Så jobbar H65 Höör under coronakrisen

Coronapandemins utbrott har naturligtvis skapat enorma problem för flera handbollsföreningar runt om i Sverige. Handbollskanalen har pratat med H65 Höörs styrelseledamot Jan Hansson om hur klubben jobbar för att överleva.

Säsongen 2019–20 fick ett abrupt slut i och med coronapanedmins utbrott. Slutspelet ställdes in och det i sin tur innebar förlorade intäkter för handbollsklubbar runt om
i landet. H65 Höör hade satsat allt för att nå SM-final, men får istället trösta sig med en serieseger och inget slutspel.

Flera klubbar runt om i Sverige har jobbat med swish-kampanjer för att på så sätt samla in pengar, allt för att rädda ekonomin. H65 Höör har jobbat på ett lite annorlunda sätt och snart har klubben dragit in en halv miljon kronor.

Hur har det gått till egentligen? Och hur agerade klubben när coronaviruset började få spridning i Sverige? Handbollskanalen ringde upp Jan Hansson, en person som betytt och fortfarande betyder oerhört mycket för H65 Höörs framgångar. En eldsjäl som alltid stöttat klubben med pengar och tidigare varit kassör, men som numera har en roll som styrelseledamot.

– Jag har suttit med ekonomin i klubben i många år och reagerade direkt när jag förstod att slutspelet skulle utebli. Vi visste att en rätt stor del av våra intäkter kommer under slutspelet och då främst publikintäkter, men även lite extra sponsring. Dessutom hade vi ett väldigt bra läge för att kunna gå till SM-final, säger han.

– Min första tanke var att försöka att ordna ett lån på banken, men det plockade de snabbt av mig. De bedömer varje fall precis som de gjorde före den här pandemin och berättade att det som förening är oerhört svårt att få låna pengar.

Marknadsgruppen var drivande i att klubben skulle vara transparenta

Under våren, före pandemins utbrott, hade klubben bestämt sig för att satsa mer på marknadssidan. Det innebar att Roland Johansson blev marknadsansvarig och en aktiv och driven grupp skapades.

– Den här gruppen blev snabbt inblandade i att förbereda vad vi behöver göra. Och när viruset nådde Sverige bestämde vi oss för att uthärda det här och satsa vidare med marknadsgruppen ändå. Övrig verksamhet gick ner när serierna avslutades, men de stora utgifterna är egentligen lönerna hos spelarna och tränarna i vårt elitlag.

– Vi sökte därför anstånd med våra skatteinbetalningar vilket fungerade ganska bra och vi fick sparat 300 000 kronor ganska omgående. Eller rättare sagt hade vi redan hunnit betala in så vi fick tillbaka 200 000 och så fick vi 100 000 i anstånd.

Elisabeth Hansson, Jan Hansson och Roland Johansson.
Foto: Christoffer Borg Mattisson

Klubben var tidiga med att gå ut och be om hjälp, det var helt enkelt fullständigt avgörande för H65:s överlevnad.

– Det jag tycker är spännande är att marknadsgruppen var drivande i att vi skulle vara helt transparenta med att vi inte reder ut det här utan hjälp. Därför vädjade vi till supportrar och sponsorer och försökte förmedla känslan att vi behöver hjälp för att reda ut det här över sommaren.

– Det har gått över förväntan då vi har fått in över 225 000 kronor från privatpersoner, vilket är helt fantastiskt. När dessutom arbetsgivaravgiften har sänkts räknas det som pengar in eftersom det blir mindre utgifter.

Tävling mellan privatpersoner och företag

Klubben kommer dessutom att få in mer pengar under maj. Hur då? Genom att be sponsorer om deras fulla sponsring i maj.

– De betalar tidigt helt enkelt. Kommunen har redan gått med på att betala 100,000 kronor.

Klubben har dessutom jobbat med flera andra projekt. Ett av dessa är att vem som helst kan skänka minst 500 kronor och på så sätt få sitt namn på spelarnas uppvärmningströjor. Ett annat är att buda på signerade matchtröjor.

– Nästa lite större grej är att marknadsgruppen har kläckt idén att det kommer att bli en tävling mellan privatpersoner och företagarna i Höör där vi ser vem som hinner först till 500 000 kronor vad gäller skänkta pengar.

Jan berättar vidare om hur klubbkänslan har stärkts under de här tuffa tiderna.

– Vi har vissa föreningsaktiviteter, som att sälja korv eller bingolotter och där har de flesta av lagen skänkt sin del till klubben. Så klubbkänslan har verkligen blommat ut. Hälften av vår publik är pensionärer och H65 har blivit deras liv, därför kan de komma fram halvt tårögda och säga att de vill skänka 500 kronor.

– Det har vi verkligen lärt oss under den här tiden – många bäckar små är bra och en sak vi ska ta med oss till när allt det här är över. Det är inte lätt att hitta en riktigt stor sponsor, då är det bättre att hitta flera mindre.

Hur ser du på framtiden för H65 Höör?

– Med hjälp av alla bitarna vågar jag säga att vi har avvägt den värsta krisen och mycket talar för att vi kommer att kunna stå på benen. Men det är mycket jobb kvar.

Om slutspelet hade spelats som planerat kunde H65 Höör nog nästan räknats in som ett av de två finallagen – kanske hade de till och med tagit hem SM-guldet och därmed säkrat spel i Champions League nästa säsong. Nu är förutsättningarna lite annorlunda.

– När jag fick frågan kring Europaspel för en månad sedan sa jag att det kan vi glömma, vi gör nämligen alltid en förlust på ungefär 400 000 kronor bara där. Men nu har EHF gått ut och sagt att det för första gången kommer att finnas kostnadsersättningar och prispengar. I Champions League kommer de pengarna att vara så pass stora att vi kan klara av kostnaderna. Så vi kan söka ett wildcard till turneringen.

– Men om det blir över tio matcher extra till nästa säsong på grund av Europaspel måste vi nog ha in någon kvalificerad spelare till. Vissa spelare är ju avtalslösa, Cassandra Tollbring till exempel. Det är Cassandra och några till som Ola drömmer om, avslutar Hansson.

Läs vår intervju med Ola Månsson här.

Avslöjar: Brljevic klar för nytt äventyr – på Färöarna

0

Dragan Brljevic har klart med nytt jobb – Handbollskanalen kan avslöja att den meriterade tränaren är klar för Kyndil på Färöarna. Där kommer Brljevic att ha huvudansvar för såväl klubbens damer som herrar.
– Det känns väldigt spännande, säger Dragan Brljevic till Handbollskanalen.

I november tvingades Dragan Brljevic lämna Lugi efter flera framgångsrika år i klubben. Sedan dess har 56-åringen kört inspirationsträningar för klubbar runt om i landet, men har givetvis haft sikte på nästa tränarjobb.

Nu har chansen kommit och det är verkligen ett äventyr – Kyndil på Färöarna blir nästa klubbadress för Brljevic. Kyndil kommer från huvudstaden Torshavn och är den mest framgångsrika klubben på Färöarna – vilket inte minst 30 titlar på herrsidan och sex titlar på damsidan vittnar om. Nu ska Brljevic bli huvudansvarig för både damer och herrar.

– Jag har haft kontakt med flera klubbar i Sverige, Norge, Danmark och till och med
i Finland. Men Coronakrisen har gett många klubbar ekonomiska problem och därför valde jag att ha is i magen. Jag ville inte ta ett beslut som jag kanske skulle ångra senare, berättar han.

Sedan kom erbjudandet från Kyndil och Brljevic nappade direkt.

– Det kändes rätt från början, de ville verkligen ha mig och hela paketet kändes perfekt. För det första är det underbara människor i klubben och då fick jag den rätta känslan i magen. Dessutom var det min önskan att komma tillbaka lite till herrhandbollen utan att tappa damhandbollen och precis så blir det här när jag kommer att vara huvudtränare för både damerna och herrarna.

– De ville ha en nivå till när vi pratar om utveckling och det är där jag kommer in i bilden. Jag ska försöka utveckla hela föreningen ett steg till, framförallt eftersom där finns många unga och en del landslagsspelare.

Hur kommer du att hinna med att ha hand om både damerna och herrarna?

– Jag kommer att ha folk runtomkring som hjälper mig och eftersom det inte är så många klubbar på Färöarna är det inte lika mycket matcher som i Sverige. När det inte är så långa resor heller bör det inte innebära några krockar, men blir det så kommer vi att lösa det.

– Det blir en härlig bonus att Färöarna blir en fantastisk upplevelse. Torshavn är jättefint och med en otroligt vacker miljö.

Brljevic berättar att han kommer att flytta dit själv inledningsvis och att kontraktet är skrivet på ett år med start i juli.

– Min fru har sex veckor semester så där får vi lösa något under sommaren. Vi bestämde oss för att köra ett år så att både jag och klubben får möjlighet att se hur det här fungerar. Jag kunde verkligen inte säga nej, framförallt inte med tanke på hur stor vilja de visade att få dit mig. De fick mig att känna mig både glad och välkommen.

Coronaviruset har inte haft särskilt stor påverkan på Färöarna så här långt, landet har inte ett enda dödsfall.

– Deras fotbollsliga började nu i helgen och handbollen drar igång i september, så det ser bra ut. Jag ska avsluta min mastersutbildning i juni och sedan åker jag till Torshavn i juli, det blir helt perfekt, avslutar han.

Färöarna är ett land som verkligen går framåt som handbollsnation. En ny hall är på gång i Torshavn, fem procent av landets befolkning spelar handboll, förra sommaren vann Färöarna European Open efter att ha besegrat Sverige i finalen och den största talangen har skrivit på för IK Sävehof.

Läs mer om handbollen på Färöarna:

Efter hemmamatcher i Danmark – nu ritar en svensk ny arena på Färöarna

Landet där 5 % spelar handboll och premiärministern är handbollsmålvakt

Färöarna ordnade oväntad guldfest – Sverige tvåa i European Open

Elias Ellefsen á Skipagøtu till IK Sävehof

Danska domarparet går skilda vägar

I många år har det danska domarparet Mads Hansen och Martin Gjeding varit ett av världens bästa. Men efter 24 års samarbete har de bestämt sig för att gå skilda vägar, det berättar de för det danska handbollförbundet.

– Både Martin och jag önskar fortfarande vara en del av den absoluta domartoppen
i världen, men vi kommer att få svårt att tillhöra toppen om vi inte utvecklas. Vi har alltid sagt att vi ska sluta som par om vi inte får de stora matcherna och nu har vi bestämt oss för att prova på någonting nytt. Det har varit ett svårt beslut för mig och jag vet inte hur fortsättningen på min domarkarriär ser ut, men jag hoppas att det kan bli något nytt och bra samarbete, säger Mads Hansen till hemsidan.

I 24 år har de samarbetat och under de flesta av de här åren har de tillhört den absoluta toppen. De har dömt två VM-finaler, två EM-finaler, två Champions League-finaler och dessutom varit med och dömt matcher under OS i Peking 2008 samt OS i Rio 2016.

– Jag respekterar Mads beslut full ut. Det har hela tiden varit en del av vårt avtal att om vi inte utvecklas som domarpar och inte får de största matcherna, då ska vi titta efter andra möjligheter. Vi har haft några fantastiska upplevelser runt om i världen där vi har upplevt det mesta. Det är egentligen bara en OS-final vi inte har provat på, säger Martin Gjeding.

LÄNK: DANSK DOMMERDUO GÅR HVER TIL SIT

L’Equipe: Kim Ekdahl Du Rietz avslutar karriären på nytt

Franska tidningen L’Equipe skriver att Kim Ekdahl Du Rietz har bestämt sig för att avsluta sin handbollskarriär. Enligt tidningen ska Kim EDR istället börja studera på universitet i Hongkong till sommaren.

Efter säsongen 2016–17 bestämde sig Kim Ekdahl Du Rietz för att avsluta sin karriär när han var som bäst. Många blev överraskade, men Kim EDR verkade vara trött på handbollen. Men det blev en comeback, först en kort sådan i RNL och sedan ”på riktigt”
i PSG. Dessutom återvände Kim EDR till det svenska landslaget, där han inte hade spelat på flera år.

Men endast två och ett halvt år senare har alltså 30-åringen bestämt sig för att avsluta karriären igen, den här gången för att han ska återuppta sina studier på universitet
i Hongkong.

Artikeln på L’Equipe är låst för prenumeranter, men det verkar som att Kim har uttalat sig till tidningen och där bekräftar han att karriären är över.

Kim EDR:s klubbar genom åren:

2005–2011: Lugi HF
2011–2012: HBC Nantes
2012–2017: Rhein-Neckar Löwen
2018: Rhein-Neckar Löwen
2018–2020: PSG

Kim EDR:s landslagskarriär i korthet:

Antal A-landskamper: 96
Antal mål: 274
Mästerskap: 7 (EM 2010, VM 2011, EM 2012, OS 2012, EM 2014, VM 2019, EM 2020)

LÄNK: Kim Ekdahl du Rietz, arrière gauche du PSG : « Je vais mettre un terme à ma carrière »

Jicha vill att handbollen inför skottklocka

0

THW Kiels färske mästartränare Filip Jicha vill se en förändring inom handbollen. I en intervju med tyska handballwoche.de berättar tjecken att han vill att handbollen inför en så kallad skottklocka.

– Så som regeln är nu bromsar det bara spelet. I genomsnitt har vi fem färre anfall per match i Bundesliga än i till exempel Champions League. Det är fem färre möjligheter att göra mål per match och det är inte gynnsamt för vår sport, säger Jicha.

Skottklockan är kanske främst förnknippad med basket där laget med bollen i sin ägo har 24 sekunder på sig att få iväg ett skott. När ett skott har avlossats börjar sedan skottklockan om. Jicha vill alltså få in något liknande inom handbollen och får delvis medhåll av Maik Machulla, tränare i SG Flensburg-Handewitt.

– Jag tror att det är en bra idé, säger Machulla, och föreslår en skottklocka på 40 till 45 sekunder.

– Men implementeringen av det här skulle vara mycket svårt.

Än så länge verkar inte den tyska domarkåren hålla med de båda tränarna. Domarbasen Wolfgang Jamelle menar att en sådan regel knappast skulle öka sportens attraktivitet.

– Därför är jag en tydlig motståndare, säger han till handballwoche.de.

LÄNK: Kiels Trainer Jicha für Einführung einer Wurfuhr im Handball

IFK Karlskrona värvar vänsternia

0

IFK Karlskrona har gjort klart med David Viktorsson från Karlskrona handboll, det skriver klubben på sin hemsida.

– David, född -00 är en kraftfull och hoppstark skytt som har en explosiv spelstil, säger IFK:s tränare Nicklas Martinsson till hemsidan.

Viktorsson är vänsternia och det innebär att klubben nu har säkrat upp den postionen inför den kommande säsongen.

– David kommer att kampera ihop med vår kulturbärare och fighter Anders Andersson. Det ska bli spännande att se David ta nästa steg i sin utveckling hos oss, säger Martinsson.

LÄNK: Ny V9 klar för IFK

Före detta Drott-spelare ny tränare i Nordhorn

0

Daniel Kubes har blivit presenterad som ny huvudtränare för HSG Nordhorn-Lingen. Den före detta Drott-spelaren efterträder Geir Svensson, det skriver Nordhorn på klubbens hemsida.

När Bundesliga-säsongen avbröts låg HSG Nordhorn-Lingen sist och degradering till 2.Bundesliga härjade. Men så blev det som det blev och från Bundesliga-ledningen beslutades det att inga klubbar skulle åka ur. Därmed får Nordhorn–Lingen en ny chans
i Bundesliga nästa säsong.

Nu blir det med en ny huvudtränare, det står nämligen klart att Daniel Kubes ersätter Geir Svensson på tränarposten. 42-åringen har skrivit på ett tvåårskontrakt för klubben han representerade som spelare mellan 2006 och 2008. Kubes kommer att kombinera jobbet i den tyska klubben med sin andra tjänst som landslagstränare för Tjeckien.

– Först och främst vill jag tacka alla ansvariga i HSG för att de har gett mig förtroendet att leda laget in i den nya säsongen. Jag har min egen historia med HSG: vår son Mark föddes här och de två åren jag spenderade i klubben som spelare var de bästa under min spelarkarriär, säger Kubes till hemsidan.

Var Kubes rankar åren i Drott är oklart, men faktum är att han var med och vann SM-guld med klubben under tidigt 2000-tal. Kubes representerade Drott 2001–2004.

LÄNK: Daniel Kubes wird neuer Trainer bei der HSG Nordhorn-Lingen

Efter rasistattacken – Tollbring stängs av i ett år

För drygt två månader, när Rimbos  tog emot Kungälv på hemmaplan i Allsvenskan, rann det över för tränaren Dick Tollbring. Rimbo-tränaren slängde ur sig en rasistisk kommentar mot en av domarna, och Sportbladet rapporterar i en artikel om domen som nu har slagits fast.

Dick Tollbring slängde ur sig en rasistisk kommentar mot en av domarna under den Allsvenska matchen mellan Rimbo och Kungälv tidigare i vår. Händelsen blev omdiskuterad och den utsatta domaren, Mohamed Abdulkadir, uttalade sig då om påhoppet i Kungälvs-Posten:

– Han fällde en kommentar som inte passar sig i en idrottshall eller någon annanstans ute i samhället.

Enligt Sportbladet ska Tollbring nu ha blivit fälld av disciplinnämnden, som beslutat att bestraffa händelsen med ett års avstängning från och med dagens datum. Enligt Sportbladet ska dock Tollbring vara tillåten att träna lag inom handbollen under avstängningstiden, då disciplinnämnden tagit hänsyn till hans profession.

Länk: Domen mot Tollbring
Relaterad artikel: Rimbotränare till rasistattack mot domare

 

Jana Knedlíková klar för spel i Vipers

0

Tjeckiskan Jana Knedlíková lämnar Győri ETO KC och Ungern inför den kommande säsongen. Istället väntar spel i Vipers Kristiansand för högerkanten, meddelar den norska klubben på sin hemsida under onsdagen.

Den norska toppklubben Vipers har gjort klart med en toppspelare inför den kommande säsongen, meddelar klubben på hemsidan. Det är den tjeckiska högerkanten Jana Knedlíková som alltså valt att lämna Ungern för att ansluta till laget på ett tvåårskontrakt.

– Jana är en stabil förstärkning för oss. Hon har lång internationell erfarenhet, och har bland de bästa på sin position i flera år. Hon har bland annat vunnit Champions League med Győr flera gånger, säger Vipers tränare Ole Gustav Gjekstad till hemsidan.

Länk: Jana Knedlikova har signert for Vipers!

Två nya niometersspelare till IFK Kristianstad

Hedda Källström, som inför vårsäsongen lånades ut från H65 Höör till Eslöv i Damallsvenskan har nu kritat på ett nytt kontrakt. Samma sak gäller Elsa Jonsson, som tidigare säsong spelat i Växjö HF. På sin hemsida meddelar IFK Kristianstad att de båda spelarna ansluter till truppen inför den kommande säsongen.

IFK Kristianstad var nykomlingar i division 1 under säsongen som gått, och placerade sig slutligen på en femteplats i tabellen efter en säsong med såväl toppar som dalar. Inför den kommande säsongen i den södra division 1-serien har två nya niometersspelare nu presenterats till den orangea truppen. Det är H65 Höörs Hedda Källström och Växjö HF:s Kajsa Jonsson som valt att skriva på för spel i IFK Kristianstad.

Efter fyra säsonger med mycket hård konkurrens i ett av Sveriges bästa lag har jag lärt mig mycket, men nu känns det som att jag behöver mer speltid för att fortsätta min utveckling. IFK känns som en stabil och intressant klubb, jag tycker dessutom att Mattias gör ett mycket bra jobb som tränare. Kristianstad är en riktig handbolls-metropol där jag har pluggat i snart ett år. Så det är en starkt bidragande faktor till valet. Ser verkligen fram emot och det ska bli en jätterolig säsong med detta laget, känns som ett härligt gäng, säger Hedda Källström om klubbytet till IFK:s hemsida.

Länk: Välkommen till IFK Kristianstad Hedda Källström
Länk: Välkommen till IFK Kristianstad Elsa Jonsson

Mirko Alilović till Pelister?

0

Den kroatiska målvakten Mirko Alilović ryktas vara påväg att lämna SC Szeged inför den kommande säsongen. Klubben som är i förhandlingar om att signa Alilović ska, enligt hemsidan Sportmedia, vara RK Eurofarm Pelister. 

Mirko Alilović, som spelat för SC Szeged sedan han lämnade Veszprém KC  för drygt två år sedan, sägs alltså vara i förhandlingar med den Nordmakedonska klubben HC Eurofarm Pelister. Detta efter att klubben tappat Nikola Mitrevski. Enligt Sportmedia ska den främsta anledningen till klubbytet vara att den tidigare kroatiske landslagstränaren Željko Babić, som i nuläget är tränare i klubben.

Enligt Sportmedia väntar ett svar angående huruvida Pelister lyckats kontraktera målvakten eller inte inom de närmsta dagarna.

Länk: БОМБА ОД БИТОЛА: ПЕЛИСТЕР ОДИ ПО ПОТПИСОТ НА АЛИЛОВИЌ!

 

LYSSNA: Kim Andersson om den bristande motivationen

För Kim Andersson, som fanns med i truppen inför Sveriges planerade OS-kval i april, har det annorlunda avslutet på säsongen och flytten av OS inneburit en svacka i motivationen. I en intervju med Radiosporten berättar han om hur allt kring handboll just nu är ett frågetecken.

Kim Andersson, som ju inte fanns med under EM på hemmaplan tidigare i år, skulle ha varit en del av den svenska landslagstruppen inför OS-kval och ett eventuellt OS i sommar. I en intervju med Radiosporten berättar han nu om hur den avbrutna säsongen, det inställda OS-kvalet och de framflyttade Olympiska spelen har fått honom att tvivla på sin fortsatta karriär inom handbollen.

– Jag känner… Jag ska väl inte sitta här och säga att jag är jättepigg på att köra på med försäsongen. Att säsongen som var redan har tagit slut, och med det abrupta slutet, det slog undan benen lite för mig. Det tog väl lite musten ur mig, det här med att älska handbollen. Någonstans försvann det med slutspelet, och jag har väldigt svårt att motivera mig till träning just nu, säger han i intervjun med Radiosporten.

Intervjun visar dock inte bara på tveksamheter från Andersson, som trots allt hoppas att den avbrutna säsongen ska ge honom möjligheten att rehaba sin knäskada som han dragits med sedan årsskiftet och på så sätt göra det roligare att spela handboll igen.

– Det får ta den tid det tar nu, och förhoppningsvis ger det mig möjligheten att när man sen går på banan slipper besvären och att man inte ska ha ont. Det är ju mycket roligare och mycket lättare att hålla på med idrott när det inte gör ont i hela kroppen, så jag hoppas ju ändå att detta ska råda bot på de besvär jag har, säger Kim Andersson i intervjun. 

Lyssna på intervjun med Kim Andersson HÄR >>

Idrottens skiljenämnd avslår överklagan från Mario Moccia mot IHF

0

Mario Moccia, tidigare ordförande för det panamerikanska handbollsförbundet, har legat i konflikt med IHF sedan beslutet om att dela upp förbundet började diskuteras för snart två år sedan. Efter påstådda påhopp på IHF:s ordförande Hassan Moustafa anmäldes Moccia till IHF:s etikkommission, och sedan dess har konflikten fortsatt mellan de två parterna. Nu har dock ett möjligt slutgiltigt beslut kommit, och enligt IHF:s egna hemsida har idrottens skiljenämnd (CAS) beslutat att avslå Moccias överklagande. 

I snart två år har konflikten angående det panamerikanska handbollsförbundet pågått, där IHF hela tiden stått fast vid att dela upp förbundet i Nordamerika och Karibien samt Syd- och Centralamerika. En konflikt som mynnat ut i att Argentinska handbollsförbundets ordförande Mario Moccia hamnat i en personlig dispyt med IHF efter att ha, enligt IHF:s etikkommission 2018, brutit mot beslutet om en god styrning i sportens etiska koder.

Begäran om att undersöka ärendet med Mario Moccia kom från IHF:s håll i samma veva som arbetet med att dela upp det panamerikanska handbollsförbundet startade – ett förbund där Mario Moccia var ordförande.

Arbetet med att dela upp förbundet väckte starka känslor, och den panamerikanska förbundet ska bland annat ha uttryckt sig såhär kring frågan, enligt en artikel på hemsidan Inside the Games:

”PATHF har blivit ett offer för en idrottsledare som manipulerar en internationell federation till egen fördel, en federation vars längtan efter att göra en bättre värld genom idrott inte har något att göra med sådana småintressen.”

Brottet som Mario Moccia ska ha begått, ägde rum under IHF-rådets möte i Zagreb den 14 januari 2018. Drygt ett år senare, den 16 april 2019, beslutade IHF:s etikkommission att förbjuda Moccia att delta under IHF-events. Kort därefter, i maj 2019, överklagade Moccia till IHF:s egna skiljedomstol (IHF Arbitration Tribunal).

När Moccia fick avslag i IHF:s skiljedomstol överklagade han ännu en gång, till idrottens skiljedomstol (CAS). Det är alltså detta beslut, från CAS, som nu har publicerats på IHF:s egna hemsida. Ett beslut som innebär att IHF, återigen, vinner kampen mot Mario Moccia.

CAS ska, enligt IHF:s hemsida, ha uttryckt sig på följande sätt för att motivera beslutet:

”Sammantaget tvivlar inte skiljenämnden på att dessa offentliga uttalanden (av Mr Moccia) öppet och personligen har angripit Mr Moustafas värdighet och verkligen negativt påverkat IHF:s och handbollens rykte inför en bred publik sammansatt av internationella federationer och nationella olympiska kommittéer.”

Relaterad artikel: Nu vänder det – sydamerikanska nationer positiva till delningen
Länk: 
CAS confirms IHF Arbitration Tribunal decision in Moccia case
Länk: CAS dismiss appeal of Argentina handball boss against IHF

Handbollens samhällsnytta – 120 miljoner kronor

Aldrig tidigare har samtliga lag i dam- samt herrligan i någon idrott ställt upp under en gemensam samhällsmanifestation likt #viställerupp, som bedrivits runt om i landet under säsongen. Idrottsekonomiskt centrum har, i en granskning av klubbarnas verksamhet, kommit fram till att det totala samhällsvärdet uppgår till 120 miljoner kronor per år. Detta skriver Svensk Elithandboll i ett pressmeddelande. 

Handbollsligans och SHE:s samhällsengagemang #viställerupp har bedrivits i 135 olika verksamheter, och har mynnat ut i projekt för 42 000 barn och unga i de 26 klubbarna. Engagemanget har specificerats ute i de olika klubbarna, och i olika städer har olika projekt bedrivits utifrån de utmaningar som finns.

– Klubbarna gör fantastiska samhällsinsatser. Att nu få ett värde på alla dessa verksamheter och projekt blir en viktig pusselbit i den fortsatta utvecklingen av #viställerupp, säger Peter Gentzel, vd för Svensk Elithandboll, i pressmeddelandet.

Samhällsvärdet, som enligt pressmeddelandet ska ha fastställts på 120 miljoner kronor per år, inkluderar minskade sjukvårdskostnader och ökade hälsoförbättringar. Utöver detta inkluderar det även effekter kring social gemenskap, studier och arbetsmarknadsframgång.

– Samhällsnyttan inom handbollen är således mycket stor inom sociala områden som bedrivs inom #viställerupp. Till detta kommer dessutom övriga samhällsnyttiga effekter som till exempel skatteinkomster och turismekonomiska effekter, säger Björn Anders Larsson, ekonom och samhällsanalytiker vid Idrottsekonomiskt centrum, i pressmeddelandet.

Säsonger vi minns: Lugi HF 1979–80

0

Säsongen 2019–20 fick ett snöpligt slut och handbollsabstinensen är stor på många håll. Handbollskanalen tar därför en titt i backspegeln i artikelserien vi kallar för ”Säsonger vi minns”. Nu har det blivit dags för del 4 – Lugi HF säsongen 1979–80.

Lugi HF har tagit ett SM-guld inomhus under klubbens snart 90-åriga historia, ett SM-guld som spelades hem under minst sagt dramatiska former. 1979–80 lyckades klubben, mot alla odds, ta sig hela vägen efter att ha vänt ett ”omöjligt” läge i finalserien mot Ystads IF. Men för att kunna berätta mer om den matchen behöver vi först berätta om åren före och personerna som låg bakom klubbens hittills enda stora triumf.

Handbollskanalen har pratat med flera personer kring Lugi HF och ett namn nämns oftare än något annat när det gäller avgörande faktorer bakom SM-guldet: Bertil Andersén. Den legendariske tränaren var i Lugi redan under åren 1965–68, år då han dessutom startat som gymnastikdirektör på Lunds Universitet, där han drev Nordens första riktiga gympa- och motionsverksamhet tillsammans med sin fru Kerstin. Verksamheten, som då höll till på Palæstra, kommer att återkomma fler gånger under den här berättelsen.

Efter några år på annat håll, bland annat som tränare för IFK Malmö, kom Andersén tillbaka till Lundaklubben inför säsongen 1975–76. Då hade han dessutom blivit förbundskapten ett år tidigare.

– Nu inleddes den Andersénska gulderan som varade fram till säsongen 1981–82. Ett SM-guld, ett SM-silver och ytterligare tre SM-semifinaler blev det för Lugi under den perioden, berättar Tomas Östlund från Vinröda Vänner, känd i Lugi-kretsar för sin djupa kunskap kring klubben.

När Andersén återvände till klubben fanns en del på plats, bland annat två minst sagt meriterade målvakter.

– Hösten 1975 hade Lugi framför buren tidigare A-landslagsmålvakten Ulf Johnsson, dåvarande A-landslagsmålvakten Hans Janson och dessutom U-landslagsmålvakten Tomas Gustavsson. Det summerar i stort basen som Bertil Andersén byggde vidare på, det vill säga rutin, nutid och framtid, säger Östlund.

Tomas Gustavsson.
Foto: BILDBYRÅN

Tomas Gustavsson var en viktig värvning för Andersén och dessutom fyllde tränaren på med ytterligare två U-landslagsspelare: Kent Carlsson och Claes Ribendahl.

– Han anses av många vara klubbens mest kompletta spelare genom tiderna. Claes hade vad Andersén gärna ville se: stark i försvar, bra skott, duktig på genombrott och kunde finta åt båda hållen, säger Östlund.

– Ribendahl blev fixstjärnan i laget. Han var en oerhört skicklig halvdistans-spelare, fyller Per ”Pelle” Davidsson i, lagkapten i Lugi på den här tiden.

Davidsson själv kom till klubben 1974 från HS Sierra och stannade till säsongen 1982–83.

– När jag kom till Lugi spelade jag basket i division 1 och fotboll i division 2, det som är ettan nu. Jag höll på mycket med bollsporter, men när jag kom till Lugi blev det fokus på det, berättar han.

När du tänker på den här tiden, är det framförallt vid SM-guldet dina tankar hamnar?

– SM-guldet var oerhört speciellt eftersom det var klubbens första och naturligtvis vanvettigt roligt att vara med om. Men jag minns andra saker också, som att vi under många år bytte om på Palæstra.

– Vi spelade våra matcher i gamla Idrottshallen, men vi bytte alltså om på Palæstra vilket låg en bit ifrån hallen, i närheten av Lunds Universitet. Där fanns en liten gymnastiksal och ett omklädningsrum med bastu. Där började vi med att byta om och efter det körde vi en liten lekuppvärmning innan vi blev hämtade av taxibilar 35–40 minuter före avkast. Då åkte vi till hallen i fyra taxibilar och de stod sedan och väntade på oss efter matchen för att ta oss tillbaka till Palæstra för att byta om.

När vi pratar om nyckelspelarna från den här tiden nämner ”Pelle” spelare som Ribendahl, men även Eero Rinne. Det han minns mest är dock att det verkligen var ett lag.

– Vi hade en egen kock som lagade mat till oss efter varje hemmamatch och efter varje torsdagsträning. Det skapade en speciell stämning eftersom vi verkligen höll ihop och kom nära varandra.

– Vår grej var att vi var ett jävligt bra lag och vårt fantastiska försvarsspel bar oss väldigt långt.

Att laget hade kul ihop råder det inga tvivel om, ”Pelle” minns en sak han själv blev utsatt för.

– När vi skulle springa ut för match i Idrottshallen hade alla andra de andra i laget kommit överens om att inte springa ut. Så jag sprang ut och tittade mig omkring undrandes var alla hade tagit vägen, men där var inte en människa, skrattar han.

– En annan kul grej var våra julrevyer, de sattes upp på spelarnas initiativ. Det blev som en föreningsfest, ofta för 200 personer, och vi satte upp dessa fantastiska revyer, det tyckte åtminstone vi själva.

Precis som Tomas Östlund kommer Per Davidsson in på Bertil Anderséns betydelse för varför allting stämde för klubben under den här perioden.

– Han betydde oerhört mycket, dels för att han är den bäste tränaren jag har haft, men också för att han var en god kamrat och med i gänget. Man ville verkligen inte missa en träning, för han gjorde det alltid så intressant.

– Han hade en enastående förmåga att bygga upp oss, men på ett roligt sätt. Vi var inte ett gäng som gärna sprang milen, men han var duktig på det fysiologiska och därför var vi alltid i bra form ändå. Och så var han så som ”Bengan” blev känd för senare, han lät oss spelare vara med och bestämma.

Bertil Andersén och Claes Ribendahl.
Foto: BILDBYRÅN

Om vi går in på själva matcherna under säsongen slutade Lugi fyra i grundserien och det året var det fyra lag som gick direkt till semifinal. För Lugi väntade match mot seriesegraren HK Drott. Favoriten Drott vann den första matchen och Lugi den andra, därför väntade en tredje och avgörande match och den skulle spelas i Lund.

– Drott saknade magikern Bengt ”Böna” Hansson som var sjuk i maginfluensa och inte på plats. Det var definitivt ett avbräck för ”Bengan” Johansson, som var tränare i Drott, berättar Tomas Östlund.

– Det gjorde att det tyngsta lasset föll på Drotts andre bolltrollare, Einar Jakobsson. Stämningen var minst sagt hätsk i hallen och när Jakobsson gav Ribendahl en ojust tackling var det framförallt en person i publiken som hade retat upp honom, då till den grad att han avlossade bollen in i publiken. Tyvärr träffade bollen inte åskådaren med de fräna orden utan en liten pojke.

Även ”Pelle” Davidsson minns händelsen.

– Jag kommer ihåg att Einar inte var på gott humör under den matchen. Sten, som mannen på läktaren hette, brukade gå på våra matcher och han var både stor och kraftfull. När det var hans son som fick bollen på sig reste sig Sten upp och hade en del att diskutera med Einar. Då tror jag att Einar blev jäkligt rädd och han insåg nog att han hade gjort något som inte var särskilt bra.

Jakobsson fortsatte att briljera på plan efter det, men Lugi behöll kylan och i en tuff batalj var det hemmalaget som stod som segrare, matchen slutade 24–22. SM-final väntade och Skånekonkurrenten Ystads IF skulle stå för motståndet.

Om semifinalserien var rafflande var det inget emot vad finalserien var. Ystads IF vann den första finalen i Lund med 19–18 och eftersom allt skulle avgöras i bäst av tre matcher hade Lugi kniven mot strupen inför match två i Österporthallen. Allt såg ut att gå mot hemmaseger och SM-guld för YIF, men så blev det inte.

Vad hände egentligen i slutskedet av den matchen?

– Jag minns att vi fick ett frikast på slutet när ställningen var helt lika. Vi hade tränat en del på vad vi skulle hitta på i ett sånt läge och fick ut bollen till Claes som då skulle gå mot deras vänstertvåa. Claes var oerhört skicklig en mot en och därför rann han igenom, långt ut på kanten, innan han drog till hårt över målvakten Kaj Eklunds huvud, underribban in, med fulländad precision och ordande fram en tredje och avgörande final i Lund, säger Davidsson.

– Basti Rasmussen sa efter matchen att det var ”makalöst att han får iväg ett sådant skott, så trött som han var. Årets man i svensk handboll, citerar Östlund handbollslegendaren från Ystad.

Basti Rasmussen.
Foto: BILDBYRÅN

Och så väntade alltså den tredje och avgörande finalen i en kokande hall i Lund. Claes Ribendahl utgick skadad tolv minuter in i andra halvlek och då var det definitivt fördel Ystads IF. Per Davidsson minns en händelse vid ställningen 13–17.

– Basti gled förbi pressläktaren och gjorde segertecken, vilket blev en tändning för oss. Tomas Gustavsson var fantastisk i mål samtidigt som Eero Rinne och Göran Gustavsson satte några viktiga mål. Matchen gick till förlängning och den vann vi med 2–0.

– Det var en otrolig känsla, framförallt eftersom det på den tiden inte var olagligt för publiken att beträda planen. Jag minns att massor av ungdomar som sedermera har spelat för Lugi:s A-lag sprang in och det var helt fantastiskt att vara med om glädjen.

Hur var festen efteråt?

– Var det fest? Den missade jag, skrattar han.

– Det blev fest på Carlssons trädgård, vilket var vårt stamhak på den tiden. Tomas Gustafsson stod på bordet och sjöng ”Brittas restaurang”, vilket han alltid gjorde efter viktiga segrar.

SM-guld blev det och Lugi har fortfarande inte tagit sitt andra. Men de som var med säsongen 1979–80 är naturligtvis odödliga i den vinröda historien.

Har du tips eller önskemål om en säsong vi bör gå igenom? Skicka då ett mail till ola.selby@handbollskanalen.se.

LÄS MER:
Del 1: Eslövs IK 2001–02
Del 2: Redberglids IK 2002–03
Del 3: Borlänge HK 1970–talet