I den sjunde delen av Handbollskanalens artikelserie om psykisk ohälsa inom handbollen fokuserar vi på elitklubbarna i Handbollsligan herr och dam. Hur ser egentligen stödet ut från Svensk Elithandboll (SEH)? SEH:s vd Peter Genzel svarar.
– Vi försöker stötta så gott det går utifrån de problem som kan uppstå, säger han till Handbollskanalen.
Tidigare har vi pratat med Örjan Gruden om sonen Love, med Lova Mellegård om att sluta spela handboll på grund av psykisk ohälsa, idrottspsykologen Louise Svensson, Hanna Fogelström och Robert Wedberg om hur Svenska handbollförbundet jobbar med psykisk ohälsa, Jennie Linnéll om tränarutbildningen och Jerry Hallbäck om hur arbetet på Riksidrottsgymnasiet ser ut.
I del 7 står börjar vi titta på hur det ser ut i elitföreningarna inom svensk handboll och specifikt klubbarna i Handbollsligan. I del 8 får klubbarna själva svara på hur de jobbar med psykisk ohälsa – i den här delen pratar vi med SEH:s vd Peter Gentzel.
– Både fysisk och psykisk ohälsa ingår naturligtvis som en del i arbetsgivaransvaret. Vi på SEH kör vår egna medarbetarenkät och den gav oss en hel del svar under våren, svar som följdes upp senast på vårt medlemsmöte där varje klubb hade en kort redovisning av svaren samt en genomgång om hur de hade hanterat det som uppkommit tillsammans med spelarna, säger Peter Gentzel till Handbollskanalen.
– Sen ska man vara på det klara att det är en prestationsmiljö och en tränares val av vem som spelar och inte spelar påverkar så klart i större grad den psykiska hälsan och kan göra att spelare tycker att det är tungt. Men det är en del av idrottens värld.
Vad gör ni centralt från SEH för att stötta klubbarna?
– Vi försöker skapa rätt förutsättningar och vi påtalar även för klubbarna vikten av att hantera arbetsgivarfrågorna på ett korrekt sätt. Om de behöver stöd i frågorna löser vi naturligtvis det, men det är inte så att vi har en jour. Vi försöker stötta så gott det går utifrån de problem som kan uppstå.
När Handbollskanalen skickade ut vår egna enkät (Report cards) till spelarna, kunde vi se antydan till att en del spelare inte finner någon större glädje i sitt idrottande.
– Utifrån vår egen medarbetarenkät, och det blir det jag har hört från klubbar eftersom jag sällan har kontakt med spelare direkt, så självklart finns det alltid en eller annan som känner att de kanske inte får lov att prestera i miljön de är i. Är det över tid kan det sätta sig på den mentala biten där man kan tappa modet och inte tycka det är så kul med handboll. Men så är det på alla arbetsplatser – om det inte fungerar eller man inte presterat så mår man kanske inte jättebra.
Hur uppfattar du elitföreningarnas arbete för att förebygga och ta hand om psykisk ohälsa?
– Det verkar som att flera föreningar har tagit till sig bitarna kring kommunikation till och från spelartruppen – hur den hanteras och vilka vägar som tas.
– Men mycket handlar om vad man har för chef, hur arbetsförhållanden ser ut, vilket stöd man har där. Det är en grannlaga uppgift för en tränare att försöka se helheten och alla spelares personliga utveckling. I elitidrott kan ju tyvärr inte alla få speltid och utvecklas till att bli stjärnor. Men just dialogerna är det viktiga – att motivera varför man gör på ett visst sätt.
Vad mer kan ni från SEH göra för att förebygga och hjälpa vid psykisk ohälsa?
– Vi kan hålla i utbildningar eller liknande på central nivå som skapar mer kunskap hos föreningarna i de här frågorna. Men i nuläget vet jag inte om det behovet finns, säger Peter Gentzel.
Uppskattar du artiklar som den här? Swisha valfritt belopp till 123 572 17 33. Med ditt och andras stöd kan vi producera ännu mer artiklar och innehåll om handboll. Tack för att du läser och följer oss!
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 1: Örjan Gruden om sonen Love & att ge unga verktyg att hantera motgångar
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 2: Drömmen togs ifrån Mellegård: ”Tappade kontrollen”
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 3: Idrottspyskologen: ”Handbollen ligger långt efter”
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 4: Fogelström & Wedberg om hur SHF jobbar
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 5: Linnéll om tränarutbildningen & SHF:s nya innovativa app
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 6: Hallbäck om Riksidrottsgymnasiet: ”Belastningsfrågan är superviktig”
Hit kan du vända dig om du behöver hjälp:
Vårdguiden 1177: Sjukvårdsrådgivning samt uppgifter om närmsta psykiatriska akutmottagning. Tel: 1177. www.1177.se
Bris, Barnens rätt i samhället: Tel: 116 111. Alla dagar, dygnet runt. Vuxentelefon om barn: 0771-505050, vardagar kl 9–12. Chatt, alla dagar, dygnet runt: www.bris.se
Spes – suicidprevention och efterlevandes stöd: Tel: 020-18 18 00. Telefonjour varje dag 19–22. www.spes.se
Pratamera.nu: För råd, stöd och behandling av specialister på psykisk ohälsa. Kostnadsfritt om du är under 20 år.
Suicide zero: Här finns fakta och information kring självmord. www.suicidezero.se/fakta-och-rad
Mind Självmordslinjen 90101: Stödlinje för personer med tankar på självmord. Öppen dygnet runt varje dag. Tel: 90101. Chatt: chat.mind.se
Jourhavande kompis: Stödchatt för barn och unga upp till 25 år. Öppettider måndag-fredag klockan 18-21 samt lördag-söndag klockan 14-17 www.jourhavandekompis.se
Jourhavande medmänniska: Tel: 08-702 16 80, alla dagar kl 21–06. Chatten är öppen söndagar kl 21–24.
