Handbollskanalens artikelserie om psykisk ohälsa börjar närma sig sitt slut. Nu har vi kommit fram till personerna som redan pratat om sin ohälsa och som, sedan dess, tagit kliv mot att må bättre. Först ut: OV Helsingborgs tränare och U18-landslagets förbundskapten Toni Johansson.
– Jag har lärt mig att leva med min sjukdom, säger tränarprofilen till Handbollskanalen.
För nästan exakt tre år sedan, i slutet av november 2021, gick Toni Johansson ut i Helsingborgs Dagblad och berättade om sin psykiska ohälsa. Intervjun var både modig och rörande, och satte dessutom fingret på något som få vågat prata om inom handbollen tidigare: att det är okej att inte må bra – och att hjälp finns att få.
Johansson berättade att han hade fått en bipolär diagnos och hur det var att leva med sjudomen. ”Jag har jättestor förståelse för folk som mår så pass dåligt att de inte vill leva längre,” sa han bland annat då till HD.
– Problematiken började egentligen med sömnproblem och när jag var tränare för Aranäs sökte jag professionell vård inom systemet, säger Toni Johansson till Handbollskanalen.
Lite längre fram i tiden hade Toni en tuff period i Helsingborg. Det var en kombination av att han insjuknade i corona, att OV åkte ur Handbollsligan och att relationen med hans dåvarande sambo tog slut.
– Det blev för mycket för mig att hantera och resulterade i att jag blev sjukskriven fullt ut i några månader. Och på den tiden var det bara min dåvarande sambo som visste att jag var sjuk. I det läget tyckte jag inte att det fanns någon anledning att berätta om det för någon annan, men samtidigt blev intervjun med HD väldigt lyckad, säger han.
– Det är en sjukdom som jag bär med mig regelbundet och som jag märker av varenda dag. Och även om jag medicinerar för att må bra så har jag fortfarande perioder då jag inte mår bra, men det är också en del av sjukdomen.
Intervjun med HD var för nästan tre år sedan. Har du märkt någon skillnad i ditt mående eller i övrigt efter att du gick ut och pratade om din psykiska ohälsa?
– När intervjun väl kom ut var det väldigt många reaktioner och inte bara från folk jag kände utan folk i femte, sjätte, sjunde steget som hörde av sig. Det som är tufft för mig är perioden innan jag fick hjälp, då var jag sjuk och inte alltid gjorde så positiva saker i livet. Det bär jag med mig som skuldkänslor.
– Så intervjun har hjälpt mig att må bättre tack vare att jag förklarade vad som låg bakom att jag gjorde vissa saker i livet. Jag vet inte om folk som ser mig tänker att jag har en sjukdom, det tror jag inte, men däremot finns det folk i min närhet som förstår att vissa delar i mitt liv är tuffare än i många andras. Och de har förståelse kring det.
Hur tog du dig igenom det värsta? Har du gjort det?
– Jag har lärt mig att leva med min sjukdom. När jag fick diagnosen fick jag en direktkontakt till psykiatrin i Helsingborg, som alltid svarar när jag ringer. Jag har förmånen att få hjälp när jag behöver det och en läkare i Helsingborg som skriver ut nya mediciner när jag behöver det. Det innebär att jag inte behöver gå de tunga leden som många gör.
– Jag vet att min sömn är viktig och jag äter sömntabletter varje dag för att kunna sova x antal timmar. Och så tränar jag varje dag för att reglera saker. Men det finns fortfarande stunder då jag har dödstankar och den biten kommer alltid att finnas med mig. Nu har jag lärt mig att hantera det.
Hur gör du då?
– Känner jag en dag att jag kanske inte kan jobba jättemycket eftersom jag känner mig sliten så behöver jag inte göra det utan jag kan jobba nästa dag istället. På så sätt har jag blivit bättre på att hantera mig själv.
– Sen är det tragiskt att säga det, men man orkar inte säga att man mår dåligt alltid eftersom det då kommer 1000 följdfrågor. Så bara för att jag säger att det är bra innebär det inte att det är bra alltid. Det är det här i att vara mästare på att maskera något som inte är bra. Och så tror jag att det är för många som är bra på det.
Därför är det viktigt att prata om det
Det finns fler personer inom svensk handboll som visat mod och pratat om psykisk ohälsa. Eric Westergren Malmberg, Nina Dano (mer om Westergren och Dano längre fram i den här artikelserien) och Emma Friberg är bara några av dessa. Toni förklarar varför han tycker att det är viktigt att våga prata:
– Jag kände att det fanns nytta i att berätta något och att det faktiskt finns ett lyckligt slut i att kunna leva med något som är tufft. Jag tror att folk mår bra av att höra att andra kan må dåligt, för att öka förståelsen. Det har ju inte slagit i taket direkt att folk pratar om det, men det har åtminstone blivit mer vanligt i tidningar och det är positivt. Frågan är vad samhället gör för att se till så att folk inte mår dåligt – det är nästa steg.
– Min läkare tycker kanske inte att jobbet jag har är det bästa för mig med all stress och press. Men jag tror inte att jag hade klarat ett 08-17-jobb. Vissa månader när jag mår dåligt tar det några timmar innan jag kommer igång och då är det tacksamt att ha fritt spelrum i hur jag belägger min arbetstid.
Hur tufft är det att vara i en elitidrottsmiljö med din sjukdom?
– Man jobbar väldigt mycket. Det är tufft att vara i en elitidrottsmiljö men min utgångspunkt är att det är tufft för mig oavsett om jag har en sjukdom eller inte. Det gäller att kunna hantera stressen och pressen av att vara i den miljön.
– Ibland hade jag önskat att fler kunde komma till den insikten själv – att det kanske är en miljö man inte passar i. Det jobbar jag med att få spelare att förstå – Tiger Woods blev inte bäst genom att inte må dåligt. Han har säkert mått dåligt han också, men han har haft förmågan att pressa sig själv på ett sätt som inte andra har haft. Det kommer att vara tufft och det kommer att ställas krav – det är ett viktigt ingångsvärde att ha. Och det är okej att säga att ”det här passar inte mig”.
Vilket råd har du att ge till andra som inte mår bra?
– Sök den hjälpen som går att få så att du kommer in i systemet. Att stå utanför systemet och må dåligt kommer inte att hjälpa personen i sig. Att faktiskt få det bokfört hos en läkare eller psykolog att jag mår inte bra, det är viktigt. Det finns stödfunktioner att få, sen kanske de inte alltid fångar upp allt direkt, men då finns det något att ta på när det jobbiga kommer tillbaka, säger Toni Johansson.
– Jag ”knarkar” jättemycket medicin och mår bra, jag ser inget problem i det med tanke på hur långt samhället har kommit. Det finns kanske de som är rädda och som ser medicin som sista utvägen, men för mig är det räddningen. Är det något vi har i Sverige så är det skyddsnät – så sök hjälp så att skyddsnätet kan finnas där för dig.
Uppskattar du artiklar som den här? Swisha valfritt belopp till 123 572 17 33. Med ditt och andras stöd kan vi producera ännu mer artiklar och innehåll om handboll. Tack för att du läser och följer oss!
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 1: Örjan Gruden om sonen Love & att ge unga verktyg att hantera motgångar
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 2: Drömmen togs ifrån Mellegård: ”Tappade kontrollen”
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 3: Idrottspyskologen: ”Handbollen ligger långt efter”
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 4: Fogelström & Wedberg om hur SHF jobbar
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 5: Linnéll om tränarutbildningen & SHF:s nya innovativa app
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 6: Hallbäck om Riksidrottsgymnasiet: ”Belastningsfrågan är superviktig”
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 7: SEH:s roll: ”Försöker stötta så gott det går”
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 8: Så jobbar elitklubbarna: ”En helt avgörande fråga”
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 9: Per Johansson: ”Man mår aldrig riktigt bra i tränaryrket”
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 10: Watson om domarperspektivet: ”Det handlar om förståelse”
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 11: Ekengren: ”Ledarskap & miljö är enormt viktigt”
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 12: Wallter om Idrottshoppet: ”Förebyggande för att förhindra självmord”
Hit kan du vända dig om du behöver hjälp:
Vårdguiden 1177: Sjukvårdsrådgivning samt uppgifter om närmsta psykiatriska akutmottagning. Tel: 1177. www.1177.se
Bris, Barnens rätt i samhället: Tel: 116 111. Alla dagar, dygnet runt. Vuxentelefon om barn: 0771-505050, vardagar kl 9–12. Chatt, alla dagar, dygnet runt: www.bris.se
Spes – suicidprevention och efterlevandes stöd: Tel: 020-18 18 00. Telefonjour varje dag 19–22. www.spes.se
Pratamera.nu: För råd, stöd och behandling av specialister på psykisk ohälsa. Kostnadsfritt om du är under 20 år.
Suicide zero: Här finns fakta och information kring självmord. www.suicidezero.se/fakta-och-rad
Mind Självmordslinjen 90101: Stödlinje för personer med tankar på självmord. Öppen dygnet runt varje dag. Tel: 90101. Chatt: chat.mind.se
Jourhavande kompis: Stödchatt för barn och unga upp till 25 år. Öppettider måndag-fredag klockan 18-21 samt lördag-söndag klockan 14-17 www.jourhavandekompis.se
Jourhavande medmänniska: Tel: 08-702 16 80, alla dagar kl 21–06. Chatten är öppen söndagar kl 21–24.
