Från handbollsspelande polis i Sverige till handbollsspelande heltidsproffs i Spanien. Under sommaren bytte Patrik Lindblad nedflyttade AIK mot spanska tabelltvåan Cuenca. Handbollskanalen har pratat med mittsexan som fått den spanska staden att sjunga och dansa.

Cuenca har inlett säsongen strålande. Tre matcher och tre vinster i ligan med endast Barcelona framför sig. Säsongens enda förlust kom just mot de katalanska mästarna i Supercupen – där fjolårets seriesegrare möter cupmästarna, eller cupfinalisterna Cuenca då även Barca vann cupen.

I årets Supercup tog Cuenca emot Barcelona i hemmahallen El Sargal (Den heliga) inför nästan 2000 på läktarna. I omklädningsrummet efter matchen, under betongläktarna, var spelarnas kläder täckta i damm på grund av gunget ovanifrån.

Cuenca förlorade Supercupen mot Barca med elva mål. Men publiken hittade en ny  favorit i en småländsk försvarare som hemma har kallats för ”ligans tuffaste spelare”.

– Fansen var riktigt nöjda när jag tog min andra tvåminutare mot Barca. Då körde de igång ”Sueco, Sueco, Sueco” –  som i ”Svensken”. Och dagen efter skickade en kille i laget ett klipp från en dubbad Clint Eastwood-film där Clintan ska fajtas mot en gigantisk snubbe som kallas för ”Sueco”. Så det är mitt smeknamn härnere, säger Patrik Lindblad.

När vi pratar i telefon står svensken i 26 grader solvärme på ena terassen i tvåvåningslägenheten som klubben ordnat åt honom. Från att ha jobbat som polis vid sidan av handbollen är han nu heltidsproffs och har plötsligt massa tid över.

– Man har ju hört att spelare har pratat om hur långtråkigt och ensamt det kan vara som handbollsproffs utomlands. Visst, lite så är det, det blir en del Facetime, men jag känner inte av det jättemycket. Och vi spelare umgås rätt ofta med varandra utanför planen också. Även om de mest snackar spanska.

Och din spanska?

– Det är svårt alltså.. haha. Men jag har en kille som kommer förbi några gånger i veckan och kör privatlektioner med mig. Han snackar bra engelska och har bott utomlands, och kan Spanien, så det är skönt att bolla lite med honom ibland.

Cuenca har ungefär 48 000 invånare och ligger i princip exakt mellan Madrid i centrala Spanien och Valencia på östkusten. Känt landmärke är den gamla stadskärnan som är med i Unescos världsarvslista och dit spanska turister kommer i större grupper än de svenska – förutom mittsexan med mobilkamera. Och utöver världsarven finns andra sätt att underhålla småtimmarna på smågatorna.

– Jag kommer ihåg när jag precis hade flyttat hit. Då hade de en stadsfestival där man drog ihop kompisgäng och ställde upp egna barer runt om i stan. Sen gick man där och träffade folk och drack gratis, med en liten krydda – att en tjur skenade runt på gatorna samtidigt. Så rätt som det var kom den där tjuren från ett hörn, då fick man springa!

Haha, snabbare än de spanska niorna?

– De är rätt snabba också.

Lindblad beskriver handbollen i Spanien som mer fysisk och tillåtande än den hemma i Sverige. Den aspekten är ingen nackdel för 27-åringen med sina 197 cm, 105 kg och flyttlådor med utvisningsminuter och röda kort.

– Det passar mig väldigt bra, säger han och man nästan hör hur han ler. Sen är det lättare att få frikast för offensiv foul också, men då måste man ut med händerna och visa tydligt för domaren vad som gäller.

Vad som gäller i år för laget från staden med Spaniens galnaste handbollsfans är att ta sig till EHF-cupen.

– Något annat mål har jag inte uppfattat, men det är ju vissa grejer som flyger över huvudet på mig i och med spanskan.

För coachen pratar bara spanska?

– Bara spanska.

Det gör även de flesta ledarna, spelarna och fansen. Så om man inte gör sig förstådd på småländska får man ta hembryggda traditioner till spanskan – något som gjort svensken till en lokalkändis.

Berätta om den här ”En lille and med vinge”-videon

– Det var jäkligt kul. Jag och de andra nya spelarna i laget fick i uppdrag att spexa under en restaurangmiddag med laget – som vi nya spelare fick betala. Då valde jag en gammal dansk snappsvisa vi brukar köra hemma. ”En lille, en lille, en lille and med vinge” och så flaxar man med ena armen och sen båda och sen benen. Så jag hade översatt den till spanska.

Och hur var reaktionerna?

– Det var det sjukaste jag varit med om. Folk jublade och applåderade och låg på golvet och skratta. Några i laget filmade och la ut på sina kanaler, sen blev det värsta grejen härnere. Folk jag möter på stan ropar och kör vingen till mig nu. Jag går inte på smågator och uteserveringar lika mycket längre för det blir sånt liv då, haha, helt seriöst.

Sången och dansen spred sig vidare via video genom Cuenca, upp till läktarna i El Sagral.

– Det var en kille i supportergruppen som frågade om jag kunde skriva ut texten till honom, och om jag kunde köra dansen med publiken om vi vann.
Visst, sa jag. Vi vann matchen och sen körde vi tillsammans, ”Un pato pequeño, pequeño, pequeño, con ala…”. Det var coolt. Och nu hör man till och med nån spelare på träningen ibland gå och nynna tyst ”pequeño, pequeño..”

Det sjungs på gatorna i magen av Spanien för killen som varit i Hallby, Hammarby, Ricoh och AIK. Han blir här i minst ett år, med möjlighet till ett års förlängning. Som det verkar har han ingen brådska hem.

Så, säsongen har börjat med tre vinster, terass i solen och rykte som skön svensk hårding med ikonisk segerdans. Det känns okej ändå i Spanien hittills?

– Haha, det gör det verkligen. Och jag som lovade mig själv efter språklektionerna på gymnasiet att aldrig mer prata spanska.