ANNONS

Psykisk ohälsa, del 16: Psykoterapeuten om intryck & tips på vidare läsning

Handbollskanalens artikelserie om psykisk ohälsa var egentligen klar, även om vårt fokus på ämnet inte försvinner framöver, då Cecilia Dautovic Bergh hörde av sig. I vår intervju delar psykologen, psykoterapeuten och universitetslektorn med sig av sina intryck kring artikelserien – och tipsar även om vidare läsning på ämnet psykisk ohälsa.

Den 16:e och sista delen i Handbollskanalens artikelserie om psykisk ohälsa blev alltså en intervju med Cecilia Dautovic Bergh: psykolog, psykoterapeut och universitetslektor. Dautovic Bergh berättar att hon har läst varje artikel i vår serie.

– Jag tycker att det har varit nyanserat och bra. Att allt från domare till de som har de högsta positionerna inom svensk handboll, till idrottspsykologer och till Loves pappa varit med. Och att de som drabbats har fått sätta ord på det. Det är viktigt att ta bladet från munnen, att våga ta steget, att våga prata om skammen, rollerna och normerna, säger Dautovic Bergh.

Vad tar du framförallt med dig från artikelserien?

– Det som går igen hos de som har erfarenheter av psykisk ohälsa är att de säger att det handlar om att våga ta steget. Att öppna munnen och säga hur det är. Det som gör det så svårt är skammen och normer – det säger de både direkt och indirekt i era artiklar. Eric Westergren Malmberg sa det så himla fint att ”Skammen låg i att jag var fan elitidrottare och ända sedan man varit liten har man fått höra att det ska göra ont att syssla med elitidrott, det ska kosta och man ska inte ge upp.”

– Det säger inte lite om vad vi lär ut till våra unga redan från början.

Psykoterapeuten kommer även in på del 3 i artikelserien, där vi intervjuade idrottspsykologen Louise Svensson, som bland annat kom med frän kritik mot hur svensk handboll hanterar frågan om psykisk ohälsa.

– Louise pratade om ledarskap och miljö, vilket även Johan Ekengren gjorde. Louise visade konkret vad vi behöver bli bättre på, vad som ska till. Kommunikationen kan bli så mycket bättre – vad händer och vad kan jag vänta mig? Claes Andersson på Skånesport har skrivit om löftena ledarna ger till sina spelare, och det är en tuff verklighet.

Däremot menar Dautovic Bergh att man inte kan särskilja på idrottspsykologi och klinisk psykologi, som landslagschefen Hanna Fogelström öppnade vår intervju med att säga.

– Det var någon ledare som på ett fantastiskt sätt sa att våra spelare är 100 procent människor. Det skriver även jag under på. Därför står jag för att, eftersom personen är en helhet, vi inte kan starkt skilja klinisk psykologi med idrottspsykologi. Det hade varit att stycka individen på något sätt, och det vill vi ju inte göra. Det som är målet med all psykologisk behandling är att förebygga.

Hur betydelsefulla är ledarutbildningarna?

– Jag har bara tittat på några av utbildningsinnehållen för tränarutbildningarna på lite lägre nivå, och där kan ha hänt något sen dess, men när jag kikade var där inte mycket psykologi med. Det är så klart ett utmanande område, men bara att lära sig om grunderna i till exempel vad ångest är, vad som kännetecknar ångest och hur man behandlar ångest, det skulle kunna öka ledarnas och även spelarnas förståelse för att det inte är något konstigt.

– Det är någonstans runt 15-25 procent av vår befolkning som någon gång kommer att ha en depression. Och en miljon svenskar går idag på antidepressiva. Så det här är inte så himla konstigt att prata om!

– Det ledare vill göra är att uppmuntra betenden som vi vill se mer av, både på och utanför plan. Och kan man då baka in det i ledarutbildningen, det vill säga hur man åstadkommer beteendeförändring, så vore det jättebra.

Är det något perspektiv vi har missat i vår artikelserie?

– Det skulle i så fall vara forskningsperspektivet, för där har allt det här blivit studerat hur mycket som helst, säger Cecilia Dautovic Bergh och avslutar.

– Jag läste den senaste Psykologtidningen nyligen och där var det så himla fint att Folkhälsomyndiheten hade intervjuat unga i åldrarna 16-25 år. De fick frågan vad de behöver för att främja sin psykologiska hälsa. Då sa de kort och enkelt att de ville ha rimliga krav och förväntningar på sig själva och livet i stort, och sen mötas i förståelse och respekt när de inte mådde bra, samt att de blev lyssnade på. Och det är ju så fruktansvärt enkelt och svårt samtidigt.

Vidare läsning på ämnet som rekommenderas av Cecilia Dautovic Bergh:

Elitmottagningar för psykisk hälsa:

Uppskattar du artiklar som den här? Swisha valfritt belopp till 123 572 17 33. Med ditt och andras stöd kan vi producera ännu mer artiklar och innehåll om handboll. Tack för att du läser och följer oss!

LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 1: Örjan Gruden om sonen Love & att ge unga verktyg att hantera motgångar
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 2: Drömmen togs ifrån Mellegård: ”Tappade kontrollen”
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 3: Idrottspyskologen: ”Handbollen ligger långt efter”
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 4: Fogelström & Wedberg om hur SHF jobbar
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 5: Linnéll om tränarutbildningen & SHF:s nya innovativa app
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 6: Hallbäck om Riksidrottsgymnasiet: ”Belastningsfrågan är superviktig”
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 7: SEH:s roll: ”Försöker stötta så gott det går”
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 8: Så jobbar elitklubbarna: ”En helt avgörande fråga”
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 9: Per Johansson: ”Man mår aldrig riktigt bra i tränaryrket”
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 10: Watson om domarperspektivet: ”Det handlar om förståelse”
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 11: Ekengren: ”Ledarskap & miljö är enormt viktigt”
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 12: Wallter om Idrottshoppet: ”Förebyggande för att förhindra självmord”
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 13: Toni Johansson: ”Lärt mig leva med min sjukdom”
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 14: Eric Westergren Malmberg: ”Jag kände en skam”
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 15: Nina Dano: ”Att jag ens spelar handboll var inte en självklarhet”

Hit kan du vända dig om du behöver hjälp:

Vårdguiden 1177: Sjukvårdsrådgivning samt uppgifter om närmsta psykiatriska akutmottagning. Tel: 1177. www.1177.se

Bris, Barnens rätt i samhället: Tel: 116 111. Alla dagar, dygnet runt. Vuxentelefon om barn: 0771-505050, vardagar kl 9–12. Chatt, alla dagar, dygnet runt: www.bris.se

Spes – suicidprevention och efterlevandes stöd: Tel: 020-18 18 00. Telefonjour varje dag 19–22. www.spes.se

Pratamera.nu: För råd, stöd och behandling av specialister på psykisk ohälsa. Kostnadsfritt om du är under 20 år.

Suicide zero: Här finns fakta och information kring självmord. www.suicidezero.se/fakta-och-rad

Mind Självmordslinjen 90101: Stödlinje för personer med tankar på självmord. Öppen dygnet runt varje dag. Tel: 90101. Chatt: chat.mind.se

Jourhavande kompis: Stödchatt för barn och unga upp till 25 år. Öppettider måndag-fredag klockan 18-21 samt lördag-söndag klockan 14-17 www.jourhavandekompis.se

Jourhavande medmänniska: Tel: 08-702 16 80, alla dagar kl 21–06. Chatten är öppen söndagar kl 21–24.

ANNONS
ANNONS