I Handbollskanalens artikelserie om psykisk ohälsa har vi pekat på flera utmaningar som handbollen står inför. Vad kan svensk handboll bli bättre på för att fler ska må bättre? Den stora frågan ställde vi till Johan Ekengren, idrottspsykologen med koppling till både Svenska handbollförbundet och flera svenska elitföreningar.
Johan Ekengren har en anställning på 25 procent på Svenska handbollförbundet där han ansvarar för och styr det idrottspsykologiska stödet. Ekengren jobbar främst med herrlandslaget medan Malin Tillman är ansvarig för damlandslaget, och så hjälper båda till kring ungdomslandslagen. Utöver det har Ekengren synts i flera elitklubbar, bland annat i IFK Kristianstad och OV Helsingborg. 45-åringen har varit med på riksläger sedan 2004, så att han har massvis med erfarenhet från att jobba med idrottspsykologi inom svensk handboll är knappast en överdrift.
När jag säger orden psykisk ohälsa inom svensk handboll, vad tänker du då?
– Misstolka mig rätt nu, men jag tänker att det är en naturlig del. Psykisk ohälsa är lika naturligt som psykisk hälsa. Det finns perioder då man kan ha det tungt och även om det inte behöver bli psykisk ohälsa kan det landa i det om man inte tar tag i det, säger Ekengren.
– Det andra är att vi inte screenar alltför mycket för psykisk ohälsa utan vi försöker jobba med den som är frisk, men också för att förbereda och se till så att det inte landar i ohälsa. Varför vi inte screenar för det? De som är i verksamheterna där ute löser ofta vardagen på ett framgångsrikt sätt. Vi försöker däremot stärka personerna och upptäcka sårbarheten. Dyker ohälsa upp försöker vi hitta expertstöd – ibland är det jag och ibland är det Malin som blir ett extra stöd om vi hamnar i den kliniska ohälsan.
– I perioder kan man uppleva ohälsa trots att man presterar sitt livs handboll, så det är både lömskt och komplext. Därför behöver man se helheten.
”Man ska inte vara nöjd”
Det finns naturligtvis flera anledningar till varför psykisk ohälsa existerar inom handbollen, och vi har kommit in på några olika i den här artikelserien. När vi ber Johan Ekengren svara på (den stora) frågan svarar han så här:
– Överallt i det som är mänskligt finns det något kopplat till psykisk ohälsa. Man ska inte vara nöjd. Om vi tar stenåldersmänniskan så hade det funnits risk att det inte fanns mat till vintern om hen var nöjd. Det finns något biologiskt i oss att vi aldrig blir nöjda.
– Och i dagens elidrott kommer det in kravställningar på det och att man ska förverkliga sig själv samtidigt som man ser hur det går för alla andra. Det är då det kan bli problem. Vi kommer aldrig att nå idealpersonen, den vi inbillar oss finns där och den som finns där när vi klipper ihop allt från alla världsstjärnor vi ser. Ibland sätter vi scenen för misslyckande och då kan ohälsa komma på vägen.
Vad mer kan svensk handboll göra för att hjälpa spelare, ledare och andra inom sporten som mår dåligt?
– Svenska handbollförbundet har gjort mycket, jag och Malin har ju en tjänst på 25 procent var. Men hur mycket är det egentligen för att kunna möta behoven? Det är lätt att säga att hade vi haft mer tid hade vi mött fler. Jag tror att ju fortfarande eller ju mer du kan göra idrottspsykologin som en naturlig del av verksamheten, att den finns där på golvet, ju mer sannolikt är det att man blir ännu skickligare på att upptäcka saker i tid. Det ser jag som nästa steg.
Det kommer kanske aldrig gå att ”lösa problemet” helt och hållet med psykisk ohälsa, men kan du peka på några saker som du skulle vilja se förbättras och/eller förändras i arbetet med de frågorna?
– Jag tror att ledarskapet är enormt viktigt, vad man skapar för miljö. När man kommer in i en verksamhet, vad möts man av då? Är det välkomnande? Vi ska jobba mycket med transformellt ledarskap, att den jag möter måste jag få att blomma. Och att den individen växer på ett sätt som handlar om mer än resultat, säger Johan Ekengren.
– Sen tänker jag på landslagsspelarna som bara är 15-16 år när de kommer in i det för första gången och då tror jag också att det handlar om att man på ett tydligt sätt visar vad förbundet står för – vilket faller tillbaka på ledarskap. Elitidrott är ofta stressat och då tar man ofta beslut som enbart är bra för stunden. Men det hänger också ihop med miljön och ett ledarskap där alla är värdefulla – att de är något mer än handbollare. Det perspektivet är viktigt och jag tycker att hantera olikheter är en sån grej vi alla kan bli bättre på.
Uppskattar du artiklar som den här? Swisha valfritt belopp till 123 572 17 33. Med ditt och andras stöd kan vi producera ännu mer artiklar och innehåll om handboll. Tack för att du läser och följer oss!
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 1: Örjan Gruden om sonen Love & att ge unga verktyg att hantera motgångar
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 2: Drömmen togs ifrån Mellegård: ”Tappade kontrollen”
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 3: Idrottspyskologen: ”Handbollen ligger långt efter”
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 4: Fogelström & Wedberg om hur SHF jobbar
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 5: Linnéll om tränarutbildningen & SHF:s nya innovativa app
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 6: Hallbäck om Riksidrottsgymnasiet: ”Belastningsfrågan är superviktig”
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 7: SEH:s roll: ”Försöker stötta så gott det går”
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 8: Så jobbar elitklubbarna: ”En helt avgörande fråga”
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 9: Per Johansson: ”Man mår aldrig riktigt bra i tränaryrket”
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 10: Watson om domarperspektivet: ”Det handlar om förståelse”
Hit kan du vända dig om du behöver hjälp:
Vårdguiden 1177: Sjukvårdsrådgivning samt uppgifter om närmsta psykiatriska akutmottagning. Tel: 1177. www.1177.se
Bris, Barnens rätt i samhället: Tel: 116 111. Alla dagar, dygnet runt. Vuxentelefon om barn: 0771-505050, vardagar kl 9–12. Chatt, alla dagar, dygnet runt: www.bris.se
Spes – suicidprevention och efterlevandes stöd: Tel: 020-18 18 00. Telefonjour varje dag 19–22. www.spes.se
Pratamera.nu: För råd, stöd och behandling av specialister på psykisk ohälsa. Kostnadsfritt om du är under 20 år.
Suicide zero: Här finns fakta och information kring självmord. www.suicidezero.se/fakta-och-rad
Mind Självmordslinjen 90101: Stödlinje för personer med tankar på självmord. Öppen dygnet runt varje dag. Tel: 90101. Chatt: chat.mind.se
Jourhavande kompis: Stödchatt för barn och unga upp till 25 år. Öppettider måndag-fredag klockan 18-21 samt lördag-söndag klockan 14-17 www.jourhavandekompis.se
Jourhavande medmänniska: Tel: 08-702 16 80, alla dagar kl 21–06. Chatten är öppen söndagar kl 21–24.
