I den tionde delen av Handbollskanalens artikelserie om svensk ungdomshandboll har vi pratat med Malin Andersson, kanske mer känd som HandbollsMalin, om hennes filosofi när det kommer till ledarskap och utveckling.
– För mig handlar det om hållbart ledarskap, att jag når ut på ett sätt som leder till långsiktig framgång och individuell blomstring, säger Malin Andersson till Handbollskanalen.
Malin Andersson har handbollsutbildat sig hela vägen upp till att ha en master. Hon har varit tränare i 14 år, provat utbildningar i både Danmark och Ungern, blivit historisk som första kvinnliga tränare för ett elitlag på herrsidan och startat eget företag med fokus på ledarskap och utveckling.
Numera bor 33-åringen i Norge där hon jobbar i klubben Nit-Hak utanför Oslo. Chansen fick hon för drygt två år sedan och nyligen blev det klart att Andersson stannar i klubben i minst tre år till.
– Jag har hittat min plats, åtminstone som det är nu. Då var jag ändå skeptisk från början när de ringde från klubben, men jag har hittat en vardag här som jag älskar. Jag har mycket att göra, men det är precis så jag vill ha det, berättar Malin.
Mycket att göra kan man lugnt säga. 33-åringen är damtränare för klubbens division 2-3-lag, har ett P09-10-lag, ett F11-lag, hjälper till i handbollsskolan, är mentor till klubbens tränare och driver en ”skillsakademi” för andra säsongen. Utöver det egna företaget HandbollsMalin.
– Jag får kombinera att vara tränare för representationslaget samtidigt som jag får jobba med utveckling för unga. Jag får göra det med min filosofi och med full backning från klubben. Det vore dumt att säga nej till det.
Upplevde du att du verkligen fick chansen hemma i Sverige?
– Det viktiga för mig är att jag har en trygghet och att jag får lov att driva min passion och mitt engagemang. Här i Norge får jag göra det och jag får göra det maximalt. Vi människor utvecklas hela tiden och då går det inte vara i en miljö där man inte får göra fel. Antingen får du sparken om du gör fel eller som spelare får du inte missa ett skott utan att du hamnar på bänken. Den miljön går det inte att ha på en arbetsplats.
– Så jag tror att det är den miljön och den atmosfären vi måste lägga mer fokus på. För mig finns den här utanför Oslo. Den kanske finns på platser i Sverige också, men jag har inte upplevt det på samma sätt som jag gör här.
Startade HandbollsMalin för några år sedan
För fyra år sedan startade Malin Andersson sitt egna företag, som hon döpte till HandbollsMalin. Och det satsar hon fortfarande på än idag.
– Syftet med HandbollsMalin är först och främst att övningar ska finnas tillgängliga och för att jag vill dela med mig av mina tankar. Men det utvecklas hela tiden och nu ligger mest fokus på det hållbara ledarskapet. Att jag når ut på ett sätt som leder till långsiktig framgång och individuell blomstring är det viktigaste.
– Fullt fokus är på att individen ska ha det bra hela resan. Och så blir det per automatik att jag kan dela med mig av tips till tränare, men även till spelare som har utmaningar. Men framförallt försöker jag hjälpa ideella tränare, jag har själv varit det och det är inte enkelt.
Hur ser du på svensk ungdomshandboll och hur den mår idag?
– I Norge tränar man mer rent generellt, sen om det är bra eller dåligt vet jag inte. Jag har inte varit hemma i Sverige på två år, men organisationen och strukturen skiljer sig mellan Sverige och Norge. I Sverige har vi offentliga skolor medan det i Norge är privatskolor där man måste betala för att få plats. Och jag tycker det är fint att vi i Sverige har en offentlig verksamhet.
– Det som inte skiljer sig är hetsen att vinna medaljer här och nu. Hetsen att toppa laget gör att det ofta saknas en plan över tid. Istället handlar det om hur vi ska vinna till helgen för då blir vi etta i serien. Om de är 13 år borde barnen istället få prova sig fram. Men den långsiktiga planen finns inte på samma sätt.
Malin kommer in på hur press läggs på barnen och ungdomarna och hur det påverkar olika personer olika.
– När vi pressar barnen når vi en viss typ, en klick av människor som är mottagliga för det. Och det innebär att vi tappar majoriteten. Det alla barn är mottagliga för, oavsett hur gamla de är, är utmaningar. Kidsen älskar utmaningar. Men beroende på vad du är för individ klarar du av olika utmaningar.
– Jag utmanar inte spelare X lika mycket som jag utmanar spelare Y, men jag utmanar båda två. Det viktiga är att alla blir sedda och det är där vårt fokus måste ligga. Att främja lust och motivation bättre och bättre varje dag.
Ledarnas vilja att utvecklas är a och o
Men ska det Malin säger fungera krävs det också att ledarna är villiga att utvecklas hela tiden, något 33-åringen kommer in på ett par gånger under vårt samtal.
– Man måste konstant vilja utvecklas själv. Sen vilken väg svensk handboll ska ta vet jag inte, men om personerna som jobbar med svensk handboll är intresserade av att utvecklas, då är det rätt människor som jobbar där. Vill de inte utvecklas som individer behöver de såklart bytas ut mot personer som vill utvecklas. Vi behöver vara lösningsorienterade.
Om du får total makt att göra några förändringar inom svensk handboll, vilka delar hade du fokuserat på?
– Jag kan dela in det i tre delar. Först är tränarutbildningarna. Hur vill vi ha det? Nummer ett med tränarutbildningar är att tränarna måste få något konkret att jobba med, något de kan använda sig av i sin vardag. Verktyg som gör att de kan inspirera. De ska kunna känna under utbildningen att de får med sig saker som de kan applicera på sina lag dagen efter utbildningen. Det måste vi fokusera på.
– Den andra delen gäller våra handbollsgymnasium. Jag säger inte att vi ska ha dessa eller att vi inte ska ha dessa utan jag ställer frågan om det är ett vinnande koncept för Sverige. Är det så som det fungerar nu som vi vill ha det eller vad kan vi utveckla för att det ska bli ännu bättre nästa säsong? Vi behöver verkligen tänka över det här och vad vi behöver förändra för att skapa ett vinnande koncept.
– Den tredje delen handlar om hållbart ledarskap. Vår uppgift som ledare är att investera i individens utveckling på lång sikt. För mig blir det en vinnande kultur och jag går alltid för att vinna. Jag säger inte till mina 12-åriga tjejer att vi ska förlora, utan vi ska vinna varje boll, vi ska hinna så många repetitioner vi kan, öva så mycket vi kan. För mig blir det steg för steg mot individuell utveckling och individuella framgångar, avslutar Malin Andersson.
LÄNK: HandbollsMalin
LÄS MER: Del 1: Så har Sverige presterat i ungdomsmästerskap
LÄS MER: Del 2: Stockenberg kritisk: ”Hur går tränarrekryteringar till?”
LÄS MER: Del 3: Fogelström om förbundskaptener & mästerskapssommaren
LÄS MER: Del 4: Kalle Andersson om kritiken mot Sverigecupen & mängden fys på riksläger
LÄS MER: Del 5: Kritiken mot Rikshandbollsgymnasiet växer
LÄS MER: Del 6: Hallbäck om kritiken: ”Stämmer absolut inte”
LÄS MER: Del 7: Talangutvecklaren om den danska modellen
LÄS MER: Del 8: Isländska modellen – anställda tränare till barn
LÄS MER: Del 9: Färöarnas USP – hallar öppna för alla sju dagar i veckan