Sveriges olika ungdomslandslag hade en tung sommar och var inte nära medalj i något mästerskap, vilket har lett till kritik. Handbollskanalen tog därför kontakt med landslagschef Hanna Fogelström för att få hennes syn på landslagssommaren.
Sverige tog inga medaljer under sommarens fyra ungdomsmästerskap. Faktum är att det inte var särskilt nära (på pojksidan var placeringarna 12 respektive 17 och på flicksidan slutade Sverige femma och sexa). Kritiken har varit stor och många undrar hur det egentligen står till med svensk ungdomshandboll.
Handbollskanalen tog därför kontakt med Hanna Fogelström och bad landslagschefen ge sin syn på den, åtminstone resultatmässigt, svaga landslagssommaren.
– Vi kan börja med att spola tillbaka lite för att titta på vår målsättningen med landslagsverksamheten. Den är viktig att förmedla och sen får alla så klart ha sina egna åsikter Målet med U-landslagen är att få fram bra A-landslagsspelare som gör våra A-landslag konkurrenskraftiga övertid, säger Hanna Fogelström till Handbollskanalen.
– För U-landslagen är grundmålet att de ska ta sig vidare till nästa mästerskap för att få ökad internationell erfarenhet, individuell utveckling och utbildning. Det är målsättningen i grunden och krasst kan man säga att de olika landslagen uppnådde den målsättningen under sommaren.
Men på framförallt pojksidan var Sverige inte ens nära att hota om medaljer. Hur ser ni på det?
– U19 på damsidan åstadkom sin bästa placering någonsin för den generationen med en femteplats på EM och U17-laget på damsidan blev bättre ju längre mästerskapet varade och slutade nia. Så där ser vi inte en negativ trend.
– Det som sticker ut är herrar U21 och herrar U19. När det gäller U21 var det killarnas sista mästerskap och det är klart att laget hade önskat en bättre placering. Prestationsmässigt upplevde vi, när vi gjorde vår utvärdering, att de fick ut mycket av laget. Kanske hade de lite stolpe ut mot Danmark och Ungern, två lag som konkurrerade om medaljer.
– U19 fick spela President’s cup och där tror vi att spelarna och ledarna utvecklats mer om de hade spelat om högre placeringar mot starkare motstånd men de fick ändå värdefulla erfarenheter med sig hem. Självklart utvärderar vi mästerskap oavsett om vi vinner eller kommer sist.
Hur går utvärderingen efter ett mästerskap till och vilka är med och utvärderar?
– På olika sätt. Dels har vi en central utvärdering som skickas till både ledare och spelare i respektive landslag. Det är liknande frågor till alla landslag, men det kan vara någon fråga som är mer relaterad till den generationen. Alla svarar anonymt och efter det sammanställs svaren och redovisas. Vad har varit bra? Vad kan bli bättre? Den är den typen av frågor och då gäller det organisation, spelet i sig, individuell prestation.
– Det är en grupp bestående av tjänstemän, förbundskaptener och elitråd som tittar på det som har samlats in. Sen gör vi även en riktad sportslig utvärdering handbollstekniskt- och taktiskt och då är det framförallt förbundskaptenerna för de olika landslagen som gör det. Dessutom har Toni Johansson, vilket är ganska nytt för i år, gjort en större mästerskapsanalys från samtliga ungdomslandslag där han har brutit ner videoklipp, statistik och trender.
Landslagschefen är inte orolig över utvecklingen
Inga superstarka resultat under sommaren, men Fogelström verkar inte särskikt orolig över utvecklingen eller att Sverige har börjat halka efter konkurrerande länder.
– Det ingår i vårt grunduppdrag att göra en bra omvärldsanalys och det är klart att vi måste göra saker bättre, så kommer det alltid att vara. Men vi ska inte dra för snabba slutsatser gällande negativa trender efter en mästerskapssommar. Sen ska en utvärdering göras och det har den gjorts.
– 2022 var jättebra, kanske ännu bättre än vi hade förväntat oss. Det året blev vi utsedda av EHF till det bästa europeiska förbundet. Så för ett år sedan hade man kunnat säga att vi var bäst, att de andra låg efter och vi före. Ett år senare är det såhär. Vi behöver följa det över tid och de olika U-landslagen har så klart olika starka kullar. Jag känner mig inte stressad.
Samtidigt dominerar Danmark stort och mindre nationer som Island och Färöarna har närmat sig och i vissa fall sprungit förbi Sverige på ungdomssidan. I kommande delar av den här artikelserien har Handbollskanalen pratat med representanter från de tre nämnda nationerna. Frågan är vad de gör som inte Sverige gör och hur mycket inspiration Sverige hämtar från andra handbollsländer.
– Det ska bli intressant att läsa. Vi gör omvärldskollar för att hålla utkik och hämta inspiration från andra ställen. Sen är svensk idrott känd för sin styrka där vi har ett väldigt starkt föreningsliv som bygger på ideella krafter. Vi är stolta över våra föreningar och hur det kan mobiliseras runt om i landet, säger Fogelström.
– Den primära utvecklingen av individer sker inte hos oss i landslagen, sen har vi en förmån att vi får låna spelarna och förhoppningsvis ge dem verktyg att träna på under samlingar och sedan i sina hemmamiljöer. Kollar man på exempelvis Danmark är det ett mycket mindre land än Sverige och de har därför lättare än vad vi har att ha fler regionala träningsdagar. Men vi har ett stort förtroende för tränare ute i Sverige att de kan utveckla framtida landslagsspelare.
Fogelström om kritiken från ”Stocken”
Samtidigt går det att argumentera för att svenska ungdomslandslagsspelare inte ges samma möjligheter som andra nationer. I Handbollskanalens intervju med Andreas Stockenberg nämner tränarprofilen att svenska U-landslag samlas betydligt tajtare inpå mästerskap än flera andra länder, vilket kan ses som en konkurrensnackdel.
– Nu har jag inte exakta siffror på antal dagar per nation. Men vi vet att det finns andra nationer som samlas oftare och under längre perioder. Vi får hitta andra vägar fram och vi har under de senaste åren utökat antal samlingsdagar för U-landsalgen, men i den bästa av världar hade vi gärna samlat spelarna under fler dagar.
– Resursmässigt har vi inte samma förutsättningar som exempelvis Ungern eller Frankrike. Så det är en faktor som spelar in. Sen har vi en internationell kalender och en nationell terminkalender med USM, Sverigecupen, seriespel och slutspel att förhålla oss till.
– Det sista som är viktigt är hållbara elitkarriärer. Att bara maxa träningar och matcher för våra aktiva tror vi inte är rätt väg att gå. Där har vi och även föreningarna ett stort ansvar för att se till så att spelarna har hållbara karriärer över tid, där de ges möjlighet till vila och återhämning, fysiskträning och tid till vänner och familj.
Vad kan svensk handboll göra bättre för att utveckla våra spelare? Borde det vara mer individanpassad träning än det är idag?
– Det är en stor fråga, men svensk handbolls styrka är lagprestationerna, samtidigt som det är individerna som gör att laget kan prestera. Det är klart att det finns utvecklingsområden för oss. Spelarutbildning börjar i distrikten och går vidare med Sverigecupen, riksläger och U-landslagsläger. Så vill vi jobba, med individen i fokus. Vi vill hela tiden utveckla oss.
– Vi är väldigt noga med att vara ett utvecklande förbund, inte ett förvaltande förbund.
Så går tillsättning av förbundskaptener till
Men om spelarna ska utvecklas krävs det bra och starka ledare. Och positionen som förbundskapten för ett ungdomslandslag är så klart en oerhört viktig sådan. Vi frågar landslagschefen om vem eller vilka det är som tillsätter förbundskaptenerna till ungdomslandslagen.
– Formellt ligger alla sådana beslut hos styrelsen. Sen kan de delegera, precis som med alla andra frågor, till olika kommittéer. I den här processen får tjänstemän, personer från elitrådet eller förbundskaptener komma med förslag och nominera individer som de tror skulle passa i rollen. Rent krasst skulle vem som helst kunna skicka ett mejl till mig och nominera en person. Det är alltid välkommet, men det har i princip aldrig hänt.
– Efter nomineringarna intervjuar vi aktuella kandidater, ibland är det vi som inte väljer att gå vidare, ibland tackar kandidaterna själva nej av olika anledningar. När den fasen är färdig förankras idén och därefter går vi tillbaka och fattar beslut, primärt i elitrådet eller i styrelsen.
En som är involverad när det gäller tillsättningen av förbundskaptener till ungdomslandslagen är Kalle Andersson, som är utbildningsansvarig på Svenska handbollförbundet. ”Stocken” är kritisk mot att det är flera förbundskaptener som har koppling till Skånela, samma klubb som Andersson har koppling till sedan tidigare.
– När vi rekryterar ledare till U-landslagen så har vi inom SHF kriterier som vi följer. Inom ledarteamen för U-landslagen har vi ledare ifrån många olika föreningar. Jag tror det är ganska unikt som elittränare att det är verksamma i en och samma förening under hela sin tränarkarriär. säger Kalle Andersson.
– Jag tror att ledaromsättningen går i cykler, går man tillbaka eller framåt i tiden så kommer det komma perioder där det växer fram flertalet tränare från en och samma förening. Jag tror det beror på vilken satsning, strategi och vilka förebilder som finns inom elitföreningarna.
Kritik riktas mot att för många ledare är för lika varandra i de olika ungdomslandslagen, att alla är stöpta i samma skola. Vad tittar ni på när ni ska tillsätta en ny landslagstränare?
– Likt andra arbetsplatser har vi kriterier och en kravbild som vi tycker är centrala för att vara förbundskapten eller annan ledare hos oss. Den innehåller parametrar som utbildningsnivå, förståelse och vilja att utveckla svensk handboll, erfarenhet av exempelvis nationellt- eller internationellt ligaspel, eller tidigare förbundskaptensuppdrag och rikslägerinstruktörer, säger Hanna Fogelström och avslutar.
– Det är skillnad på att ha klubblag och utveckla spelarna varje dag till att här ha förmågan att tillsammans med ett större team få ihop individer till ett lag på kort tid. Sen är det klart att taktiska och tekniska förmågor likt värderingar och tränarfilosofi också vägs in.
LÄS MER: Del 1: Så har Sverige presterat i ungdomsmästerskap
LÄS MER: Del 2: Stockenberg kritisk: ”Hur går tränarrekryteringar till?”
LÄS MER: Del 4: Kalle Andersson om kritiken mot Sverigecupen & mängden fys på riksläger