Hur bra håller egentligen ett lag ihop när det blåser? Är det sammanhållningen som gör ett lag starkt – eller är det bara något man säger i omklädningsrummet? I årets Report cards har vi därför riktat strålkastarljuset mot just lagsammanhållning. För att mäta den har vi använt det etablerade självskattningsformuläret GEQ, ett verktyg som utvecklats för att fånga just det som kanske är svårast att sätta fingret på: känslan av att vara ett lag.
Report cards specialområde 2026 är lagsammanhållning. För att undersöka och mäta just lagsammanhållning har vi använt oss av följande standardiserade självskattningsformulär (GEQ). GEQ är, från början, skapat av Carron, Widermayer & Brawley (1998; 2000). Senare finns självskattningsformuläret översatt till svenska, först i Dömstedt & Lundkvist (1997), men senare i Lindwall, Johnson & Rylander (2016).
Längst ner i artikeln hittar du resultatet.
Metod
Följande påståenden är utvecklade för att mäta vad du tycker om ditt lag och hur involverad i ditt lag du känner dig. Markera hur väl varje påstående stämmer överens med hur du känner. Det finns inga rätt eller felaktiga svar. Det är din egen åsikt som är intressant.
1, Jag tycker om att delta i lagets sociala aktiviteter
2, Jag är nöjd med den speltid jag får
3, Jag kommer att sakna lagkamraterna när säsongen är slut
4, Jag tycker att lagets vilja att vinna är tillräckligt stark
5, Några av mina bästa vänner spelar i detta lag
6, Detta lag ger mig möjligheter att förbättra min prestationsförmåga
7, Jag föredrar att gå på fester med laget än andra fester
8, Jag gillar lagets spelstil
9, Laget är en av de viktigaste sociala grupper jag tillhör
Följande påståenden handlar om hur du upplever laget som helhet. Markera hur väl varje påstående stämmer överens med hur du känner. Det finns inga rätt eller felaktiga svar. Det är din egen åsikt som är intressant.
10, Vårt lag är enade i strävan efter att nå de uppsatta målen
11, Lagets medlemmar går hellre går hellre ut med laget än på egen hand
12, Om vi förlorar eller presterar dåligt känner alla i laget sig ansvariga
13, Lagets medlemmar festar ofta tillsammans
14, Lagets medlemmar har samma ambitioner när det gäller lagets prestation
15, Lagets medlemmar skulle gärna umgås efter säsongens slut
16, Om några av lagkamraterna har svårt att hänga med på träningen försöker alla andra hjälpa dem för att inte splittra laget
17, Lagets medlemmar håller även ihop i andra sammanhang utanför träning och match
18, Lagets medlemmar diskuterar öppet varje spelares ansvar under match eller träning
Varje fråga skattas från 1 (stämmer inte alls) till 9 (stämmer helt). Den bakomliggande teorin för mätinstrumentet bygger på 5 antaganden och en begreppsmässig modell av lagsammanhållning. Antagandena är,
- Grupper har klart observerbara egenskaper, som till exempel roll- och statusstruktur.
- Medlemmarna upplever den sociala situationen, förs in i gruppen och utvecklar uppfattningar om gruppen.
- Uppfattningar är resultatet av ett selektivt urval av information och en personlig integration av informationen.
- De uppfattningar medlemmarna har om gruppen utgör ett realistiskt mått på hur sammanhållen gruppen är.
- Dessa sociala kognitioner (tankar) om gruppen kan mätas genom självskattningsformulär.
Den begreppsmässiga modellen är tämligen enkel. Man har å ena sidan variabeln dimensioner av sammanhållning i idrottslag som central variabel, med antagandet att den påverkar och påverkas av vidare 4 variabler: (i) individens attraktion till gruppen – uppgift, (ii) gruppintegration – uppgift, (iii) individens attraktion till gruppen – socialt, (iv) gruppintegration – socialt. Alltså, dimensionerna individens attraktion till gruppen och gruppintegration delas vidare upp genom uppgift och socialt, vilket skapar 4 variabler. Variablerna, kortfattat, förstås på väljande sätt.
- Individens attraktion till gruppen – uppgift. Spelarnas uppfattning om den egna involveringen i laget gällande lagets uppgift, mål och metoder med mera.
- Individens attraktion till gruppen – socialt. Spelarnas uppfattning om deras umgänge med laget och hur accepterade de är i laget.
- Gruppintegration – uppgift. Spelarnas uppfattning om hur sammanhållet laget är som helhet gällande uppgift, mål och metoder.
- Gruppintegration – socialt. Spelarnas uppfattning om hur sammanhållet laget är som helhet kring sociala aspekter utanför planen.
De första 9 påståendena ovan mäter individens attraktion till gruppen när det gäller socialt (1, 3, 5, 7, 9) och uppgift (2, 4, 6, 8), och de 9 sista påståendena mäter gruppintegration, varav socialt (11, 13, 15, 17) och uppgift (10, 12, 14, 16, 18). Högre sammanlagd poäng reflekterar, givetvis, högre (dimensioner av) sammanhållning.
Utöver det kvantitativa GEQ valde vi även att ge spelarna möjligheten att själva beskriva något kopplat till lagsammanhållning som de tyckte var värt att dela. Vi ställde en öppen textfråga formulerad som ”Berätta gärna något intressant om gryppdynamik och lagsammanhållning från dina sportsliga erfarenheter”.
Vad är lagsammanhållning?
Så vad är lagsammanhållning? Vad som verkar vara sportakademikers standarddefinition är följande: En dynamisk process som reflekteras i en tendens för gruppen att hålla samman och förbli sammanhållen i jakten på sina instrumentala mål och/eller för tillfredställandet av medlemmarnas affektiva behov (Lindwall, Johnson & Rylander, 2016, s. 140).
Undertecknad ser en del problem med denna definition då den delvis är cirkulär (”sammanhållen” ingår i själva definitionen) samt en aning dunkel (vad är en dynamisk process?), men vi får för tillfället acceptera denna.
Innan vi presenterar resultaten anser vi att det är viktigt att vara kritisk till själva metoden, alltså GEQ. Sportvetenskap är inte direkt en fullt mogen vetenskap, och således kan självskattningsformulär som GEQ, eller andra frågebaserade mätmetoder vara mindre bra validerade. Följaktligen ställde vi oss frågan: vad är ett bra resultat på GEQ? Lindwall, Johnson & Rylander (2016) förklarar aldrig detta i sin bok, då man till exempel är intresserad av hur den statistiska fördelningen för GEQ ser ut – det är det enda sättet att veta vad ett ”normalt” resultat är för något. Vi gjorde därför en liten vidare undersökning och hittade en studie som hade gjorts i USA. Där man tyckte sig kunna visa att ”vanliga” resultat är, ungefär, följande.
Dessa siffror är i och för sig baserade på en studie gjord på basebollspelare i USA, så det är något oklart hur överförbara de är till en svensk handbollskontext. Hur som helst, det är i alla fall något mer att gå på.
Vad påverkar lagsammanhållning? Alltså, vilka faktorer är det som orsakar att lagsammanhållning är bra eller dålig, och vad ska man fokusera på om man, exempelvis, identifierar att lagsammanhållningen i sitt lag tycks kunna vara bättre? Enligt Lindwall, Johnson & Rylander (2016, s. 149) så finns det fyra centrala faktorer:
- Miljö- eller situationsfaktorer – formella och informella kontraktsförbindelser (alltså, kontrakt eller normer), hur organisationen runt laget är uppbyggd, styrande traditioner, storleken på gruppen, samt hur fysiskt nära lagmedlemmar umgås.
- Lagfaktorer – gruppers generella struktur brukar delas in i fyra delar: position, status, roller och normer. Alla dessa delar är relaterade till lagsammanhållning i termer av lagfaktorer. Lag med god lagsammanhållning visar ofta (i) ingen skillnad i upplevd lagsammanhållning mellan olika positioner i laget, (ii) att lagmedlemmar upplever sammanhållning trots sin status i laget (även bänkvärmare), (iii) klarhet mellan och för acceptans för de olika rollerna i laget, (iv) konformitet kring lagets normer.
- Ledarskapsfaktorer – hur tränare betonar vikten av lagsammanhållning, mängden instruktioner, positiv feedback och socialt stöd som tränare ger på träning, samt uppvisar ett demokratiskt ledarskap och tar en demokratisk ledarskapsstil.
- Personliga faktorer – likhet i lagmedlemmars uppfattningar, attityder, motiv och åsikter, och kännande av individuell tillfredsställelse med laget gällande sociala uppfattningar och hur man löser lagets uppgift.
Även om vi antar att dessa faktorer stämmer och korrekt beskriver orsakerna till mängden lagsammanhållning, så är det givetvis svårt att identifiera exakt vilka av dem som just är centrala orsaker till sammanhållningen i ett specifikt lag.
Resultat
Har du orkat läsa hela vägen hit? Kanon. Vad som nu följer är resultaten för herrarnas respektive damernas handbollsliga, sett utifrån GEQ:s fyra undervariabler.
Vad som nu följer är resultaten för herrarnas respektive damernas handbollsliga, sett utifrån GEQ:s fyra undervariabler, och sett utifrån respektive handbollslag.
Diskussion
Som man enkelt kan se är resultaten från både damerna och herrarna inom ett spann av vad man kan kalla normala eller förväntade resultat. Detta gäller alltså för tre av undervariablerna, medan resultaten för undervariabeln individens attraktion till gruppen – socialt är aningen bättre än ett ”normalt” resultat. Detta gäller för både dam- och herrspelare, även om damernas siffra är lite högre än herrarnas.
Betyder det att damspelare, generellt, anser att variabeln individens attraktion till gruppen – socialt, är viktigare/mer central? Nja, en sådan slutsats tycks vara för stark att dra baserat på denna korta undersökning. Hur som, vissa damspelare väljer att utveckla sin syn kring individens attraktion till gruppen – socialt, i sina kommentarer. Här är en sådan:
”I laget finns många av mina bästa vänner! Både byggt [på] gamla relationer men även skapat nya under säsongernas gång. Även om relationen till alla individer är unik (vilket inte är konstigt) känner jag mig trygg och har kul med en kvalificerad majoritet av tjejerna i laget. Som i alla sammanhang finns det några man gillar mer än andra, men [jag] upplever ingen spelare som ”oskön”. [Jag] är tacksam för handbollen som gett mig flera av mina bästa vänner.”
Här är en annan (och det finns fler liknande):
”Laget och gruppen som är nu i [X] är otroligt bra och härliga. Förmodligen [den] bästa gruppen jag varit i där allting socialt fungerar och ambitionen är otroligt hög hos oss alla. Jag trivs jättebra här.”
Herrspelare har i sina kommentarer istället inte samma fokus på individens attraktion till gruppen – socialt (vi kan inte inom rimliga gränser tolka någon kommentar som sådan), vilket, om något, skulle kunna vara en svag indikation på att damspelare upplever denna variabel aningen viktigare än herrspelare.
Istället väljer de herrspelare som ofta lämnar kommentarer att fokusera på gruppintegration istället, både i en social och en uppgiftsbemärkelse. Det betyder såklart inte att damspelare inte har ett gruppintegrationsfokus, men det verkar ändå vara lite mer ”blandat” fokus hos damerna i jämförelse med herrarna. En herrspelare väljer att utveckla sin syn kring varför gruppintegration (i social mening) är viktigt:
”Det är alltid intressant att se hur långt en grupp kan utvecklas under en säsong. Jag tror att under tuffa ekonomiska tider så glöms (prioriteras?) ibland sociala aktiviteter bort. Det är synd. Hos oss har det gått bra ändå för att spelartruppen [har] styrt upp aktiviteter, men från klubbens håll hade jag önskat mer. Det är viktigt i början av säsongen för att tidigt lära känna varandra. Det är viktigt i vintermörkret för att vi [ska kunna] skratta tillsammans utanför planen. Och det är viktigt inför slutspel/kval för att svetsa samman gruppen så mycket som möjligt. Min erfarenhet är att de år detta har prioriterats har laget varit som mest sammanslutet och starkt.”
Notera hur denna spelare kopplar samman idén om gruppintegration – socialt med idén om gruppintegration – uppgift. Den tidigare aspekten anses vara en orsak eller bidragande faktor till den senare aspekten. Andra herrspelare beskriver istället ett fokus på gruppintegration – uppgift, utan att nödvändigtvis se det som en effekt av mängden social gruppintegration. En spelare förklarar:
”Jag känner att i [X] så vill vi se varandra prestera och få resultat. [D]et finns ingen [avund]sjuka eller konkurrens i truppen, och känslan av att vilja gå ut i krig för varandra är väldigt stark.”
Men, sett från en generell nivå så är det, som noterat ovan, en relativt liten skillnad mellan resultaten från dam- och herrspelare, och de övergripande resultaten för båda handbollsligorna kan sammanfattas med att ämnet lagsammanhållning inte tycks vara något vidare problem i svensk elithandboll.
Lagnivån då?
Tittar man istället på GEQ-resultaten på lagnivå (tabeller ovan) så kan man enkelt se att det finns, jämfört med de generella liganivåerna, lite större skillnader mellan olika lag. En intressant sak man skulle kunna göra är att jämföra en slutgiltig serietabell med en tabell baserad på GEQ. Vi har inte gjort det här eftersom det delvis kan anses vara ganska opålitligt med GEQ-resultat med så pass låga stickprov (ca. 10-12 svar).
Däremot så är en intressant tanke följande: Är god lagsammanhållning ett nödvändigt, men inte tillräckligt villkor? Alltså, är det så att de lag – både dam- och herrlag – som lyckas prestera (exempelvis som tog sig till semifinal eller längre i årets slutspel) framgångsrikt också har god lagsammanhållning, medan de lag som presterar sämre inte nödvändigtvis uppvisar sämre lagsammanhållning? En del exempel – IFK Kristianstad, IK Sävehof (herr och dam), Västeråsirsta (herr), HK Aranäs (dam), Skara HF, HK Malmö, med flera – från lagtabellerna tycks påvisa ett sådant samband. En utvidgad undersökning om sammanhållning inom svensk elithandboll skulle potentiellt kunna gräva djupare i en sådan fråga, och vi tror att det skulle intressera flera organisationsdrivna handbollsmänniskor som samtidigt söker prestationsbaserade framgångar.
Slutsats
Årets specialfokus i Report cards – lagsammanhållning – har visat att den generella lagsammanhållningen i svensk elithandboll är god, sett till vad som rimligtvis kan anses vara ett gott resultat baserat på den valda metoden för att undersöka saken.
Resultaten antyder en liten skillnad, om någon, mellan vad dam- kontra herrspelare fokuserar på/anser vara viktigare när det kommer till lagsammanhållningens olika dimensioner: damspelare tenderar att i lite större utsträckning fokusera på den sociala dimensionen i individens attraktion till gruppen, medan herrspelare tenderar att istället ha aningen större fokus på gruppintegration (både i social och uppgiftssammanhang).
När det kommer till metodens resultat på lagnivå så är slutsatserna ännu mycket mer explorativa och osäkra. Vi anser att man kan se en tendens i resultaten till en möjlig korrelation (som vi också anser intressant att undersöka vidare): lagsammanhållning är en nödvändighet för att prestera (man behöver alltså en viss mängd lagsammanhållning för att vinna mycket), men det är inte tillräckligt för att prestera (det räcker alltså inte med att ha god lagsammanhållning).
Text: Henrik Lundvall
LÄS MER: Report cards: Elitspelarna vill se mer fokus på jämställdhet, psykisk ohälsa & dubbla karriärer
LÄS MER: Report cards: Analys & snabba siffror – vad sticker ut?
LÄS MER: Report cards: Den stora jämförelsen – vad är nytt 2026 jämfört med tidigare år?
LÄS MER: Lundvall om jobbet bakom Report cards: Metod, nya påståenden & lagsammanhållning
LÄS MER: Report cards olika delar och påståenden – arbetsvillkor, förutsättningar & specialområde
LÄS MER: Report cards är här – med nytt rekord i spelardeltagande