Martin Frändesjö är expert i NENT Groups EM-sändningar på Viaplay, TV6 och TV10. Här tar han ut sin förstasexa i form av heta spelare och ämnen, samt någon eller något som förtjänar att bänkas.

1) David mot Goliat.
Ska Sverige revanchera sig mot giganten Norge? Tittar vi på de nuvarande styrkeförhållanderna så känns det som en övermäktig uppgift, och just nu är det inte många svenska spelare som tar plats i det norska laget. Men då får Sverige lösa det på det svenska sättet, som i EM -18, där man tog sina vinster mot Kroatien och Danmark som ett lag, men också med några överraskningsmoment. Som det ser ut just nu har Norge egentligen inga svagheter, visst kan målvakterna ta några bollar till, men de har varit bättre i denna turneringen än tidigare mästerskap, dessutom är de unga och kommer bara bli bättre framöver. Men en positiv nyhet är att Albin Lagergren är tillbaka, vi får hoppas att hans medverkan kan göra att vårt anfallsspel får den extra växel som har saknats.

2) Ljubo mot Chema.
Hjärnornas kamp, de forna mittniorna på varsin sida, men nu som coacher och inte som spelare. När Slovenien och Ljubomir ingick ett avtal så var det den perfekta kombinationen. Vranjes med ett förflutet som mittnia, fick nu möjligheten att leda de mest kreativa speluppläggarna i Europa. Så här långt har succën varit ett faktum. Ett stramare och mer disciplinerat försvar. Ett styrt men också improviserat anfallsspel. Och till sist, det viktigaste, ett välmående lag. Chema Rodriguez, en fantastisk playmaker på den tiden det begav sig, numera hjärnan bakom det Ungern som ser betydligt krispigare ut än det har sett ut de senaste åren och varför då? Skadorna innan turneringen på stjärnorna Lekai och Bodo har öppnat upp möjligheter för de unga att ta för sig. Matyas Györi, Bence Nagy och Zoltan Szita har alla flugit fram i turneringen på ett imponerande sätt. Försvarsspelet har varit varierande och mer situationsanpassat, detta efter bara några månader med strategen Rodriguez vid sidan. Får Ungern behålla honom är det bara att gratulera. Men jag tror att det är flera stora klubbar runt om i Europa som vill ha hans signatur. Detta är en blivande stortränare, tror jag.

3) Andra sidan är ni klara?
Vad gäller matchen Tyskland–Kroatien så vaknade den fysiska handbollen till liv igen. De portugisiska domarna hade det inte lätt, ibland skulle de brösta upp sig lite för mycket, men de löste uppgiften någorlunda ok. Själva matchen blev en lite repris på fjolårets VM-möte mellan Frankrike och Tyskland, med den skillnaden att Kroatien inte var lika brutala som fransmännen. Tyskarna däremot, de smällde på, fick bara åtta utvisningar, men det kunde varit några till. Egentligen hade Tyskland den här matchen, men Duvnjak och Kroatien stal den i slutminuterna. 5–1-spelet, som Duvnjak styr, lurade in tyskarna i en återvägsgränd och vips så var matchen över. Undrar hur Tyskland hämtar sig från denna smällen? Så nära men ändå så långt ifrån medaljerna igen… Matchens stora behållning var annars den lite underskattade Igor Karacic, så smart, så viktig och så matchavgörande.

4) 5-1 försvar.
Det finns två olika varianter i världshandbollen just nu. Duvnjakvarianten eller den spanska varianten, båda systemen är fruktade om än på lite olika sätt. Duvnjaks sätt ser lite mer primitivt ut, men oj så besvärligt att möta. Ofta placerar han sig centralt, framför mittnian, någon/några meter från frikastlinjen och där gör han sig till en levande vägg. Strategiskt, irriterande och spelförstörande. Att se Kroatien spela försvar på detta sättet är något av det finaste handbollen har att erbjuda, måtte det aldrig försvinna. Jag lyssnade på Jonas Källmans föreläsning om spanskt 5–1- försvar i Göteborg förra veckan. Jag har följt hans karriär från det han lämnade Sverige och fram till nu. Jag har alltid varit fascinerad över hur de spanska tränarnas 5–1-försvar vållat stora problem för dess motståndare. Hur spetsen, till skillnad från det kroatiska inte är statiskt placerad i mitten, utan har ett betydligt större arbetsområde. Störa och lura motståndaren, ta bort passningsvinklar, skärma bort spelare och bromsa farten, är några av flera arbetsuppgifter som centern har. I detta EM har vi nu två lag med var sitt tydligt alternativ till 6–0, som nästan är klara för semifinal, vilken finalhelg vi har framför oss.

5) Handbollens Jürgen Klopp.
Christian Berge tänker, äter, lever och sover handboll, känns det som. Utvecklingen som han har haft med sitt Norge sedan han tillträdde 2014 är i det närmaste häpnadsväckande, och det första han talade om för spelarna var att «vi ska vinna medaljer». Laget har tagit VM-silver -17 och -19. Jag hörde en intervju med honom innan EM-turneringen där han förklarade att Norge ska spela den snabbaste handbollen. Men just nu behöver de inte spela den snabbt, de är bäst ändå. Allt är förfinat, försvaret sitter som en smäck, anfallsspelet hotar från alla håll, hemlöpet är nästan snabbare än kontringsspelet och målvaktsspelet har också vässats. Förutom detta andas laget en harmoni och en hunger som aldrig mattas av, snarare tvärtom. Tillsättningen av Berge är det viktigaste Norge gjort och de har redan förlängt hans avtal över 2025. Med andra ord kommer laget vara på topp i många år framöver.

6) Svensk smuts.
Man kan snacka försvar och anfall i oändlighet. Men om laget inte sätter stopp, tar emot eller ger smällar, markerar revir eller helt enkelt offrar sig hänsynslöst, ja då spelar det ingen roll vilken taktik laget sätter upp. Mot Portugal kändes det så. Sverige fick inte kroppslig kontakt med portugiserna, de fick kasta runt bollen och vi blev bolltittande. Fungerar inte taktiken, så måste någon eller hela laget sätta ned foten och börja smutsa ned sig. Och i kvällens match mot Norge, så finns det ingen annan väg att gå.

BÄNKEN
Utan playmaker så blir det ingen semifinal, och det är vad Frankrike, Danmark och Tyskland har gemensamt. Lagen har fantastiska spelare, men ingen uttalad spelfördelare som sätter upp relevanta spel. I Danmark spelade Morten Olsen alldeles för lite, i Frankrike bänkades Nicolas Claire precis innan EM-start och i Tyskland satsas det på enbart på skyttekraft. Och så här långt i turneringen har spelare som Sagosen (han lirar i och för sig i en helt egen liga), Bombac, Rui Silva, Gyøri och alla mittnior i Spanien och Kroatien, visat vikten av att ha en tydlig dirigent i mitten.

Handbolls-EM Söndag 19/1
14:00, Portugal – Island, TV6 & Viaplay
16:15, Slovenien – Ungern, TV6 & Viaplay
18:30, Norge – Sverige, TV6 & Viaplay