Alice Watson och Line Welin, ett av Sveriges mest spännande domarpar, har blivit uttagna till Europeiska handbollförbundets (EHF) domarutbildning, det skriver Svenska handbollförbundet på sin hemsida.
Det är mycket som står på spel – skulle Watson och Welin klara utbildningen får de börja döma matcher i de europeiska cupspelet samt landskamper. Kursen kommer att hållas i samband med F19-EM i Litauen den 7–17 juli.
Watson och Welin gör sin första säsong som elitdomare i SHE och Herrallsvenskan och skulle de bli godkända på kursen kommer de alltså att få börja döma matcher ute i Europa.
– Svårt att sätta ord på det, så är det alltid när man nås av sådana här nyheter. Det är något vi har jobbat för så länge men man är ändå aldrig riktigt beredd på att beskedet ska komma, så när det väl gör det blir man lika glad och förvånad varje gång! Så det är en massa glädje blandat med en del nervositet också, det är ett ärofyllt uppdrag och vi vill såklart representera SHF på bästa sätt och göra oss själva stolta. En nominering är ju alltid kul men nu ska man göra jobbet också, säger domarparet på förbundets hemsida.
HC Erlangens säsong har varit rätt mycket upp och ner så här långt. Mot Leipzig satte Simon Jeppsson ner foten. Och det rejält. Vänsternian gjorde sju mål och åtta assist när Erlangen vann med 36–32.
Risken att åka ur Bundesliga är borta sedan ett tag tillbaka för Erlangen och istället är det krig i mittenriket som gäller. Men match mot Leipzig, som besegrade Rhein-Neckar Löwen så sent som för en vecka sedan, är ingen enkel uppgift.
Simon Jeppsson såg dock ut att ha bestämt sig för att det minsann skulle bli två poäng. 27-åringen låg bakom allt i anfallsväg med sina sju mål och åtta assist – en riktigt imponerande prestation helt enkelt. Även lagkamraten Hampus Olsson hade en fin match med sju mål.
Glädjande nog gjorde Oskar Sunnefeldt comeback efter långvariga skadeproblem. Och visst blev det en fin comeback (bortsett från förlusten) då Sunnefeldt bidrog med fem mål och en assist direkt.
IK Sävehof hade behövt en, förmodligen två, poäng för att hoppet om seriesegern i Handbollsligan inte skulle dö. Men IFK Skövde vann med 32–29 och därmed blir det andraplatsen för Sävehof.
IFK Kristianstad och IK Sävehof har gjort upp om förstaplatsen i serien hela säsongen och inför gårdagens bortamatch mot IFK Skövde krävdes det åtminstone en poäng, men förmodligen två, för att chansen skulle finnas kvar för Sävehof.
Det var en jämn match mer eller mindre från start till slut, 15–14 till hemmalaget i paus och fortsatt tajt i den andra halvleken. Men på slutet drog IFK Skövde ifrån och det räckte till två poäng.
Kanske var helt enkelt IFK Skövdes motivation att vinna matchen starkare än Sävehofs. Visst, seriesegern stod på spel för Sävehof, men för Skövdes det handlade det istället om jakten på slutspel. Tack vare de två poängen ska det nu mycket till för att Skövde ska missa slutspel.
IFK Skövde – IK Sävehof 32–29 (15–14)
IFK Skövde: Jonas Burud 7, Jonas Samuelsson 5, Daniel Ekman 5, Bjarni Valdimarsson 4, Rex Blom 3, Markus Sjöbrink 2, Fredrik Mossestad 2, Adam Ljungquist 2, Herman Dyberg 2
IK Sävehof: Gzim Salihi 6, Pontus Brolin 5, Sebastian Karlsson 4, Alexander Westby 3, Felix Möller 2, William Andersson Moberg 2, Elias Ellefsen á Skipagötu 2, Emil Berlin 1, Adam Blanche 1, Sebastian Spante 1, Marcus Lennernäs 1, Óli Mittún 1
Ingen Felix Claar, ingen Lukas Sandell och ingen Jesper Nielsen. Dessutom saknades Mikkel Hansen och Aron Palmarsson. Trots det blev det seger med 30–28 i Champions League-åttondelen mot GOG för Aalborg.
Fyra stjärnor på nio meter borta från matchtruppen och heller ingen Jesper Nielsen, som varit så vass den här säsongen. Det var inga enkla förutsättningar för Aalborg inför det danska Champions League-derbyt mot GOG.
Men på något sätt lyckades Aalborg vinna ändå, mycket tack vare sent inkallade Marinus Munk, som med sina sex mål på sex avslut blev den store matchvinnaren för Aalborg.
Aalborg har nu med sig en tvåmålsfördel inför returen i Odense den 30 mars.
Lugi HF kan se fram emot (eller inte) en avgörande match mot Redbergslids IK i den sista omgången av Handbollsligan. Det står klart efter att Eskilstuna Guif vann torsdagens match med 35–33. Samtidigt är slutspel nära för Guif.
I en match som snarare präglades av frejdigt och fartfyllt anfallsspel än stabilt försvarsspel var det Guif som drog det längsta strået. Lugi hade chansen att ta ledningen med några minuter kvar, men istället blev Christopher Schnell utvisad. Efter det kunde Guif avgöra matchen.
Det var samtidigt en tuff match där nio (!) utvisningar delades ut i den andra halvleken. Guif hanterade det ryckiga spelet bäst och kunde ta två oerhört viktiga poäng i jakten på slutspel. Nu ska det rätt mycket till för att Zoran Roganovic och hans gäng ska missa topp åtta.
För Lugi däremot blir det en helt avgörande match i den sista omgången mot Redbergslid. Lugi har, inför kvällens omgång i Handbollsligan, fortfarande chansen att undvika kval. Men det kan också bli nedflyttning – så jämnt är det.
Eskilstuna Guif – Lugi HF 35–33 (18–18)
Guif: Fredrik Gustavsson 8, Erik Persson 8, Kasper Larsson 7, Marcus Ekman 6, Carl Gabrielsson 2, Melker Norrman 2, Elias Hall 1, Johan Palm 1
Lugi: Theo Übelacker 8, Fredrik Olsson 8, Casper Käll 7, Adrian Hesslekrans 4, Christopher Schnell 3, Axel Månsson 1, Axel Andersson 1, Rasmus Nilsson 1
Välkommen till Handbollskanalen Power rankings SHE med Ola Selby där prestationerna, inte poängen, ligger till grund för tabellplaceringarna.
Handbollskanalen Power rankings är vår egna ranking för vilka lag som egentligen varit hetast under månaden som passerat. Med andra ord är det en egen tabell för vilka lag som egentligen varit bäst. Ett lag som förlorat en match kan till exempel vara bättre än ett lag som inte har förlorat, beroende på vilka lag de har spelat mot. Hänger ni med?
Här är Handbollskanalen Power rankings mars!
1: Önnereds HK
Tabellplacering: 3
Ranking efter februari: 2
För första gången sedan september toppar ett annat lag än IK Sävehof Power rankings. Den gången var det H65 Höör som toppade efter tre övertygande segrar på tre matcher, den här gången är det Önnereds HK som kniper förstaplatsen.
Vad har Önnered gjort för att förtjäna förstaplatsen? För det första har de vunnit tre av tre matcher i mars. De har dessutom gjort det mot slutspelskonkurrenter som alla verkligen hade något att spela för. Hade ÖHK förlorat de tre matcherna hade få höjt på ögonbrynen, men nu blev det sex poäng av sex möjliga istället.
Bäst har Moa Boqvist varit. Åtta mål samt två assist mot Skuru och sju mål på sju avslut samt tre assist mot Skövde – det är klass rakt igenom. Men framförallt är det Önnereds självförtroende, lugn och varierade anfallsspel som har tagit laget dit de är idag. Trion Fanny Elovson, Ella Sjöberg och nämnda Boqvist är ruggigt vass just nu.
Sju raka segrar avslutade de grundserien med och därmed en historisk tredjeplats. Det finns inte mycket att klaga på för tillfället när det gäller ÖHK.
Fanny Elovson. Foto: Michael Erichsen / BILDBYRÅN
2: IK Sävehof
Tabellplacering: 1
Ranking efter februari: 1
Det blev inte en nolla i förlustkolumnen den här säsongen för Sävehof. Att de skulle förlora en match var kanske ingen skräll, men att förlusten kom mot VästeråsIrsta var betydligt mer överraskande. Och det är den förlusten som tar Sävehof ner ett hack i mars.
Faktum är att Sävehof förlorade två raka matcher i mars: cupreturen mot H65 och så sjumålsförlusten borta mot VI. Men jag tycker inte att det är något att stressa upp sig för, för alla Sävehofsupportrar. Cupförlusten kom när guldet redan var hemma och sen blev det en liten effekt på det i matchen efter, det vill säga i Västerås.
Sävehof är fortfarande seriens bästa lag och laget att slå i slutspelet. Och även om Sävehof redan har en av seriens bästa vänstersexor i Stella Huselius kommer Olivia Mellegårds comeback att betyda hur mycket som helst. Räkna med mycket spel bakåt för Mellegård redan under slutspelet.
Olivia Mellegård, IK Sävehof. Foto: Michael Erichsen / BILDBYRÅN
3: VästeråsIrsta HF
Tabellplacering: 4
Ranking efter februari: 9
Och så har vi då VästeråsIrsta, detta oförutsägbara och svårtippade lag. De har gått upp och ner i Power rankings hela säsongen och nu når de sin starkaste placering på länge. VI vann tre av tre matcher i mars och med tanke på att segern kom mot Sävehof borde jag kanske ha rankat laget högre, men anledningen till att jag inte gör det är att det fortfarande är lite svårt att veta var de står.
Men nu ska jag inte vara negativ utan istället fokusera på det som har varit bra. Det skulle kunna räcka med att jag nämner Elin Lindblom här och så är det klart – målvakten hade trots allt 37, 42 och 40 i räddningsprocent i de tre matcherna och var framförallt helt avgörande mot Sävehof med sina 18 räddningar.
En spelare som däremot har glömts bort är Ellen Göthlin. Jag tycker att Göthlin varit VästeråsIrstas näst bästa spelare den här säsongen efter Lindblom. En spelare som är väldigt användbar för Frenne Båverud då hon inte bara är bra i det egna läget utan även en fin assistspelare.
H65 vann tre av tre matcher i mars så fjärdeplatsen kan tyckas lite snål. Och visst kunde jag placerat Höör högre upp (i ärlighetens namn kunde de placerats på vilken plats som helst där uppe, men så jämnt är det) men jag landar här eftersom H65 inte mött lika tufft motstånd som flera av konkurrenterna.
Missförstå mig inte, H65 ser riktigt starkt ut och är förmodligen bättre nu än de har varit på hela säsongen. Gry Bergdahl är tillbaka i mål och ”Väggen från Vetlanda” har direkt visat att hon är en av SHE:s bästa målvakter.
Och på tal om klasspelare. Isabelle Andersson är nu tillbaka. På riktigt. Det om något borde skrämma slag på konkurrenterna inför det stundande slutspelet.
H65 Höörs Isabelle Andersson. Foto: Christoffer Borg Mattisson / BILDBYRÅN.
5: Skara HF
Tabellplacering: 7
Ranking efter februari: 8
Kan Skara bli en obehaglig överraskning i slutspelet? Det är inte alls omöjligt. Faktum är att flera av spelarna har hittat storformen lagom till att allt ska avgöras.
Mot Hallby räddade Laerke Sörensen 44 procent av skotten och i samma match hade Sara Johansson 8+3. Mot Kristianstad gjorde Aldis Asta Heimisdottir mål på sex av sex avslut och kryddade dessutom det med åtta assist. Sara Johansson, Melanie Felber och Sofia Berndtsson kombinerade i den matchen till 19 av Skaras 35 mål.
Det finns gott om spetsspelare i detta Skara och de har en lurig och rutinerad coach. Att det blev förlust mot Sävehof i den sista omgången är inte mycket att säga om, men jag tycker mig se ett vassare och skarpare Skara än jag sett på hela säsongen.
Skaras Aldis Asta Heimisdottir. Foto: Viktor Ljungström / BILDBYRÅN
6: Skuru IK
Tabellplacering: 5
Ranking efter februari: 5
Mars har varit en tuff månad för Skuru. Förlusterna mot både Önnered och H65 gjorde att Skuru missade såväl tredjeplatsen som fjärdeplatsen, vilket kommer att bli ödesdigert och innebära att Skuru missar final.
Att förlora borta mot H65 är en sak, men förlusten borta mot Önnered hade definitivt inte hänt de senaste säsongerna. Men en del av den stabilitet som kännetecknat Skuru finns inte längre kvar.
Spetsspelarna finns där, inte minst i Josephine Nordström och Alexandra Bjärrenholt. Så även Jennifer Johansson, som ser ut att spela med ett enormt självförtroende efter landslagssuccén häromveckan. Vänstersexan gjorde tio mål mot Skövde och har sett vassa ut hela månaden.
Ändå är det något som saknas. Stabilitet har jag redan varit inne på och kanske är det även så att motståndarna inte fruktar Skuru på samma sätt längre? Det ser onekligen så ut.
Jennifer Johansson. Foto: Johanna Wallen/Bildbyrån.
7: Skövde HF
Tabellplacering: 6
Ranking efter februari: 7
Formen är inte vad den har varit i Skövde HF. Det som såg så lovande ut för ett par månader sedan ser nu lite tyngre och mindre självklart ut.
Vad är det då som har ändrats i Skövde? Tittar man på siffrorna i mars är det inte framåt Skövde har haft problem. De har gjort 34, 31 respektive 25 mål och det brukar räcka långt i SHE. Problemet är att de har släppt in 25, 37 och 31 mål. Det är inte bra nog och inte alls på samma nivå som tidigare under säsongen.
De släppte in 25 mål hemma mot Heid och det håller inte. 37 mål borta mot Skuru och 31 mål hemma mot Önnered i två nyckelmatcher är heller inte något Daniel Birkelund hoppar högt över. Där har Skövde ett jobb att göra inför slutspelet.
Skövdes målvakt Annie Linder och Matilda Forsberg. Foto: Michael Erichsen / BILDBYRÅN
8: Lugi HF
Tabellplacering: 9
Ranking efter februari: 6
Så blev det ett nytt SHE-kontrakt för Lugi till slut, dessutom utan kval. Länge under säsongen såg det ut som om det skulle bli katastrof för Lundaklubben, men de lyckades gräva sig ur gropen de hade byggt åt sig själva.
Bella Gulldén, Sabina Jacobsen och Clara Lerby hade samtliga en stor del i varför Lugi kunde vända på säsongen, men nästa säsong finns risken att ingen av spelarna finns kvar på plan. Inte heller Hanna Popaja eller Cecilie Bjerre blir kvar i en trupp som ser ut att bli oerhört tunn.
Lugi har avslutat säsongen rätt starkt, tre poäng av sex möjliga i mars är i paritet med ett mittenlag, men jag undrar fortfarande hur tankarna går kring nästa säsong. Varför kriga så hårt för att hålla sig kvar om allt ändå ska gå åt skogen nästa säsong?
Det bästa Lugi gjorde under mars var trots allt hyllningen till Sabina Jacobsen. Välförtjänt till en av svensk handbolls största.
En riktigt jobbig avslutning på säsongen för Kungälv, som alltså förlorade tre av tre matcher i mars. Det är svårt att säga något om någon av förlusterna eftersom de kom mot överlägsna Sävehof, historiskt starka Önnered samt ett VästeråsIrsta som nyligen besegrat de så överlägsna Sävehof.
Men det finns ändå anledning till oro för Hamed Khazrai. Anfallsspelet i Kungälv gör nämligen ingen glad. 21 mål mot Sävehof, 22 mot Önnered och 18 mot VästeråsIrsta är facit i mars. Aj, aj, aj. Då har de ändå skyttedrottningen Mia Lagumdzija i laget.
Positivt för Kungälv? Agnes Åseskog har varit Johanna Bundsen-light på sistone och limmat skott till höger och vänster.
Agnes Åseskog Foto: Petter Arvidson / BILDBYRÅN
10: Kristianstad HK
Tabellplacering: 11
Ranking efter februari: 11
KHK har fortfarande inte vunnit någon match 2023, det säger det mesta om vilket prekärt läge de befinner sig i. Men istället för att fokusera på det tänkte jag fokusera på att det trots allt ser bättre ut för laget än det gjort på länge.
Anledningen till det? KHK är (nästan) skadefritt. Sarah Carlström spelar handboll igen, Siw Aabech spelar handboll igen (om än på kanten) och Ulf Schefvert har faktiskt en bänk att använda sig av (då menar jag inte bara för att sitta på).
Och de tog faktiskt en poäng mot Lugi efter en stark upphämtning i den andra halvleken. Det om något kan betyda mycket inför det ödesmättade kvalspelet mot Boden.
Maja Hedberg. Foto: Avdo Bilkanovic/Bildbyrån.
11: BK Heid
Tabellplacering: 12
Ranking efter februari: 12
Extra, extra, BK Heid har vunnit en match! Efter 21 (!) raka förluster, där Heid faktiskt inte var nära att vinna en enda gång, blev det till slut en seger. Riktigt kul för spelarna i laget, som verkligen har gjort allt de kan hela säsongen.
Prestationen mot Hallby var inte den enda under mars månad som var stark. Heid hängde med bra mot Skövde i den första halvleken och satte dit totalt 25 mål i den matchen, lagets dittills bästa under säsongen.
Men givetvis kom den stora prestationen mot Hallby. Det fanns tre matchvinnare i Heid: Ida Berlin, Vanja Andersson och Alva Hermansen. Det skulle förvåna mig om inte Berlin får ett SHE-kontrakt någon annanstans nästa säsong.
Heids Ida Berlin. Foto: Christoffer Borg Mattisson / BILDBYRÅN
12: IF Hallby
Tabellplacering: 10
Ranking efter februari: 10
Har Hallby gått och blivit sönderläst i slutet av säsongen? Har de tappat formen totalt? Eller är det en kombination av de båda faktorerna? Jag tror på det sistnämnda.
Jag har hyllat frejdiga Hallby flera gånger om i den här spalten och de har verkligen förtjänat alla hyllningar med tanke på den handboll de har presterat den här säsongen. Men nu blir det något annat än hyllningar. Om Hallby hade spelat så svagt som de gjort den senaste tiden under en större del av säsongen kunde de mycket väl ha åkt ur.
Samtidigt har de förlorat mot två lag i form, Skara och Lugi, i mars. Inte fy skam. Men däremot att förlora mot Heid i den sista omgången, dessutom på hemmaplan, duger inte.
Hallbys spelare deppar. Foto: Petter Arvidson / BILDBYRÅN
Att Martina Thörn kommer att lämna Odense efter den här säsongen har varit klart en längre tid. Nu är hennes nya adress officiell. Thörn flyttar till den danska huvudstaden och København Håndbold.
Det blir København Håndbold som blir Martina Thörns nästa klubb. KBH, som tränas av Sävehofs tidigare tränare Rasmus Overby, slutade sexa i den danska grundserien. I laget finns bland andra svenska Sofia Hvenfeldt och tidigare Lugi-spelaren Emma Navne.
– Jag ser fram emot att spela för København Håndbold och få Fredriksberg Hallen som hemmaarena. Den stämningen som är i hallen har jag upplevt många gånger som bortalagets målvakt och jag gläder mig till att få publiken på min sida. Jag har hört otroligt mycket gott om Köpenhamn och jag hoppas att kunna utvecklas ytterligare och därmed spela mig in i värmen i det svenska landslaget igen, då jag har stora ambitioner. Dessutom ser jag fram emot samarbetet med de två andra målvakterna i truppen, säger hon till klubbens hemsida.
Klubbens ordförande, Louise Svalastog fyller i:
– Det är fantastiskt att vi har kunnat knyta till oss en toppspelare som Martina, Hon är superrutinerad och har vunnit mästerskap och spelat Champions League under de senaste åren. Hon kan bidraga otroligt mycket med sin rutin, både till våra unga målvakter såväl som till hela laget. Vi har haft ett öga på henne länge och ser henne som en stark kandidat till det svenska landslaget.
Martina Thörn har skrivit på ett treårskontrakt med København Håndbold. Hon har gjort 29 landskamper för Sverige.
Täby HBK rekryterar Per Lundgren som ny chefstränare för herrlaget. Han kommer också att ansvara för klubbens spelarutveckling och är sedan tidigare dessutom tränare för damlaget.
Per Lundgren blir cheftränare för Täby HBK:s herrlag. Han är sedan tidigare tränare för damlaget och kommer dessutom att han hand om klubbens spelarutveckling.
”Täby HBK växer kraftigt och är idag Sveriges 15:e största handbollsklubb sett till antal lag i seriespel”, skriver klubben på sin hemsida och presenterar sin nyutnämnda tränare.
– Jag ser fram emot att åter igen få ta ett större grepp om handbollsutvecklingen i en förening. Täby HBK är inne i en väldigt positiv utveckling som jag ser fram emot att vara med att utveckla vidare. Jag ser särskilt mycket fram emot att lotsa spelare genom de äldre ungdomsåren där många slutar och i stället försöka få dem att fortsätta. Jag ser också fram emot att, tillsammans med de andra tränarna, skapa en bra röd tråd för handbollsutbildning i klubben. Och naturligtvis också att nå så bra resultat som möjligt med de båda A-lagen, säger Per Lundgren.
”Handbollen växer snabbt i Täby”
Det blir en del handboll för Lundgren. Han är idag dessutom ansvarig för utvecklingen av unga handbollstalanger på Stockholms idrottsgymnasium, en roll som han kommer att fortsätta ha på deltid. Tidigare har han bland annat tränat Spårvägen i Elitserien och varit sportchef i Bolton under sju år.
– Jag är väldigt glad att vi har kunnat anställa Per Lundgren i klubben. Handbollen växer snabbt i Täby och vi är nu Sveriges 15:e största klubb sett till antal lag i seriespel. Genom den nyinrättade rollen som chefstränare skapar vi en struktur där hela vår ungdomsverksamhet kan utvecklas under Pers ledning. När Per dessutom blir tränare för våra båda representationslag är vi övertygade att vi kommer att nå nya framgångar, säger Karin Twena, ordförande i Täby HBK.
Per Lundgren tillträder sin nya tjänst den 1 maj 2023.
Kristján Andrésson slutar som sportchef i Eskilstuna Guif. Det skriver klubben i ett kort meddelande på sin hemsida. De uppger också att anledningen är klubbens ekonomi.
Den tidigare svenska förbundskaptenen, Kristján Andrésson, lämnar uppdraget som sportchef i Eskilstuna Guif.
I en intervju med P4 Sörmland, beskriver Guif:s ordförande Mats Bengtsson klubbens ekonomiska läge:
– Man har tre år på sig att återställa kapitalet och det är därför vi gör dessa åtgärder ekonomiskt, säger han.
Klubben skriver ett kort meddelande på sin hemsida:
”På grund av rådande ekonomiska förutsättningar och för att föreningen skall ha en budget i balans säsongen 2023-24, kommer Eskilstuna Guif att avsluta samarbetet med klubbens sportchef, Kristján Andrésson.
Föreningen tackar Kristján för hans insatser de senaste två åren, för de bägge seniorlagen, ungdomsverksamheten och föreningen i sin helhet.
Kristján avslutar sin tjänst i mitten av maj och därefter kommer A-lagstränarna tillsammans styrelsens Jessica Dickfors och Robert Österhall att ta hand om de sportsliga frågorna”, skriver de.
Kristján Andrésson spelade i Eskilstuna Guif 1999-2004. Han tränade klubben 2007-2016 (dessutom som assisterande 2006). Han tränade det svenska herrlandslaget 2016-2020.
I kväll spelas tre matcher i Handbollsligan och det mesta handlar om placeringskampen på den nedre halvan av tabellen. Samtidigt väntar ett heldanskt möte i Champions League-play off.
För Lugi och Redbergslid gäller det att greppa de sista halmstråna i bottenstriden. Det är jämnt och båda lagen riskerar direkt nedflyttning men de har också chansen att slippa kvalet. Inför den näst sista omgången ligger Lugi och RIK på 16 poäng, medan Önnered ligger över kvalstrecket med sina 17 poäng. OV Helsingborg (som möter Önnered i morgon) har jumboplatsen med 15 poäng.
IFK Skövde och Eskilstuna Guif är med och gör upp om de sista slutspelsplatserna. Just nu ligger de på rätt sida om strecket men Hallby utmanar strax under.
Champions League-mötet mellan Aalborg och GOG kan bli en riktig klassiker. De båda danska lagen konkurrerar om en plats i kvartsfinalerna och et är bäst av två matcher som gäller. I kväll spelas den första av dem och det är Aalborg och Jylland som är plats för underhållningen.
En match I Bundesliga visas och det är Rhein-Neckar Löwen – som kämpar om en plats i nästa års Champions League – som tar emot HSV Hamburg.
Tablån 23 mars
Handbollsligan
(19:00) IFK Skövde HK – IK Sävehof
(19:00) Eskilstuna Guif IF – Lugi HF
(19:00) Redbergslids IK – Ystads IF HF Matcherna sänds i C More Champions League (h)
(18:45) Aalborg Håndbold – GOG Håndbold
Matchen sänds i Viaplay Bundesliga
(19:00) Rhein-Neckar Löwen – HSV Hamburg
Matchen sänds i Viaplay
Det har ryktats om det en tid, nu är det officiellt. Emil Berggren har blivit presenterad som ny sportchef i Amo HK.
– Vi ska till slutspel om två år med en inte allt för stor pengaryggsäck, säger Emil Berggren till Handbollskanalen.
Imorgon kommer Amo HK att definitivt bli klart för Handbollsligan nästa säsong. För att så inte ska bli fallet behöver Amo förlora stort hemma mot nästjumbon Rimbo samtidigt som HF Karlskrona vinner sin match borta mot Tyresö Handboll med rätt stora siffror. Med andra ord kan vi räkna med den lilla småländska klubben i Handbollsligan nästa säsong.
Nu står det klart att de har lockat över en minst sagt meriterad sportchef i Emil Berggren. Under sin tid som sportchef i IK Sävehof tog klubben fyra guld: två på herrsidan och två på damsidan. Men efter förra säsongen lämnade Berggren sitt uppdrag för att hänga med sambon Jamina Roberts på hennes äventyr i Vipers Kristiansand.
Nu är Berggren tillbaka i elithandbollen och det är ett spännande uppdrag han har åtagit sig.
– I grund och botten är det underdogkänslan som lockar. Lite David mot Goliat och se vad vi kan göra. Det blir ett väldigt annorlunda jobb än det jag har haft tidigare, säger Emil Berggren till Handbollskanalen.
– Jag lyssnar så klart på de som har byggt upp klubben sedan tidigare. Det är av de människorna jag ska lära mig för att vi sen ska kunna göra saker tillsammans.
Men det blir ingen flytt till Alstermo för Emil, Jamina och dottern Lou.
– En av delarna som gjorde det här möjligt är att jag inte behöver vara på plats alltid, då hade det inte funkat. Jag har en ganska tajt relation med ”Stocken” (Andreas Stockenberg) och kan laget, både historiskt och nu. Ambitionen är så klart att jag inte bara ska vara med på videomöten utan vara på plats fem-sex gånger under säsongen, men vi får se vad behovet är. Jag vet att de har många eldsjälar och trevliga människor som gör mycket på plats, säger Emil Berggren.
Kommer du att få en ”våning” i Alstermo, precis som ”Stocken”?
– Det har vi inte pratat om, men jag kommer inte att kräva något sånt. Jag kan sova hos ”Stocken” eller bo på hotell någon natt i så fall.
Och du har kollat upp vilket badhus i Alstermo som har den bästa vattenrutschbanan?
– Nu tror ju du att de har ett badhus i Alstermo. De har säkert badmöjligheter men en officiellt klassad vattenrutschbana tror jag inte att de har.
– Jag tror inte att det kommer att bli några problem med min så kallad satsning.
Han må glida fint i rutschbanan, men för att göra Amo slagkraftigt även i Handbollsligan kommer han inte kunna glida fram.
– Jobbet är som sagt annorlunda än det jag har haft tidigare, men fundamentet är detsamma, det vill säga att bygga lag. En skillnad är att i Sävehof var man klar med trupperna i december, januari eller februari medan här blir det inte klart förrän i mars-april.
Vad är det som lockar med Amo?
– Jag tror att det går att göra det ganska bra. Nu håller jag på och försöker sätta mig in i klubbens DNA och se hur härliga och bra människorna är. Det är ett måste för att kunna få överblick över vad vi skulle kunna göra. Det finns ju en del dåliga exempel från de senaste åren, främst på damsidan, men det är en annan kostym i den högsta serien. GT Söder tog ju fem-sex poäng och åkte ur både SHE och Allsvenskan direkt.
– I grund och botten lockas jag av utmaningen och att det är lite annorlunda. Det är lite smutsigt romantiskt.
Att vara sportchef för Amo lär komma med en del andra utmaningar än att vara det för IK Sävehof, landets största handbollsförening.
– Jag har alltid kittlats av lagbyggande. Vi ska alltid sträva efter att bli bättre och det blir ju nästan lättare i Amo eftersom vi börjar längre nerifrån. Det är ju egentligen bara Hallby som har kunnat etablera sig i Handbollsligan de senaste fyra-fem åren. Jag ser fram emot att göra en resa som man kan vara stolt över.
Nu ska du locka spelare till lilla Amo istället för gigantiska Sävehof. Hur stor skillnad blir det tror du?
– Det blir ju på en annan hylla eftersom Sävehof har en annan budget, så klart. Men det handlar om att presentera en vision och ett upplägg som vi kan stå för. Stocken är tränare, hallen är alltid full och det är rock & roll. Jag tror att det finns få människor som säger att det inte är något för dem, det är snarare så att många kittlas av grejen.
– Men vi måste prata om vad vi har för ambitioner. Men vi ska till slutspel om två år med en inte för stor pengaryggsäck. Det jag föreslår nu är att vi gasar, då kan vi få seriös vind under vingarna och få en effekt av det till nästa år. Säger de från klubbens sida att det är orimligt så får vi jobba efter det.
Hur skulle dagens Amo klara sig i Handbollsligan?
– De skulle vara med i racet där nere. De hade kunnat trolla sig kvar i år men de hade också kunnat komma sist med sex poäng. Laget behöver toppas upp och det kommer vi så klart att göra.
Drömvärvning?
– Oj, det har jag inte riktigt tänkt på. Bågen är inte riktigt så spänd, säger han och skrattar.
– Jag gillar ju att bygga ett bra försvar i grunden, så det hade inte varit skittråkigt med Ludovic Fabregas. Men vi i klubben diskuterar realistiska värvningar nu som hade varit riktigt vassa. Det arbetet har påbörjats och har vi lite flyt och stjärnorna står rätt så kan det absolut komma några trevliga nyheter.
Människorna i och runt Amo HK har jobbat stenhårt under flera år för att nå Handbollsligan. Nästa år är de där. Men vad är då realistiska förväntningar på detta Amo?
– Det får vi se, först måste jag lära mig vilken kostym vi har. Kolla på OV Helsingborg, de hade varit på relativt säker mark om inte Eric Westergren Malmberg och Jonatan Wilthorn varit skadade, säger Emil Berggren och avslutar.
– Jag kan inte lova något. Men vi ska värva ett så trevligt och passande lag som möjligt och sen får vi se hur mycket vi kan spänna bågen nästa år. Ambitionen är att Amo ska vara ett jävligt vasst lag säsongen 2024-25.
Grundserien i SHE är över och nu väntar ett spännande slutspel. Handbollskanalens Ola Selby har utsett All Star Team och har där ett förstalag, ett andralag samt ett tredjelag. Här är spelarna och tränarna som har blivit uttagna.
Istället för att ta ut ett lag har vår reporter Ola Selby alltså tagit ut tre lag. I Lag 1 de bästa spelarna på respektive position, Lag 2 de näst bästa och Lag 3 de tredje bästa, så de tre bästa spelarna på varje position väljer vi att uppmärksamma. Idén är inspirerad av NBA:s All-NBA teams och Ola Selby ger sin kommentar på respektive spelare.
Lag 1
MV: Jenny Sandgren (Önnereds HK)
Andra säsongen i Önnered, andra säsongen i förstalaget i All Star Team. Det är klart att det går att argumentera för att Johanna Bundsen är en bättre målvakt än vad Sandgren är, men ingen målvakt betyder så mycket för sitt lag som 28-åringen gör för Önnered. Bäst på det mesta!
Jenny Sandgren. Foto: Michael Erichsen/Bildbyrån.
V6: Melanie Felber (Skara HF)
Kommit tillbaka starkt efter graviditeten och visat att hon är seriens bästa vänstersexa. Skaras säsong har varit väldigt mycket upp och ner, men Felber har presterat från start till slut. Så smart, så spelskicklig, så säker i läget och dessutom en glädjespridare och vinnare ut i fingerspetsarna. Högst MEP av samtliga utespelare i SHE den här säsongen.
Melanie Felber. Foto: Michael Erichsen /Bildbyrån.
M6: Johanna Forsberg (IK Sävehof)
Innan Johanna Forsberg lämnade IK Sävehof för proffslivet i Danmark var hon seriens bästa mittsexa och dessutom landslagsspelare. Landslagsplatsen har hon tappat, men när Forsberg nu är tillbaka SHE är hon bättre än någonsin. Helt given etta på positionen i serien.
Johanna Forsberg. Foto: Andreas L Eriksson / BILDBYRÅN
H6: Matilda Forsberg (Skövde HF)
Ett av säsongens stora utropstecken. Efter tre omgångar hade högersexan gjort 20 mål och jag kände mig nödgad att ringa henne för att höra hur i helsicke hennes utveckling kunde gå så fort. Man kan väl lugnt säga att utvecklingen har fortsatt spikrakt uppåt för den numera landslagsmeriterade 24-åringen.
Matilda Forsberg. Foto: Michael Erichsen / BILDBYRÅN
V9: Frida Rosell (IK Sävehof)
På tal om utveckling. Rosell har gått från att spela sporadiskt bakom Jamina Roberts till att vara en av huvudkandidaterna till MVP den här säsongen. Kanske den bästa spelaren rentav i det överlägset bästa laget – då är man vass. Det ska bli oerhört spännande att se vad Rosell kan uträtta när hon nästa säsong tar steget till den franska ligan – jag tror på nya kliv framåt.
Frida Rosell. Foto: Michael Erichsen / BILDBYRÅN
M9: Mia Lagumdzija (Kungälvs HK)
Inför säsongen spekulerade jag i huruvida Lagumdzija skulle behöva en armé av KHK-spelare som skydd, då på grund av den förmodat ökade bevakningen. Och inledningsvis såg det ut som om mittnian inte skulle kunna upprepa succén från fjolårssäsongen, men det slutade med förstaplats i skytteligan och en uppgradering från förra säsongens lag 2 i All Star Team.
Mia Lagumdzija, Kungälvs HK. Foto: Petter Arvidson / BILDBYRÅN
H9: Sara Johansson (Skara HF)
Det är egentligen ett underbetyg till Skara att de inte presterade bättre än de gjorde den här grundserien. För Melanie Felber och Sara Johansson har båda varit bäst på respektive position i SHE den här säsongen. Johansson tar ett enormt ansvar i offensiven och med sitt fina skott är hon en kraft att räkna med.
Skaras Sara Johansson. Foto: Viktor Ljungström / BILDBYRÅN.
Tränare: Jesper Östlund (IK Sävehof)
Ja, han har det bästa laget på pappret, det är inget snack om saken. Men att kunna hålla samtliga spelare till synes motiverade, matcha in yngre förmågor och ändå vinna (nästan) samtliga matcher under säsongen är ruggigt imponerande. Framförallt får Östlund sitt lag att spela hela vägen in i mål. En klasstränare som visat att det han byggde upp i Hallby inte var en engångsföreteelse.
Jesper Östlund, IK Sävehof. Foto: Simon Hastegård / BILDBYRÅN
Lag 2
MV: Johanna Bundsen (IK Sävehof)
Tillbaka i SHE och ingen trodde väl annat än att Bundsen skulle tokdominera. Ingen annan målvakt i SHE limmar skott med en hand lika ofta som landslagsspelaren, åtminstone är det min känsla. Dessutom kan ju 31-åringen det här med utkast och det är nog så viktigt för Sävehof.
Johanna Bundsen, IK Sävehof. Foto: Christoffer Borg Mattisson / BILDBYRÅN
V6: Madeleine Lindgren (Kungälvs HK)
Förra säsongen gjorde Lindgren 27 mål på 21 matcher och med det var hon naturligtvis inte ens nära att ta en plats i något av All Star-lagen. Den här säsongen däremot är det inget snack om att 23-åringen har varit en av SHE:s bästa på positionen. Ingen skräll heller att spelare tar stora kliv med Hamed Khazrai som tränare.
Madeleine Lindgren i Kungälv. Foto: Carl Sandin / BILDBYRÅN.
M6: Alma Skretting (H65 Höör)
Statistiskt sett är där flera mittsexor som bör gå före Skretting i de här lagen. En handfull kollegor på mittsex har gjort fler mål än H65-spelaren den här säsongen, men det Skretting erbjuder Ola Månssons lag är så mycket mer än målskytte. Utan hennes tuffa och intensiva försvarsspel hade H65 definitivt inte gått lika starkt som de gjort under den här skadefyllda säsongen.
Alma Skretting. Foto: Christoffer Borg Mattisson/Bildbyrån.
H6: Carmen Martín (IK Sävehof)
Världsstjärnan har inte öst in mål i den utsträckning som många förmodligen hade förväntat sig. Men å andra sidan har hon levererat mängder av assist istället, ovanligt många för att vara kantspelare. Dessutom en skicklig försvarsspelare och alltid bäst när det gäller.
Carmen Martin. Foto: Mathias Bergeld / BILDBYRÅN
V9: Elma Örtemark (Skövde HF)
Tog plats i andralaget förra säsongen och gör det så även i år. Jag ska erkänna att jag var rätt sugen på att placera henne i lag 1, men Rosell har varit snäppet vassare, även om hon så klart har en starkare omgivning än vad Örtemark har. Förra säsongen skrev jag att Skövde har ett stort jobb att göra om de ska kunna behålla sitt guldkorn – nu har vänsternian redan skrivit på ett nytt tvåårskontrakt. Imponerande av Skövde!
Elma Örtemark. Foto: Michael Erichsen / BILDBYRÅN
M9: Alexandra Bjärrenholt (Skuru IK)
Fuskar jag som placerar Bjärrenholt här? Nej, jag tycker inte det. Jag hade ju i princip kunnat placera Bjärrenholt överallt på nio meter och det är ju inte mitt fel av den så allsidiga niometersspelaren känns som en av få positionslösa spelare i SHE. Haft sin tuffaste säsong på länge, då på grund av knäskadan som höll henne borta en längre tid, men när Bjärrenholt spelar är Skuru oerhört svårslaget. Och trots att hon spelat betydligt färre matcher än konkurrenterna blev det en förstaplats i assistligan.
Alexandra Bjärrenholt stod för 9 (5) mål för Skuru. Foto: Johanna Wallen/Bildbyrån.
H9: Nina Koppang (IK Sävehof)
Kunde naturligtivs lika väl tagit plats i lag 1, men min bedömning är att Sara Johansson betyder mer för sitt lag. Å andra sidan kanske inte Koppang ska lastas för att hon spelar i ett betydligt bättre lag än vad landslagskompisen från Skara gör. Nåväl, något måste avgöra och därför hamnar Koppang i lag 2. Men bättre spelare i SHE går knappt att hitta. Kommit tillbaka på ett superstarkt sätt efter sin allvarliga sjukdom.
Sävehofs Nina Koppang Foto: Michael Erichsen / BILDBYRÅN
Tränare: Daniel Birkelund (Skövde HF)
Jag var sugen på att plocka med Birkelund i All Star Team redan förra säsongen, men valde då bort honom eftersom Skövde trots allt missade slutspel. Nu går det inte att blunda för den skicklige lagbyggaren och spelarutvecklaren från Norge. Har totalt vänt framtidsutsikterna för Skövde HF som förening.
Daniel Birkelund, Skövde HF. Foto: Michael Erichsen / BILDBYRÅN
Lag 3
MV: Elin Lindblom (VästeråsIrsta)
Förra säsongen fick Lindblom vakta målet i 14 matcher och även om hon då visade att potential finns tror jag inte någon var beredd på vad VI-målvakten skulle göra i år. 27 år gammal har Lindblom fått sitt stora genombrott. Flest räddningar av samtliga målvakter i SHE den här säsongen, en räddningsprocent som är uppe och nosar på 40 procent och högst MEP av alla målvakter. Imponerande!
Det pratas ofta om träningsmiljön i Skuru (kanske för ofta ibland) men jag är säker på att Magnus Oscarsson Söder och Calle Tagesson har stor del i varför spelare ständigt tar kliv i rätt riktning. Jennifer Johansson är ett bra exempel på det – från tvåa på positionen i Skuru bakom Elin Hansson till landslagsspelare.
Jennifer Johansson. Foto: Johanna Wallen/Bildbyrån.
M6: Rikke Nielsen (Skuru IK)
Danskan fick det tuffa jobbet att ersätta Wilma Matthijs Holmberg och även om hon hennes offensiv inte når upp till samma höjder (Matthijs Holmberg gjorde 95 mål förra säsongen och 98 mål säsongen före) är Nielsen inte långt ifrån. Dessutom är hon en skicklig försvarsspelare. Fint nyförvärv av Skuru!
Skurus Rikke Nielsen. Foto: Johanna Wallen / BILDBYRÅN.
H6: Ida Gullberg (H65 Höör)
Landslagsmeriterade Gullberg har varit en av H65:s bästa och jämnaste spelare hela säsongen. Naturligtvis duktig och effektiv i det offensiva spelet, men det glöms ofta bort hur väl hon passar in i det försvarsspel som Ola Månsson vill att H65 ska praktisera.
Ida Gullberg. Foto: Christoffer Borg Mattisson/Bildbyrån.
V9: Fanny Elovson (Önnereds HK)
Fick inte riktigt chansen fullt ut i Skövde, men har efter det varit riktigt vass i Önnered två säsonger i rad. Statistiskt sätt är årets säsong inte bättre än den förra, men alla som sett Önnered spela tror jag har noterat att Elovson egentligen är bättre på det mesta. Här har Kristian Berndtsson och inte minst Elovson själv gjort ett fint jobb.
Fanny Elovson. Foto: Michael Erichsen / BILDBYRÅN
M9: Ella Sjöberg (Önnereds HK)
På tal om utveckling, på tal om Berndtsson och på tal om Önnered. I sin första SHE-säsong har 21-åringen fått, och tagit, ett enormt ansvar. Duktig såväl i det egna läget som på att hitta sina medspelare. Sjöberg är heller inte en oäven försvarsspelare. En spelare som kan nå väldigt långt.
Ella Sjöberg, Önnereds HK. Foto: Michael Erichsen / BILDBYRÅN
H9: Emma Jönsson (H65 Höör)
Förmodligen en av SHE:s mest underskattade spelare. Att kalla henne för hjälpgumma känns som en förminskning av hennes skicklighet, men Jönsson kan spela precis överallt. I år har det mest blivit spel på högernio då Malin Sandberg varit skadad, och Jönsson har gjort det riktigt bra. Ett fynd av H65!
Höörs Emma Jönsson. Foto: Christoffer Borg Mattisson / BILDBYRÅN.
Tränare: Kristian Berndtsson (Önnereds HK)
Han har redan nämnts ett par gånger i den här texten, Berndtsson. Önnered har gjort en riktigt fin grundserie, framförallt med tanke på att flera spelare (framförallt nämnda Sjöberg och även Moa Boqvist) har utvecklats fint. Mycket cred ska gå till Berndtsson för ÖHK:s starka säsong.
Kristian Berndtsson, Önnereds HK. Foto: Michael Erichsen / BILDBYRÅN
Tre play off-matcher spelades i Champions League och det är platser i kvartsfinalerna som står på spel. Både THW Kiel och Telekom Veszprém vann sina matcher stort på bortaplan.
THW Kiel reste till Rumänien och avfärdade hemmalaget Dinamo Bukarest redan i den första matchen. Tyskarna (och svenskarna och norrmännen m.fl) vann med hela 13 bollar (28–41) och ångar på mot kvartsfinalen. Eric Johansson gjorde sex mål och Niclas Ekberg gjorde ett.
Ungefär samma utgång blev det för det ungerska storlaget Veszprém på bortaplan mot landsmännen i Szeged. Andreas Nilsson gjorde ett mål och hans Veszprém vann med 36–23. Szeged mäktade blott med att göra sju mål under den första halvleken.
I den sena matchen var det desto jämnare. Wisla Plock tog emot HBC Nantes, med Linus Persson i laget (dock utan att göra mål). Matchen slutade 32–32. Ett resultat som Nantes – med 10-målskytten Valero Rivera Folch i spetsen – säkert kan leva med, trots att de tappade en fyramålsledning efter pausen.
I kväll är det dags för det fjärde play off-mötet och det är inte vilket som helst. En heldansk uppgörelse väntar när Aalborg tar emot GOG på Jylland.
