LÄS MER: Lödde Vikings-profilen: “Sverigecupen blir ett pubertetsmästerskap”
LÄS MER: Boquist stod emot lockropen från storklubbarna: “Prioriterat en stor roll”
Uppskattar du artiklar som den här? Swisha valfritt belopp till 123 572 17 33. Med ditt och andras stöd kan vi producera ännu mer artiklar och innehåll om handboll. Tack för att du läser och följer oss!