IK Sävehof var en av pionjärerna (pionjären?) inom svensk handboll när det kommer till akademiverksamhet då klubben har haft en officiell akademi i över tio år. Men hur jobbar egentligen världens största handbollsklubb med sin akademi? Vi bad Linus Ekman, som kom till IK Sävehof redan 2009, och kan klubben utan och innan, att svara på det.
– Man gör en akademi till vad man själv vill att det ska vara. Hos oss är alla välkomna fram till att de är juniorer och då har vi en uttagning, säger Ekman till Handbollskanalen.
IK Sävehof, världens största handbollsklubb, startade officiellt sin akademi säsongen 2013-14. Linus Ekman kom till klubben 2009 som akademispelare, även om det på den tiden inte kallades för det. Ekman inledde som spelare i föreningen men har även verkat som assisterande tränare till Michael Apelgren samt med klubbens akademi, innan han blev huvudtränare inför årets säsong.
Men precis som när man frågar andra om just ordet akademi är ordets betydelse lite oklar för 32-åringen.
– Vad betyder egentligen akademi? Det är ju lite diffust. Man gör en akademi till vad man själv vill att det ska vara. Hos oss är alla välkomna fram till att de är juniorer och då har vi en uttagning, säger Ekman till Handbollskanalen.
I IK Sävehof är det F16, P16, F18 och P18 som ingår i klubbens akademi. När det gäller 16-åringar är alla välkomna, men däremot har klubben uppdelning i form av träningsgrupper, detta eftersom de har så många spelare.
– Det varierar mellan 50 och ibland upp emot 90 spelare i de åldrarna och därför har vi träningsgrupper utifrån var vi bedömer att spelarna är träningsmässigt. De tränar med spelare på sin egen nivå. Sen kan man bli uppflyttad att träna med juniorerna och man kan även bli uppflyttad till det vi kallar gul grupp eller svart grupp, förklarar Ekman.
De är med och väljer spelarna
På juniorsidan har Sävehof som redan nämnt en uttagning. Spelare tas ut och blir då erbjudna en plats i klubbens S-hof-lag, som spelar i seniorserier både på flick- och pojksidan.
– Din plats är inte garanterad under två år utan det blir en ny uttagning efter ett år och där är alla med. Du behöver bli uttagen igen till nästa år även om du redan tillhör S-hof.
Vilka är med och väljer ut spelarna?
– Det gör tränarna som spelarna har haft under säsongen, juniortränare, sportchef, akademichef Andreas Wallin, A-ungdomstränare och några till runt laget, säger Ekman, och berättar att de har några möten varje år där de tittar igenom samtliga spelare i akademin.
Vad baserar ni uttagningen på, är det säsongen som har gått?
– Det är säsongen som har gått, men även potential. Det kan finnas någon som har förutsättningar för att bli otroligt duktig, men som kanske inte har en så stor kropp. Det kan vara någon som har haft skador eller varit sjuk i ett halvår. Egentligen värderas allt under de två senaste åren. Men vi vill inte ha en för stor trupp, den ska vara någonstans mellan 20 och 28 personer. Så det handlar mycket om planering och inte bara över nästa år utan för två-tre år framöver.
Det är inte alltid självbilden hos barn och unga stämmer med hur verkligheten ser ut. Spelare kanske tror att de ligger längre fram än de gör och då finns det risk för stor besvikelse och tappad motivation om de inte blir uttagna till S-hof. Hur hjälper ni spelarna i det läget?
– När vi ska ge besked till spelare har vi ett möte, oavsett om det är ett positivt eller negativt besked. Om det är ett negativt besked har vi ett kort möte där vi ger ett svar och inget mer egentligen. Direkt efter mötet bokar vi in ett nytt möte om två veckor och det mötet är betydligt längre. Anledningen till att vi gör så är att omvärlden försvinner för spelare i den åldern när de får ett negativt besked. Då hör spelarna bara det negativa och har svårt att komma med följdfrågor eller vad det kan vara. Det blir inte ett bra forum för fortsatt diskussion, förklarar Ekman.
– Under de två veckorna hinner personen hem och prata med mamma och pappa, syskon, rådgivare eller vad det nu kan vara. Sen har vi ofta ett bra andra möte där vi kommer fram till hur vi ska jobba framåt. Vi vill så klart hjälpa spelaren oavsett om den ska spela på elitnivå eller inte. Vi försöker vara så hjälpsamma som möjligt där med att kontakta klubbar om spelaren vill det. Och vill han eller hon inte spela handboll försöker vi hitta ett sätt att ha kvar personen i klubben, som ungdomstränare, domare eller vad som helst.
Ekman – en produkt av att flytta tidigt
Linus Ekman var 16 år gammal när han flyttade från Hammarö till IK Sävehof. Eftersom han själv har gjort resan från en mindre förening till en gigantisk förening med tillhörande akademiverksamhet, och sedan jobbat i föreningen i många år därefter, är han en bra person att fråga om fördelar och nackdelar med spelare som flyttar hemifrån vid tidig ålder.
– Jag, som är en produkt av att flytta tidigt, ser mycket positivt med det. Jag kom från ett mindre handbollslän där det inte fanns så många alternativ om man ville satsa och därför var Sävehof och gymnasiet en fantastisk möjlighet till att fortsätta min elitsatsning.
– Men det finns så klart nackdelar också. Du urvattnar på ett sätt mindre klubbar eller län på framstående spelare, vilket kan leda till att andra i laget tappar suget och satsar på andra idrotter. Hela ålderskullar kanske fallerar. Och det är kanske inte alltid positivt varför någon ska flytta från Stockholm till Göteborg eller från Ystad till Stockholm, för att ge två exempel. Och vissa som är i den åldern är inte mogna att flytta, men det vet man å andra sidan inte alltid förrän man har flyttat.
– I stort ser jag ändå positivt utifrån småstadspersonernas perspektiv att de ges en möjlighet att satsa på handboll. Och det är viktigt att komma ihåg att alla är unika.
Men läggs det ibland för mycket energi på att locka över spelare från andra föreningar kontra att utveckla den egna verksamheten?
– Ja, till viss del tycker jag det. Jag tycker ibland att man underskattar sin egen verksamhet och att det är lättare att bli imponerad av en ny spelare som man inte ser dagligen, än av sina egna spelare. Och då skapas en större hets kring att ta andra spelare. Men jag upplever att vi försöker så mycket som möjligt värdera vad vi har i vår egen verksamhet innan vi tittar på andra. Jag upplever att vi i Sävehof ibland får en orättvis stämpel att vi tar alla, men det får man tycka vad man vill om.
– Att det blir en extern hets är inte så konstigt, för det är lätt att bli avtrubbad. Du kanske har Sveriges största talang född 2012, men ser du honom varje dag blir du till slut van vid vad han gör. Om du sen ser någon som kanske är sämre både handbollstekniskt och taktiskt men spelaren är ny, så blir du imponerad. Det är naturligt som människa att tänka så.
När det kommer en ny spelare till er i samband med gymnasiestart, hur ser kommunikationen ut med spelaren och spelarens föräldrar för att se till att personen trivs?
– Först och främst pratar vi alltid med föräldrarna, det är de som är vuxna i rummet. Och på Partille gymnasium och i Sävehof har vi tillsammans en fadderverksamhet där du som spelare blir tilldelad en personlig fadder. Jag blev tillsammans med Anna (Lagerquist) fadder till två tjejer, varav en bor kvar. Vi blir då kontaktpersoner till föräldrarna där de kan be om hjälp, men det kan även vara om spelaren vill komma på söndagsmiddag eller bli lite ompysslad. Kanske hjälp att köpa Ipren eftersom de inte får det när de är under 16 år, säger Linus Ekman och avslutar.
– Alla tilldelas en fadder. Faddern kan vara tränare, spelare i herrlaget, föräldrar i A-ungdom eller junior. Det är en trygghet för spelarna men även för föräldrarna. I faddergruppen har vi också två personer som är drivande. Sen är det upp till familjerna, barnen och föräldrarna, hur mycket de vill använda sig av sina faddrar.
LÄS MER: Kartläggning: Så ser selekteringen ut i Sverigecupen & i U-landslag
LÄS MER: SHF om selektering: “Av vikt att skapa medvetenhet”
LÄS MER: Norges nya modell: skjuter upp start för ungdomslandslag – byter från tre till två landslag
LÄS MER: Månsson tycker att för många barn och unga flyttar för tidigt: ”Är det bra för svensk handboll?”
LÄS MER: NIU-gymnasium om tidiga flyttar: “Inte säker på att det är det bästa”
LÄS MER: Lugis akademi – satsar på elit & bredd: ”Bredd föder spets”
Uppskattar du artiklar som den här? Swisha valfritt belopp till 123 572 17 33. Med ditt och andras stöd kan vi producera ännu mer artiklar och innehåll om handboll. Tack för att du läser och följer oss!