Kniven är kvar mot strupen, slutspelet kan ta slut lördag kväll. Lugi HF behöver sitt aggressiva försvar, konstruktiva anfall och minst samma urladdning som senast för att kvittera mot H65 Höör.
– Jag tar med energin som vi hade, säger Sara Olofsson.

– Vi lyfte varandra i laget, jag ler lite när jag tänker tillbaka på det. Det måste vi göra igen, tillsammans, i nästa semi, fortsätter Lugis murbräcka.

– Jag tror alla spelare och ledare kände att vi behövde väcka oss själva för att säsongen inte ska ta slut.

Niometersspelaren vittnar om att Lugi fått mentalt uppsving av den starka försvarsinsatsen och högas träffprocenten på bortaplan.

Mindre än tre dygn senare går semifinalserien vidare med en ny match där vinrött har pressen på sig att vinna.
– Man går i en liten slutspelsbubbla, lever i handbollen och har inte så mycket tid för annat. Det gör också att det blir en familjär stämning, vi umgås mycket. När det är så tajt behöver man inte gå i så många dagar och tänka, man får smälla på direkt igen.

På det hela taget är det ett speciellt slutspelsmötet som går igen för tredje året i rad. I både Lugi och H65 finns spelare som känner varandra sedan tiden i ungdomslandslagen, bor i samma stad och arbetar ihop till vardags.

– Man har många nära vänner i Höör. Jag jobbar med Evelina (Källhage), är granne med Anna (Johansson). Men när matchen sätter igång glömmer man det. Vi ska slå dem, de får man tänka bort alla kompistankar, säger Olofsson och pekar på inställningen som en avgörande faktor.

– Nu har vi smakat på och vet hur det känns att vinna. Men de kommer att gå in med mer energi och bjuda ännu hårdare kamp. Alla känner varandra taktiskt, så det gäller att viljan finns där.

– De lever lite på våra misstag så det gäller att vi är konsekventa framåt och inte slarvar för mycket. Att stänga till i försvaret är förstås en nyckel, fortsätter hon.

Malmöfostrade Olofsson anslöt till Lugi från Dalhem för knappt fyra år sedan. Efter två hela spelår och ett års skadefrånvaro för knäoperation och rehab gör 20-åringen sin comebacksäsong med välkända drag.

Genombrottsspelare med järnvilja, förmåga att anpassa sig till olika positioner i laget när eller om det behövs.
– För min del trivs jag med att spela på många olika positioner, man får andra perspektiv  Tidigare var jag mer vänsternia, nu har jag också tagit en större plats bakåt och kan kämpa lite där.

Dragan Brljevic kallade dig i något sammanhang för arbetshäst, en passande beskrivning?
– Min främsta styrka är att jag spelar spelar mycket med hjärtat. Jag tycker inte det är kul att förlora, för att det inte ska bli så behöver jag kriga till sista sekunden.

Några detaljer som du kommer att fokusera på i semifinal fyra?
– Det blir lite samma som i de andra matchen. Men jag älskar de här matcherna, man får mycket smällar och det passar min spelstil, säger Olofsson.

Lördag 16.00 Lugi HF–H65 Höör