I en tidigare artikel har vi gått igenom hur selekteringen ser ut till Sverigecupen och till svenska ungdomslandslag. Men inte heller Norge är förskonat från selektering. Därför har vårt grannland i väst nu tagit ett beslut att skjuta upp starten för ungdomslandslag och att byta från tre till två landslag på ungdomsnivå.
– När vi ser tillbaka på de senaste årgångarna blir vi bekräftade i hur svårt det är att förutspå vem som i slutändan blir bäst, och därför kommer vi framöver att göra en noggrannare identifiering av spelarna innan selektionen inleds, säger Claus Dalgaard-Hansen, talangchef för yngre pojklandslag på Norges handbollförbund.
Beskedet kom för några veckor sedan via ett pressmeddelande från det norska handbollförbundet: starten för ungdomslandslag skjuts upp. Norge har historiskt inlett sina ungdomssamlingar tidigare än vad exempelvis Sverige har gjort. Men nu blir det alltså ändring på det. Men vad innebär det egentligen? Handbollskanalen tog kontakt med Claus Dalgaard-Hansen, talangchef för yngre pojklandslag på Norges handbollförbund, för att reda ut saken.
– Vi har beslutat att skjuta upp starten för ungdomslandslagen. Tidigare har vi haft tre ungdomslandslag, men framöver kommer vi att ha två. När vi ser tillbaka på de senaste årgångarna får vi bekräftelse på hur svårt det är att förutspå vem som i slutändan blir bäst, och därför kommer vi framöver att göra en noggrannare identifiering av spelarna innan selektionen inleds, säger Dalgaard-Hansen.
– Selektering har på alla nivåer och i alla åldersklasser några olyckliga konsekvenser, så vi vill gärna skjuta upp den. Det är egentligen ganska enkelt. Ju äldre killarna blir, desto enklare blir det att skilja på tidig fysisk mognad och verklig potential.
Vill göra det tydligt att det inte är bråttom med spelarutvecklingen
I svenska ungdomslandslag finns det en tydlig övervikt på spelare födda jämna år kontra ojämna år. Det ser mer eller mindre likadant ut i norska ungdomslandslag.
– Det statistiska material jag har sammanställt talar sitt tydliga språk. Vi har 87 spelare födda 2004 som varit med på landslagssamlingar och 37 spelare födda 2005. Sen har vi 40 spelare födda 2004 med landskamper, samt 18 spelare födda 2005 med landskamper, säger Dalgaard-Hansen.
– På samma sätt har 83 spelare födda 2006 varit med på en landslagssamling och 53 spelare födda 2007. Dessutom har 44 spelare födda 2006 spelat landskamper och 18 spelare födda 2007 landskamper. Vi har haft ett system där de jämna årgångarna har haft ett år längre i landslagsmiljön än de ojämna, alltså ett år där bara de jämna årgångarna har spelat landskamper. Framöver kommer båda årgångarna att starta samtidigt. Det ändrar inte på att de äldsta fortfarande är de äldsta, men det ger dem inte längre ett försprång på det sättet.
I pressmeddelandet från Norges handbollförbund går det bland annat att läsa följande: “Vi vill göra det tydligt för spelare, föräldrar, tränare och klubbar att vi inte har bråttom med spelarutvecklingen. Det finns många år att utvecklas inom handboll och därför är det viktigt att stödja spelarna i att använda tiden på ett klokt sätt.” Handbollskanalen bad talangchefen utveckla det resonemanget.
– Genomsnittsåldern på OS-guldvinnarna från Danmark i sommaren OS var 30 år. Det understryker att det finns många år att utvecklas och bli bättre på inom handboll. Enligt min mening är det de vuxnas ansvar kring de unga spelarna att hjälpa till att sätta deras utveckling i ett större perspektiv. Det finns bra, spännande och roliga matcher som 14-, 15- och 16-åring, men i ett seniorperspektiv är de inte viktiga, men förhoppningsvis lärorika.
– Just nu satsar barnen, för de är barn, alldeles för tidigt. De bör använda tonåren till kompetensutveckling och till att bygga en kropp och ett mindset som är redo för att satsa mellan 18 och 23 års ålder. Då får vi fler seniorspelare och färre barnstjärnor. Inte minst föräldrarna bör ha is i magen och se till att utvecklingen sker på barnens villkor.
Vilka potentiella risker ser du med er nya riktning?
– Den största risken är enligt mig att omgivningen inte förstår argumenten bakom beslutet, eftersom det perspektiv vi har på spelarutvecklingen har ett helt annat och längre perspektiv än det perspektiv som spelarna själva är en del av. Detta ska inte uppfattas som kritik, utan som en känsla från min sida att kulturen inom ungdomsidrotten har blivit mer kortsiktig de senaste åren och att det kan vara oerhört svårt att bryta med denna kultur, eftersom yttre tryck, bland annat från föräldrar, kan vara stort.
Handbollskanalen har tidigare pratat med Kalle Andersson, ungdomsansvarig på Svenska handbollförbundet, om det faktum att IHF och EHF envisas med att ha mästerskap som är planerade på ett sätt som gynnar jämna årgångar. Andersson säger bland annat:
– Det finns en struktur utifrån de internationella förutsättningarna och de planerade mästerskapen för årskullarna som vi SHF behöver utgå ifrån och forma på bästa sätt för bästa möjliga utveckling. En strategi som vi har är att spelarutbildningen har lika omfattning oavsett kön och årskull, sa Andersson då.
Claus Dalgaard-Hansen är naturligtvis även medveten om att IHF och EHF har det upplägg de har, och att det finns lite som går att göra åt det just nu.
– Det är det enklaste sättet för de stora internationella förbunden, och det är därför det är så. I den bästa av alla världar skulle det vara fantastiskt för spelarna och talangutvecklingen om systemet var annorlunda, men den matchen tror jag kommer vara svår att vinna. Därför måste vi själva vidta åtgärder som säkerställer att spelarna i de ojämna årgångarna inte blir tagna som gisslan i internationella strukturer.
Riskerar svagare resultat på ungdomsmästerskap
Riskerar Norge därmed att placeringsmässigt nå lite sämre resultat kommande ungdomsmästerskap i och med den nya strategin? Talangchefen är inte orolig.
– Ja, det kan vi riskera. Men då måste vi påminna varandra om att målet är att utveckla A-landslagsspelare, inte att vinna ungdomsmästerskap. Trots att vi aldrig har vunnit en ungdomsmedalj har Norge ändå varit i flera VM-finaler, och det understryker bara att det är möjligt att göra bra seniorresultat även om man inte vinner på ungdomsnivå.
– Danmark har heller inte vunnit ett ungdomsmästerskap sedan 2013, och det går ju ganska bra för Danmark. Men vi vill kvalificera oss för mästerskapen och vi vill vinna så många matcher som möjligt, men det ska vara med spelartyper som har seniorkompetens, och det kommer fortsätta vara utan byten försvar-anfall på U18- och U19-nivå.
I Sverige har vi en överrepresentation i ungdomslandslag när det kommer till spelare födda jämna år. Men i seniorlandslagen jämnar det ut sig rejält. Hur ser du på det?
– De spelare som har den grit som krävs för att ta sig igenom de svåra perioderna som barn, när man är mindre än de andra och inte alltid lyckas med allt, kommer att tjäna mycket på det i längden. När du inte kan vinna på fysik tvingas du finslipa dina tekniska och taktiska färdigheter, och det betyder att du har hela paketet när du senare hinner ikapp det fysiska försprånget. Danska spelare som Mikkel Hansen, Mathias Gidsel och Mads Hoxer är bra exempel på detta, säger Claus Dalgaard-Hansen.
LÄS MER: Kartläggning: Så ser selekteringen ut i Sverigecupen & i U-landslag
LÄS MER: SHF om selektering: “Av vikt att skapa medvetenhet”
Uppskattar du artiklar som den här? Swisha valfritt belopp till 123 572 17 33. Med ditt och andras stöd kan vi producera ännu mer artiklar och innehåll om handboll. Tack för att du läser och följer oss!