I Handbollskanalens artikelserie om psykisk ohälsa har vi kommit fram till del 6: Riksidrottsgymnasiet. Jerry Hallbäck är verksamhetschef på Katrinelundsgymnasiet i Göteborg och förklarar här hur de jobbar förebyggande och aktivt för att eleverna ska må så bra som möjligt.
– Belastningsfrågan är superviktig, säger Hallbäck till Handbollskanalen.
Riksidrottsgymnasiet i Göteborg är naturligtvis bara ett av många gymnasium runt om i landet där unga handbollsspelare spenderar sin tid. Men på RIG är belastningen, både den fysiska och psykiska, hårdare än på många andra ställen eftersom det enbart är elitsatsande elever på skolan som kombinerar träning i skolan med träningar med klubblag.
Jerry Hallbäck är verksamhetschef på Katrinelund i Göteborg och pratar här om hur han ser på deras förebyggande arbete för att se till så att tjejerna och killarna mår så bra som möjligt.
– Jag tycker att vi har blivit bättre på det under åren som har gått, på att verkligen säkerställa att de nya elever som kommer in gör det till en bra miljö. Vi jobbar jättemycket de första veckorna med våra värdegrunder där ettor, tvåor och treor ska lära känna varandra och att de ska känna en trygghet i det vi pysslar med, säger Hallbäck.
– Eleverna kommer från olika platser till oss och spelar i olika klubbar, men när vi är på skolan är vi ett och samma lag. Vi jobbar med en rad olika gruppövningar, allt från teamträning på plan till stadspromenader och extra värdegrundssamtal i teorisalen. Sen kommer en del elever till oss instruktörer eller kanske öppnar de sig för en kompis. Och ju mer såna övningar och samarbeten vi har, desto tryggare är de i att öppna upp om hur de mår. Det viktigaste där är miljön vi har skapat.
Hur ofta har ni samtal med era elever om de psykiska bitarna?
– Jag tror att alla gymnasier har utvecklingssamtal en gång på hösten, ett till mellan sportlovet och påsklovet och ett runt december-januari. Det är standard. I den typen av samtal tar vi upp allt från stress, oro, mat, belastning och övrigt välmående. Där kan vi också snappa upp och hitta signaler på elever som kanske är lite tilltufsade.
Personer i den åldern är kanske inte alltid de snabbaste på att ta upp saker om sitt mående. Hur stort ansvar har ni där för att de ska känna att de kan och vågar öppna upp?
– Det är precis som jag sa innan att samarbetsövningar och gruppövningar när vi startar upp terminen är superviktiga, säger Hallbäck, som menar att det trots allt existerar att elever tar kontakt för att prata.
– Det skiljer sig jättemycket från år till år. Det var något år efter pandemin som vi hade lite fler personer – nu är det kanske en-två som vi på något sätt får stötta lite mer.
Hur mycket handlar om att hitta en balans i att elitsatsa och samtidigt må bra?
– Den balansen är otroligt viktig på alla sätt och vis. Vi försöker avdramatisera det egentligen från första stund – man är så klart här för att man vill utvecklas i sin idrott men vi vill också att eleverna utvecklas som människor. Det är ännu viktigare att helheten finns där för att de ska må bra när de utövar sin idrott.
– Vi tittar jättemycket på belastningsfrågan och tror att det hänger ihop. Då menar jag den totala belastningen för träningar i skolan och klubblag samt matcher. Den belastningsfrågan är superviktig. Och där har vi ingått samarbeten med SHF och med klubbarna i Göteborg som vi har runtomkring oss. När det gäller eleverna i årskurs 1 är det vi på skolan som äger frågan om belastningen lite mer, när det är årskurs 2 och 3 är det klubbarna som äger belastningsfrågan mer, men då enbart för spelarna som tillhör seniortrupper i sina respektive klubbar.
I flera av artiklarna i den här serien har tankegångarna kring att hjälpa spelarna att hitta verktyg för att hantera motgångar kommit upp. Och framförallt när det gäller barn och ungdomar. Hallbäck är inne på samma sak.
– Vi har den här typen av föreläsningar både i handbollen men också i tävlings- och träningslära. Har vi sen elever som mår lite sämre gäller det att hitta verktyg för att de ska kunna hantera det. Där finns vi instruktörer tillgängliga, men även skolsköterska och efter det kurator eller skolläkare.
– För oss spelar det ingen roll om de spelar i Sävehof, Önnered, Alingsås eller vad det nu kan vara utan vi ser till människan som vi vill få att växa och må bra. Det är vår huvuduppgift.
Vad kan ni mer göra när det gäller den stora frågan om psykisk ohälsa?
– Det här året har vi startat upp ett speciellt frågeformulär som är lite mer vassare ställt än de frågor som ställs i utvecklingssamtalen. Det verktyget har vi börjat använda i år och det är ett sätt från skolans sida att på något sätt snappa upp psykisk ohälsa tidigare. Skulle det sen vara så att en elev svarar på ett visst sätt så går det direkt en linje till skolsköterskan, säger Jerry Hallbäck och avslutar.
– Jag tror att vi har kommit en bit på vägen. Sen kommer de här frågorna att bli ännu viktigare, de mer omhändertagande bitarna kring stress och välmående. Där tror jag att hela skolsfären har ambitioner om att bli bättre.
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 1: Örjan Gruden om sonen Love & att ge unga verktyg att hantera motgångar
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 2: Drömmen togs ifrån Mellegård: ”Tappade kontrollen”
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 3: Idrottspyskologen: ”Handbollen ligger långt efter”
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 4: Fogelström & Wedberg om hur SHF jobbar
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 5: Linnéll om tränarutbildningen & SHF:s nya innovativa app
Uppskattar du artiklar som den här? Swisha valfritt belopp till 123 572 17 33. Med ditt och andras stöd kan vi producera ännu mer artiklar och innehåll om handboll. Tack för att du läser och följer oss!
Hit kan du vända dig om du behöver hjälp:
Vårdguiden 1177: Sjukvårdsrådgivning samt uppgifter om närmsta psykiatriska akutmottagning. Tel: 1177. www.1177.se
Bris, Barnens rätt i samhället: Tel: 116 111. Alla dagar, dygnet runt. Vuxentelefon om barn: 0771-505050, vardagar kl 9–12. Chatt, alla dagar, dygnet runt: www.bris.se
Spes – suicidprevention och efterlevandes stöd: Tel: 020-18 18 00. Telefonjour varje dag 19–22. www.spes.se
Pratamera.nu: För råd, stöd och behandling av specialister på psykisk ohälsa. Kostnadsfritt om du är under 20 år.
Suicide zero: Här finns fakta och information kring självmord. www.suicidezero.se/fakta-och-rad
Mind Självmordslinjen 90101: Stödlinje för personer med tankar på självmord. Öppen dygnet runt varje dag. Tel: 90101. Chatt: chat.mind.se
Jourhavande kompis: Stödchatt för barn och unga upp till 25 år. Öppettider måndag-fredag klockan 18-21 samt lördag-söndag klockan 14-17 www.jourhavandekompis.se
Jourhavande medmänniska: Tel: 08-702 16 80, alla dagar kl 21–06. Chatten är öppen söndagar kl 21–24.
