Efter 15 år i HK Aranäs är det snart slut för Niklas ”Virre” Virolainen. Den här helgen är det sista helgen med gänget för profilen, som börjar jobba för Önnereds HK den 1 juni.
– Jag har sett fram emot den här helgen under flera veckor, men det kommer att kännas tomt efteråt tror jag, säger ”Virre” till Handbollskanalen.
Att det är en omtyckt person råder det inga tvivel om. Många är spelarna som gått i ”Virres” skola genom åren och antalet spelare och människor profilen hjälpt till att utveckla går nästan inte att räkna. Men efter den här helgen i Uppsala är det slut, åtminstone i HK Aranäs.
– Det känns lite vemodigt så klart. Det har varit en lång process för att komma hit, framförallt mentalt. Jag försöker bara vara i bubblan just nu och njuta maximalt. Det är ju alltid kul att komma hit och även om det dyker upp lite tankar i huvudet då och då försöker jag bara njuta av allt, säger ”Virre”.
För efter 15 år i klubben tar det slut om mindre än en månad. Istället för att jobba vidare i Aranäs och bygga nya ungdomslag flyttar 42-åringen vidare till Önnereds HK. Kanske hade han förtjänat ett bättre avslut än det blev i Kungsbacka.
– Jag hade väl önskat lite mer raka rör från föreningen. Jag blev inkallad till möte i augusti och då berättade de att de skulle omorganisera. Då blev jag av med ett gäng procent av min tjänst på kansliet och sen hörde jag inget på flera månader. Om de hade velat ha förändringar hade de ju bara kunnat säga det – nu fick jag istället vänta och det skapade mentala monster, säger han.
– Men efter några månader utan att jag hörde något var jag tvungen att ta tag i det. Jag måste ju jobba heltid, så enkelt är det.
I andra medier har det framkommit att beslutet helt och hållet handlade om ekonomi från klubbens håll. Avgående klubbchefen Johan Falk har även uttryckt stor tacksamhet till ”Virre”.
Men gladast av alla är förmodligen människorna i Önnered, som får in en superförstärkning till föreningen.
– Det ska bli jättekul. De har ju ett oerhört spännande damlag som jag får vara med och hjälpa till med. Jag hoppas att jag kan bidra med mina grejer där och sen ska jag hjälpa damjuniorerna och även ha talangträningar och så. Jag får verkligen hålla på med det jag vill – och så ska jag jobba kvar på handbollsgymnasiet i Kungsbacka också, säger han och fortsätter.
– Nu när jag har bearbetat klart det tycker jag att allt ska bli väldigt kul, men det var flera månader av nästan depression innan dess. Det har varit mycket grubblerier innan det blev klart med Önnered. Samtidigt var det kul att jag var någorlunda attraktiv på marknaden, det var flera klubbar som hörde av sig.
Vi träffas i IFU Arena mellan Aranäs P18-lags andra och tredje match. ”Virre” verkade då rätt säker på att laget skulle ta sig vidare till semifinal och så blev det efter att de besegrade Halmstad HF i den avslutande gruppspelsmatchen.
Men det är inte första gången tränarprofilen coachar lag på USM. Långt ifrån. Han har mängder av minnen att tänka tillbaka på.
– Men guldet förra året med A-pojkarna sticker ändå ut eftersom det var ganska oväntat. A-pojkarna vann och juniorerna slutade tvåa – det måste vara ett av toppåren. Men det finns fler minnen, något år hade vi fyra lag med och då var det massa folk från Kungsbacka på plats. Det var riktigt kul.
Men innan det är över i Aranäs, klubben som varit hans hem i 15 år, är det en semifinal (och kanske en final) kvar. På frågan hur han tror att han kommer känna när slutsignalen går efter den sista matchen svarar ”Virre” så här:
– Vi ska göra allt vi kan för att komma så långt vi kan, men oavsett placering tar det inte udden av allt annat. Jag ser det här som den sista resan. Jag kommer att sakna spelarna och mina ledarkollegor, men när jag tittar tillbaka på det här om några år kanske jag bara kommer att se positivt på allt.
