Att den psykiska ohälsan existerar inom svensk handboll råder det inga tvivel om. Men vad beror den på? Där finns det inte ett enkelt svar. Ett område med förbättringspotential är Svenska handbollförbundets tränarutbildning och i den femte delen av Handbollskanalens artikelserie om psykisk ohälsa pratar vi med Jennie Linnéll, som sitter med i utbildingsgruppen inom SHF.
Svenska handbollförbundet verkar onekligen ha insett behovet av att se över tränarutbildningen som de har tagit fram – Jennie Linnéll är nämligen ansvarig för det översynsarbete över utbildningarna som just nu genomförs. I den här femte delen av Handbollskanalens artikelserie om psykisk ohälsa inom handbollen pratar vi om just översynsarbetet, men även om det nya projekt inom svensk handboll som generalsekreterare Roberg Wedberg kallar för ”bland det största vi har gjort” och ”en otrolig satsning”.
Jennie Linnéll är i många ögon kanske mest känd för hennes tid som elitspelare i bland annat H65 Höör och Skuru IK, eller för hennes roll som expert i Cmores handbollssändningar. Men 35-åringen har betydligt fler strängar på sin lyra: Linnéll har en mastersutbildning i idrottspsykologi och har gått Riksidrottsförbundets KBT-utbildning, del 1. Numera jobbar Linnéll som idrottspsykologisk rådgivare åt RF:s resursteam och sitter dessutom med i SHF:s utbildningsgrupp.
Just därför är Linnéll en lämplig person att prata med om tränarutbildningen i Sverige, med psykisk hälsa som utgångspunkt.
– I dagsläget är utbildningen uppbyggd utifrån att ta hand om spelare och personerna vi har inom handbollen, men kanske inte så riktat på just ämnet psykisk hälsa eller att kunna jobba med det som tränare idag. Förhoppningen framöver är att det kommer att bli en mycket tydligare vinkling på prestation och välbefinnande, säger Linnéll.
– Landslagsenheten jobbar på bra redan nu med detta, där finns det en stark struktur. Men i den breda delen av handbollen hoppas vi att vi kan fylla på med de här bitarna.
Handlar om att kunskapshöja tränarna
Som redan nämnt pågår det idag ett översynsarbete inom svensk handboll och dess ledarutbildning. Linnéll är ansvarig för det arbetet och menar att strategin för ledarskap och psykisk hälsa behöver ses över.
– Som jag ser på tränarutbildningen idag har vi en stark bild över vilket ledarskap vi vill ha men vi har kanske inte implementerat idrottspyskologi. Utvecklingen där har superstor potential där vi kan kunskapshöja tränarna när det kommer till idrottspsykologi. När det gäller psykologi behöver vi få in kunskap, evidens och verktyg i våra utbildningar, så att det blir en naturlig del i ledarskapet. Så ser målbilden ut.
Så kommer vi då till det den normalt försiktige Robert Wedberg kallar för ”bland det största vi har gjort” och ”en otrolig satsning”. Det handlar om en applikation som heter I-Protect GO och som SHF har tagit fram i samarbete med Lunds Universitet. Enligt generalsekreteraren kommer det här nya verktyget att hjälpa på många plan. Linnéll instämmer.
– Det är ett forskningsprojekt på Lunds Universitet som heter I-Protect, där jag har varit involverad i åtminstone fem år. Bilden har hela tiden varit att skapa något som kan användas på alla kunskapsnivåer och att allt inte ska handla om idrottsmedicin som vi är vana vid. Vi är starka på fysiologi men i appen får vi med idrottspsykologi i övningar och det tycker jag är unikt och väldigt spännande, säger Linnéll.
– Jag hoppas att det här ska bli det enkla redskapet för att antingen få kunskap eller övningar. Appen bygger på målgruppernas önskan om innehåll och just nu är det både fysiologiska samt psykologiska övningar på både grupp- och individuell nivå. Förhoppningen är att den kan vara kunskapshöjande kring dessa ämnen och bidra som ett verktyg för att jobba med både prestation och välmående.
Filmade övningar i appen
I appen kommer det att finnas filmade övningar – övningar som går att anpassa och som inte är samma övningar hela tiden. Linnéll berättar:
– Forskningsprojektet utgick ifrån implementering av skadeförebyggande träning, men det är svårt att få till beteendeförändringar hos oss människor. Då har det forskats under flera år, med hjälp av experters åsikter och end-users krav eller ställningstagande, för att ta fram den här produkten. Vi har frågat spelare, vårdnadshavare och föreningar om vad de behöver när det gäller hälsosamt idrottande.
Kan du ge exempel på en psykologisk övning?
– De är under teman så som att lära känna sig själv, fokus och avslappning.
Appen riktar sig till fyra målgrupper utifrån vad varje målgrupp behöver och kommer gå att använda både som spelare, ledare, förening och vårdnadshavare. Den kan fungera som stöd till spelaren eller som förening som ger stöd åt ledare.
– Det är en tvärvetenskaplig app som är byggd utifrån målgruppernas egna önskemål med övningar inom både fys och psykologi. Och spelarna kan göra det själva.
Appen riktar sig åt spelare i åldrarna 12-18 år och kommer ge stöd oavsett vilken nivå man ligger på i sitt idrottande. Förhoppningen från Linnéll och SHF är att appen är redo för användning inom ett par månader.
– Det finns inget sånt här någon annanstans vad jag känner till. Karin Moesch (Universitetslektor på Malmö Universitet) har gjort de idrottspsykologiska övningarna och hon jobbar också på RF. Jag tycker att de handbollsinriktade övningarna, både för grupp och på individuell nivå, är i framkant.
Med andra ord är det rimligt att anta att både inom tränarutbildningen och inom handbollen i stort kommer det att läggas mer fokus på idrottspsykologiskt stöd framöver, både för spelare, ledare, föreningar och vårdnadshavare?
– Jag tror att när vi stärker den här delen i vår tränarutbildning och i vår spelarutbildning och med appen som verktyg är jag helt övertygad om att vi kan jobba mot mer hälsosamt idrottande.
– Det handlar om att sätta ord på saker man känner. Det kräver inte mycket tid, men man får traditionellt sett inte med sig det inom idrotten. Nu har vi tron på att vi förhoppningsvis kommer att vara en organisation som kommer att ha ett lite större säkerhetsnät när det handlar om att arbeta med psykisk hälsa.
Det finns de som menar att det finns gott om handbollstränare i Sverige som är duktiga på det handbollsmässiga men som saknar de pedagogiska och kommunikativa bitarna. Hur ser du på det?
– Ett ledarskap kommer alltid att vara upp till varje individ och oavsett vad vi gör i våra utbildningar kommer det ändå att tolkas och utföras på olika sätt. Men SHF har som mål att sätta exempel på hur vi vill att tränare ska behandla individer.
– Och ju mer man belyser ämnet desto tydligare visar man att det är i den riktningen man vill gå. Bra ledarskap för mig är ledare som skapar trygghet och visar uppskattning och värme, men det är kanske inte alltid den bilden som syns utåt utan man tror att proffessionell idrott bara är en hård och kravställande miljö. Jag tror självklart att hela idrottsrörelsen tappar idrottare för att vi har ledare som inte förstår att det är en hel människa man tränar, och det har vi jobbat mot nu är för att se till så att det händer färre gånger.
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 1: Örjan Gruden om sonen Love & att ge unga verktyg att hantera motgångar
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 2: Drömmen togs ifrån Mellegård: ”Tappade kontrollen”
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 3: Idrottspyskologen: ”Handbollen ligger långt efter”
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 4: Fogelström & Wedberg om hur SHF jobbar
Uppskattar du artiklar som den här? Swisha valfritt belopp till 123 572 17 33. Med ditt och andras stöd kan vi producera ännu mer artiklar och innehåll om handboll. Tack för att du läser och följer oss!
Hit kan du vända dig om du behöver hjälp:
Vårdguiden 1177: Sjukvårdsrådgivning samt uppgifter om närmsta psykiatriska akutmottagning. Tel: 1177. www.1177.se
Bris, Barnens rätt i samhället: Tel: 116 111. Alla dagar, dygnet runt. Vuxentelefon om barn: 0771-505050, vardagar kl 9–12. Chatt, alla dagar, dygnet runt: www.bris.se
Spes – suicidprevention och efterlevandes stöd: Tel: 020-18 18 00. Telefonjour varje dag 19–22. www.spes.se
Pratamera.nu: För råd, stöd och behandling av specialister på psykisk ohälsa. Kostnadsfritt om du är under 20 år.
Suicide zero: Här finns fakta och information kring självmord. www.suicidezero.se/fakta-och-rad
Mind Självmordslinjen 90101: Stödlinje för personer med tankar på självmord. Öppen dygnet runt varje dag. Tel: 90101. Chatt: chat.mind.se
Jourhavande kompis: Stödchatt för barn och unga upp till 25 år. Öppettider måndag-fredag klockan 18-21 samt lördag-söndag klockan 14-17 www.jourhavandekompis.se
Jourhavande medmänniska: Tel: 08-702 16 80, alla dagar kl 21–06. Chatten är öppen söndagar kl 21–24.
