Det har blivit dags för del 4 i Handbollskanalen artikelserie om psykisk ohälsa inom handbollen. Landslagschef Hanna Fogelström och generalsekreterare Robert Wedberg förklarar hur Svenska handbollförbundet (SHF) ser på och jobbar med psykisk ohälsa.
I tidigare delar har vi pratat med Örjan Gruden, Lova Mellegård och Louise Svensson – alla har tagit upp exempel och utmaningar med psykisk ohälsa. Men hur jobbar egentligen Svenska handbollförbundet med att förebygga psykisk ohälsa och att ta hand om personer som mår dåligt? Och hur är hela systemet uppbyggt? Det bad vi Hanna Fogelström, landslagschef, och Robert Wedberg, generalsekreterare, förklara.
– Vi vill öka förståelse och sprida kunskap för hur vi jobbar med de här frågorna. Först och främst handlar det om att hålla isär idrottspsykologi och klinisk psykologi. Det är viktigt att öka förståelse kring skillnaden och när vilken av de två insatserna behövs, säger Fogelström till Handbollskanalen.
Landslagschefen berättar vidare om de tre huvudspår som Svenska handbollförbundet jobbar efter: handboll (tekniska och taktiska färdigheter), fysiologi och idrottspsykologi.
– Inom vår verksamhet, från spelarutbildning via riksläger till A-landslag, jobbar vi med de här tre huvudspåren. Idrottspsykologi är ett av de tre huvudämnena som vi tycker är centrala för att vi ska ha goda utvecklingsmiljöer för vår spelarutbildning upp till landslagsnivå.
– Det finns framförallt två nivåer på det, där det största är utbildning – att redan på våra riksläger ha utbildning inom idrottspsykologi så att spelarna lär sig och förstår terminologin samt att de lär känna sig själva. Från det bygger man vidare i ungdomsverksamheter där det fokuseras mycket på utbildning på gruppnivå, men där möjlighet till individuellt stöd också finns. Där fångar vi upp om det finns något mer kritiskt och i vissa fall vägleda till stöd i sin hemmamiljö.
– Och på seniornivå jobbar vi med både individer och på lagnivå. Det är grundplattan i hur vi jobbar.
SHF jobbar utifrån tre teman
Vidare säger Fogelström att SHF har tre övergripande teman som de utgår ifrån. Landslagschfen utvecklar:
– Det handlar om att skapa miljöer som främjar hälsa och långsiktighet i prestationer. Om en individ mår bra skapar det förutsättningar för att prestera. Det andra temat är att stötta varandra för att må bra och kunna prestera. Och det tredje temat är att bli mer konkreta i aktioner och målbeteenden inom idrottspsykologi – att hantera känslor och tankar som finns i stunden.
– Sen når vi inte alla hela tiden, men vi har ändå haft en tydlig riktning över tid. Och de senaste två-tre åren framförallt har vi sett till att ha en röd tråd hela vägen. Idrottspsykologin inom svensk idrott och svensk handboll bygger på KBT (kognitiv beteendeterapi) och ACT (Acceptance and Commitment Therapy).
Runt seniorlandslagen finns det framförallt två personer som hjälper till med de här frågorna: Malin Tillman i damlandslaget och Johan Ekengren i herrlandslaget.
– I A-landslagen är det lite mer kopplat till individnivå, att kunna erbjuda mer individuellt stöd, främst på samlingar. Det handlar om att kunna prestera och må bra på mästerskap, men det kan också finnas behov hos individer att få stöd mellan våra samlingar. Och där har vi mer resurser att ge till varje individ.
– Malin och Johan har tillsammans en halvtidstjänst inom SHF och deras fokusområden är A- och U-landslag.
Hur ser stötteapparaten ut kring ungdomslandslagen?
– Vi vill att varje ungdomslandslag ska ha haft inslag av idrottspsykologi under ett landslagsår. Då menar jag närvaro av en expert, ofta Malin eller Johan. Det är då två-tre dagar per landslagsår och per landslag.
Hur tas det här emot av spelarna, enligt din uppfattning?
– Vår uppfattning är att det efterfrågas och att det tas emot väl. Men det är som med allt, vissa individer kan suga åt sig allt direkt medan andra behöver mer tid. Därför vill vi att det ska vara återkommande. Några förstår behovet redan vid riksläger, men för några andra trillar poletten ner när de spelar mästerskap med A-landslag.
Det är landslagen det. Handbollskanalen pratade även med Robert Wedberg, bland annat om hur det ser ut i de olika distrikten och hur SHF följer upp deras arbete kring frågorna om psykisk ohälsa.
– I stort har distrikten fått vara med och besluta om det är någon fråga vi ska gå fram med. Ska vi satsa på något, oavsett vad det gäller, måste vi vara överens om att det här är något vi ska prioritera. Vi ser också att det finns behov av att jobba med de här frågorna och egentligen är ju distrikten närmare verksamheteterna när det gäller ungdomar, säger Wedberg.
Stor fråga här, men varför är det ett problem med psykisk ohälsa inom handbollen skulle du säga?
– Det handlar egentligen om att vi speglar samhället. Det är ingen tvekan om att psykisk ohälsa förekommer inom handbollen och därför är det positivt att det nu uppmärksammas. Det är fullt legitimt att prata om det och ta hjälp. Sen hoppas vi att vi gör ett bra jobb där vi hjälper till så mycket som möjligt. Samt att vi är proaktiva.
Fogelström fyller i:
– Det handlar väldigt mycket om att det händer så mycket i människors liv hela tiden. Väldigt många vill prestera och då finns det saker på individnivå som kan hindra möjligheten att göra det.
– När jag själv var aktiv som spelare fanns den här frågan inte i landslagsmiljön. Så vi har tagit stora steg i att belysa frågan.
Förmågan att hantera motgångar är betydelsefull
I vår intervju med Örjan Gruden är han inne på att mycket handlar om, framförallt när man pratar om barn och ungdomar, förmågan att hantera motgångar. Wedberg håller med.
– Så är det så klart. Det bottnar i ledarskap och att vi har kvalitetssäkrade utbildningar på hög nivå, men även att vi har fortbildningar så att tränare och ledare hänger med sin tid. Har man varit ledare i många år behöver man kanske fortbildningen. Det räcker ju att gå tillbaka tio år i tiden – då pratade ingen om det här. När det kommer nya influenser måste man vara beredd att ta dessa till sig.
– Det är oerhört mycket en ledarfråga att jobba med de delarna.
Är det viktigt att ge barnen verktyg att hantera motgångar tidigare än hur det ser ut nu?
– Det ligger så klart mycket i det. Det är viktigt att vi tävlar och att vi avdramatiserar det. Väntar man för länge med att tävla är det risk att det blir bakslag längre fram. Ibland vinner man och ibland förlorar man, och det är viktigt att bygga upp. Men återigen bottnar det i trygga ledare. Det finns otroligt många fina exempel, men när det inte fungerar så märks det.
Varför räknar man då inte mål förrän spelarna har fyllt 12 år?
– Det är egentligen en idrottspolitisk riktning som har gällt för alla idrotter och där är vi en av idrotterna som har följt med. Det var 2017 som den strategin bestämdes och då bedömdes det att vi inte ska räkna mål och att det är ett sätt att avdramatisera och göra det mer inkluderande.
– Vi har följt den trenden, men det är möjligt att det svänger igen åt andra hållet vid nästa riksidrottsmöte i maj 2025. Det gäller att parera och hänga med i sin tid.
Tränarutbildning = en nyckel
I en senare artikel i den här artikelserien kommer vi att prata tränarutbildning med Jennie Linnéll, där det finns mycket spännande på gång inom svensk handboll. Och just tränarutbildningen är en nyckelfråga.
– Det är jätteviktigt att tränarna har förståelse för den psykiska hälsan, säger Fogelström. De träffar spelarna mycket oftare än vad experter gör, sen förväntar vi oss inte att de ska vara experter eftersom det krävs utbildning för det. Men att ha förståelse och kunna se saker är viktigt.
I en tidigare artikel i den här artikelserien har vi på Handbollskanalen pratat med Louise Svensson, idrottspsykologisk rådgivare och mental coach. Svensson är bland annat inne på att hon ser gamla strukturer och förlegade synsätt hos den yttersta ledningen inom handbollen. Så här kommenterar Wedberg det:
– Jag tror inte att det skiljer sig från andra idrotter. Det finns alltid avarter, men någonstans är det en ledarutbildningsfråga – det gäller att ha rätt struktur. Vi har dessutom lagt till en visselblåsarfunktion om handbollen. Så ett system finns på plats för att vi ska kunna fånga upp när något är illa.
– Generellt är det mesta bra, men det är klart att det finns undantag. Sen att vi ska nå 100 procent perfekt i alla lägen tror jag inte på.
Går det att förvänta sig mer av tränare och klubbar när det gäller det här?
– Det gäller nog hela systemet, att ha bra utbildningar och struktur, samt att det finns skyddsnät. Och ju mer de jobbar med värdegrund och en gemensam riktning på föreningsnivå, ju bättre blir det.
Vad mer kan svensk handboll göra när det gäller de här frågorna?
– Ju oftare experter kan vara närvarande på våra aktiviteter, desto bättre. Att kunna stötta individer mer och ge stöd i så tidigt skede som möjligt är såklart något vi strävar efter att kunna göra mer av, avslutar Hanna Fogelström.
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 1: Örjan Gruden om sonen Love & att ge unga verktyg att hantera motgångar
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 2: Drömmen togs ifrån Mellegård: ”Tappade kontrollen”
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 3: Idrottspyskologen: ”Handbollen ligger långt efter”
Uppskattar du artiklar som den här? Swisha valfritt belopp till 123 572 17 33. Med ditt och andras stöd kan vi producera ännu mer artiklar och innehåll om handboll. Tack för att du läser och följer oss!
Hit kan du vända dig om du behöver hjälp:
Vårdguiden 1177: Sjukvårdsrådgivning samt uppgifter om närmsta psykiatriska akutmottagning. Tel: 1177. www.1177.se
Bris, Barnens rätt i samhället: Tel: 116 111. Alla dagar, dygnet runt. Vuxentelefon om barn: 0771-505050, vardagar kl 9–12. Chatt, alla dagar, dygnet runt: www.bris.se
Spes – suicidprevention och efterlevandes stöd: Tel: 020-18 18 00. Telefonjour varje dag 19–22. www.spes.se
Pratamera.nu: För råd, stöd och behandling av specialister på psykisk ohälsa. Kostnadsfritt om du är under 20 år.
Suicide zero: Här finns fakta och information kring självmord. www.suicidezero.se/fakta-och-rad
Mind Självmordslinjen 90101: Stödlinje för personer med tankar på självmord. Öppen dygnet runt varje dag. Tel: 90101. Chatt: chat.mind.se
Jourhavande kompis: Stödchatt för barn och unga upp till 25 år. Öppettider måndag-fredag klockan 18-21 samt lördag-söndag klockan 14-17 www.jourhavandekompis.se
Jourhavande medmänniska: Tel: 08-702 16 80, alla dagar kl 21–06. Chatten är öppen söndagar kl 21–24.