Handbollskanalens artikelserie om psykisk ohälsa inom handbollen har nått del 8: Elitklubbarna. Vi har hört med varje klubb i Handbollsligan dam och herr hur de jobbar med psykisk ohälsa, där vissa föreningar är på framkant medan andra är mer i uppstart med det arbetet.
I vår intervju med Peter Gentzel, vd för Svensk Elithandboll, kommer han in på hur SEH jobbar för att stötta elitföreningarna när det kommer till arbetet med psykisk ohälsa. Vi har även varit i kontakt med samtliga klubbar i Handbollsligan dam och herr och bett representanter att ge sin syn på psykisk ohälsa i deras förening, hur de jobbar förebyggande och hur de hanterar situationer där någon inte mår bra.
Vissa klubbar har tagit krafttag för att jobba med de här frågorna och utifrån den respons vi fått från föreningarna verkar det som att HK Malmö, Ystads IF och OV Helsingborg är tre av klubbarna som ligger i framkant. HK Malmö har tillsatt vad de kallar för ett ”resursteam” som jobbar med den psykiska hälsan i klubben.
– Det är en extremt viktig del och det känns som att elitidrotten nu har gått in i den tredje generationen. Först handlade det mesta om det idrottsspecifika, sen var fysiken en stor del den här sidan millenniet och nu är det tredje den mentala biten. Det är något vi i HK Malmö har jobbat med och som vi fortsätter försöka jobba med, även om det är resursbaserat, säger HK Malmös sportchef Robert Månsson till Handbollskanalen.
– Det vi har gjort är att vi har bildat ett resursteam i föreningen där en gammal polis som varit chef för insatsstyrkan är med, och så även en psykoterapeut och en socionom. De behandlar ärenden utifrån en handlingsplan med olika åtgärdstrappor som vi har utformat. Ett av de åtta segmenten är psykisk ohälsa och där hjälper handlingsplanen oss kring hur vi ska agera om vi upptäcker eller får information om det. Vi har i första hand prioriterat våra ungdomar.
Månsson berättar att de kan upptäcka psykisk ohälsa på lite olika sätt.
– Det första ansvaret ligger alltid på den som får kännedom om en situation. Då är det viktigt att den levererar det vidare och sen agerar resursteamet som en form av neutral part i det hela för att inte väga in sportsliga aspekter i allt.
Hur spelaren mår påverkar prestationen
Men HK Malmö är inte ensamt om att ta krafttag i föreningen för att jobba med den psykiska hälsan. I Ystads IF har de ett liknande upplägg i vad de kallar för ”trygghetsrådet”, utöver att de har en psykolog som är knuten till föreningen.
– Trygghetsrådet är ett nystartat projekt och är framförallt riktat till ungdomarna. Rådet ska vara en resurs och en instans dit de unga idrottarna ska kunna vända sig, men det ska också fungera som utbildning av ledare och föräldrar för att de ska kunna hantera situationer där psykisk ohälsa förekommer, berättar YIF:s herrtränare Oscar Carlén.
I andra föreningar ser det ut på ett annorlunda sätt. Handbollskanalen har pratat med Ola Månsson, som har ett stort ansvar i H65 Höör när det kommer det mesta som rör handbollen. Månsson förklarar sin syn på psykisk hälsa.
– Jag har i olika omgångar jobbat med idrottsspsykologer, men alla gånger har det blivit krock – antingen som dubbelkommando eller ibland kanske till och med samma kommando. Därför jobbar jag själv med det här med spelarna, även om det är mer på amatörnivå. Men miljön man skapar och hur spelarna mår är helt avgörande för att de ska utvecklas, säger Månsson.
– Man måste börja med att inse att den psykiska hälsan, hur spelarna mår, är en helt avgörande fråga. Ingen människa kan spela bra om de inte mår bra. Och alla vill ha en chef som bryr sig och vet vad som försigår. Det behöver man inga högskolepoäng för att begripa. Därför har vi individuella samtal med spelarna, och ibland ser vi större behov. Jag har 19 spelare i truppen och det innebär 19 olika relationer. Och för mig är coachning att fatta beslut – ju mer jag vet, desto lättare att ta rätt beslut.
Toni Johansson, som tidigare varit öppen med att han själv drabbats av psykisk ohälsa, har varit drivande i att hans arbetsgivare OV Helsingborg arbetar mer aktivt med den psykiska hälsan i klubben än tidigare. Johansson delar med sig av sin syn på spelares mående.
– De unga spelarna som kommer upp i föreningen har väldigt hög press på sig själva, att de ska prestera och att de ska ta sig vidare i karriären. Det är något att vara vaksam kring. Vi har tagit in Johan Ekengren i vår ledarstab och det gör att vi är ännu bättre på att fånga upp om någon mår dåligt och ha stöd av en profesionell när det händer. Jag tycker att vi som klubb tog ett steg i rätt riktning när vi tog det här beslutet att lägga lite mer pengar på de här sakerna.
Så jobbar resten av klubbarna i Handbollsligan dam & herr med psykisk ohälsa:
IF Hallby
Klubben har haft föreläsning med både dam- och herrlag om psykisk ohälsa, vad som triggar det, hur man kan förebygga och var man kan vända sig om man är i farozonen, detta efter ett initiativ från klubben. ”Det ska inte vara tabu att prata om det,” säger herrlagets tränare Jesper Östlund. Damtränaren Pär Fredriksson berättar att de utgår från två enkäter: ”Dels den från förbundet och dels era Report cards”.
IK Sävehof
Jobbar likadant med både damlag och herrlag. Har tidigare haft en mental tränare som var knuten till klubben, både med samtal individuellt och i grupp, men slutade med det inför årets säsong. Om någon mår dåligt i klubben uppmuntras de att komma till en ledare och berätta, efter det får de vidare hjälp baserat på behov.
Önnereds HK
ÖHK jobbar, enligt sportchef Christoffer Lind, med att ”följa upp, ha högt i tak och att man vågar prata oavsett om något är bra eller dåligt”. Om någon spelare mått dåligt har klubben förmedlat kontakt med psykolog, oavsett om det är handbollsrelaterat eller inte.
HK Aranäs
Rustan Lundbäck, lagets tränare, menar att ”det handlar om att uppmärksamma om någon mår dåligt. Det ligger naturligt i ledarskapet att se varje individ och att behandla alla rättvist genom att behandla alla olika genom deras olika förutsättningar”. Klubben samarbetar inte med någon idrottspsykolog eller dylikt.
Kristianstad HK
Klubben samarbetar med ett företag som heter Ipa Nordic, som hanterar psykisk ohälsa i klubben med hjälp av mentala tränare.
Kungälvs HK
Lagets tränare Hamed Khazrai hämtade in en psykologisk tränare när han tog över för några år sedan. Den psykologiska tränaren har funnits tillgänglig via punktinsatser. Efter sommaren har föreningen dessutom börjat ett större arbete där det jobbas med gruppen och spelarna, bland annat i hur de förhåller sig till stress och press.
Skara HF
Fick kritik av spelarna i Report cards då det saknas mental stöttning. Klubben säger sig nu ha blivit mer medvetna om behoven som finns.
Skövde HF
Klubben är i planeringsfasen när det gäller någon form av program som ska ha med psykisk hälsa att göra, men det är ännu inte klart om det ska fokuseras på A-laget eller längre ner i åldrarna. I övrigt försöker klubbens ledare i och runt A-laget att fånga upp när någon mår dåligt. Om en person mår så pass dåligt att ledarna i föreningen inte klarar av att hantera det så erbjuder klubben personen att prata med någon utanför föreningen.
Skuru IK
Klubben försöker i första hand vara tydlig med vad som gäller om man mår dåligt, att man då kan prata med någon av tränarna eller med lagets sjukgymnast Kristin. Räcker inte det utan mer kompetens behövs försöker klubben lösa det. Klubben försöker lägga stor vikt vid att jobba förebyggande.
VästeråsIrsta HF
Klubben jobbar med en psykolog som hjälper till vid behov.
Alingsås HK
Klubben har, utöver föreläsningar från SISU för spelare från 15 år och uppåt, även gruppövningar. Stort fokus läggs på att jobba förebyggande.
Amo HK
”Vi har vårt arbetsgivaransvar och försöker se till individens behov. Vi har även haft föreläsning här. Vi är en familjär klubb som tar hand om varandra,” säger klubbchef Tomas Lundberg.
Eskilstuna Guif
Klubben har en enkät där de försöker fånga upp om någon mår dåligt. Alla spelare har en försäkring som innebär att de har tillgång till samtal med idrottspsykolog om de behöver det.
Hammarby IF
Klubben försöker skapa en miljö där spelare eller ledare som mår dåligt kan säga till om de behöver hjälp. Klubben försöker själva hjälpa till om någon mår dåligt och om det inte räcker hjälps personen vidare till lämplig instans. Hammarby har även haft idrottspsykolog knuten till laget tidigare men har inte det längre då de inte hittat ett upplägg som de varit 100 procent nöjda med.
HF Karlskrona
Har en person med på träningar emellanåt som kollar läget, inte minst i klubbens ”rehabhörna”, där, enligt klubben, psykisk ohälsa ofta yttrar sig tidigt. Personen finns där för ”opretantiösa” samtal – klubben jobbar mer med att spelarna söker hjälp om de behöver det istället för att de har obligatoriska bokade möten för samtal.
IFK Kristianstad
Har Johan Ekengren från förbundet på plats i snitt en gång i veckan och Ekengren är direkt kopplad till spelargruppen. Klubben har såväl samtal i grupp som individuella samtal.
IFK Skövde
Har ingen mental tränare eller psykolog kopplad till föreningen i dagsläget utan satsar mycket på att miljön ska vara en sådan att spelare känner sig trygga i att prata eller ta upp saker om de mår dåligt.
Skånela IF
Har vad man kallar för ”trygghetspersoner” i en kommitté i föreningen, som jobbar med liknande frågor i sitt civila jobb. Stödet riktas främst till ungdomarna, men finns vid behov även på seniornivå.
Ovanstående lagspecifika texter är skrivna baserat på intervjuer gjorda med representanter från respektive förening.
Uppskattar du artiklar som den här? Swisha valfritt belopp till 123 572 17 33. Med ditt och andras stöd kan vi producera ännu mer artiklar och innehåll om handboll. Tack för att du läser och följer oss!
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 1: Örjan Gruden om sonen Love & att ge unga verktyg att hantera motgångar
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 2: Drömmen togs ifrån Mellegård: ”Tappade kontrollen”
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 3: Idrottspyskologen: ”Handbollen ligger långt efter”
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 4: Fogelström & Wedberg om hur SHF jobbar
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 5: Linnéll om tränarutbildningen & SHF:s nya innovativa app
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 6: Hallbäck om Riksidrottsgymnasiet: ”Belastningsfrågan är superviktig”
LÄS MER: Psykisk ohälsa, del 7: SEH:s roll: ”Försöker stötta så gott det går”
Hit kan du vända dig om du behöver hjälp:
Vårdguiden 1177: Sjukvårdsrådgivning samt uppgifter om närmsta psykiatriska akutmottagning. Tel: 1177. www.1177.se
Bris, Barnens rätt i samhället: Tel: 116 111. Alla dagar, dygnet runt. Vuxentelefon om barn: 0771-505050, vardagar kl 9–12. Chatt, alla dagar, dygnet runt: www.bris.se
Spes – suicidprevention och efterlevandes stöd: Tel: 020-18 18 00. Telefonjour varje dag 19–22. www.spes.se
Pratamera.nu: För råd, stöd och behandling av specialister på psykisk ohälsa. Kostnadsfritt om du är under 20 år.
Suicide zero: Här finns fakta och information kring självmord. www.suicidezero.se/fakta-och-rad
Mind Självmordslinjen 90101: Stödlinje för personer med tankar på självmord. Öppen dygnet runt varje dag. Tel: 90101. Chatt: chat.mind.se
Jourhavande kompis: Stödchatt för barn och unga upp till 25 år. Öppettider måndag-fredag klockan 18-21 samt lördag-söndag klockan 14-17 www.jourhavandekompis.se
Jourhavande medmänniska: Tel: 08-702 16 80, alla dagar kl 21–06. Chatten är öppen söndagar kl 21–24.
