Tre matcher, riktigt vassa sådana håller torsdagstemperaturen uppe framför TV:n. Toppmöten både i Handbollsligan och Allsvenskan ordnar en spännande kväll för alla intresserade.
HK Malmö och IFK Kristianstad är sista paret ut när högsta serien startar om. Kristianstads återstående program innebär att de orangea ska komma ikapp de två-tre insatser som storlaget ligger efter övriga aktörer.
IFK har i nuläget fem poäng att hämta in på serieledaren Alingsås HK. Bortaseger i Skånederbyt innebär att avståndet till tvåan minskar till en pinne, Malmö går å andra sidan för att ta över täten och håller gärna gästerna från livet.
HK Aranäs behåller förstaplatsen i Herrallsvenskan, oavsett hur seriefinalen mot Hammarby IF slutar. Grönvitt går för revansch på förlusten i höstmötet och kan få hävstångseffekt med full pott, med tanke på att man har en match mindre spelad än den värsta toppkonkurrenten.
Den andra allsvenska matchen utspelar sig på den nedre halvan, närmare kvalstrecket. Tabellelvan Kärra HF spräckte en trist svit, sex raka utan seger, genom att vinna senast och har med sig självförtroende till bortahall. Kungälvs HK möter upp med mer stabil form, fem vinster på sex omgångar och hoppas nå ännu mer säker mark från sin nuvarande niondeplats.
Torsdagens TV-tablå: Handbollsligan
(19:00) HK Malmö–IFK Kristianstad, direkt i C More Herrallsvenskan
(19:00) HK Aranäs–Hammarby IF
(19:00) Kungälvs HK–Kärra HF Båda matcherna sänds direkt hos Solidsport
Mattias Zachrissons axelproblem tvingar Füchse Berlin att reagera på spelarmarknaden. Javier Munoz Cabezon kommer in på ett kontrakt säsongen ut, rapporterar Bundesligalaget på sin hemsida.
Zachrisson fick operera axeln för andra gången på kort tid i mitten av januari och lär bli borta flera månader till. Som ersättare på kort varsel hämtar huvudstadslaget spanjoren Munoz Cabezon från slovakiska Tatran Presov.
27-åringen är främst tänkt som avlastning till Hans Lindberg på högerkanten. Han lär ta Berlinresan som en erfarenhet innan han går till Pauc Handball i Starligue nästa säsong.
– Han är en fysiskt stark spelare som övertygat oss med många skottvarianter, säger Füchses sportdirektör Stefan Kretzschmar till klubbens hemsida.
Den ungerska storklubben klarade av spelarnyheter i parti och minut under onsdagskvällen. Rena julafton för fansen som fick öppna paket med inkommande världsnamn. Bland annat förstärker Jorge Maqueda en redan stark Veszprem-trupp de närmaste två säsongerna.
Ryktena var redan i omlopp och placerade Maqueda på flyttlasset från rivalen Pick Szeged. Veszprem gjorde kontraktet officiellt snart nog och har högernian bland sina resurser från och med i höst.
Maquedas meritlista kan inte rabblas fullt ut av platsbrist. Med sitt landslag har han vunnit det mesta och åkte hem från EM i förra veckan med guld och en plats i all star-laget. Klubbmässigt har titeltåget passerat Barcelona och Vardar med CL-vinst innan hans ungerska tid tog sin början i Szeged 2018.
Veszprem var inte nöjda där utan petade in ytterligare ett tillskott på högersidan. Kantspelaren Daniil Shishkarev har tillbringat sammanlagt sex säsonger och lärt sig det mesta i Vardar innan karriären byter kurs för två år med den nya klubben.
Lägg därtill att den rivige skytten Patrik Ligetvari hämtas hem från ett äventyr i Spanien och att Kent Robin Tönnesen förlängt sitt kontrakt med ett plus ett år.
Veszprem menar allvar i sin satsning för att vinna den där Champions League-pokalen. En spelare som lämnar annonserades också, bosniske Mirsad Terzic tackar för sig efter elva år med hög försvarskapacitet.
EM är avslutat och vi summerar ännu ett intensivt mästerskap där handbollen fått nå in i TV-sofforna. Profiler finns det gott om i handbollsvärlden och nu ger sig Handbollskanalen på ett försök att identifiera några av alla de härliga stilar som finns på herrsidan.
Handboll är en av de bollsporter med det bredaste urvalet av olika personligheter, kroppsbyggnader och rörelsemönster. Medan exempelvis fotbollen går mot en ganska statisk profil av lätta, snabba springare har handbollen fortfarande plats för en större variation. Längst i EM 2020 var till exempel 2.15 medan den kortaste var 1.68 (båda i Lettland!).
Det går givetvis inte att generalisera människor på en detaljerad nivå, men vi kan ändå inte hålla oss ifrån att på ett lättsamt och analytiskt vis försöka pränta ner lite iaktagelser. Se det som en väg in för att fördjupa era analyser av spel och spelare. För visst känner ni igen några av handbollens spelartyper?
Här listas några exempel på spelare men nu vill vi också att ni bidrar med tips på ännu fler! Har du fler historiska förslag?
Målvakt
En av handbollens främsta kännetecken och vackraste egenskaper är målvaktspositionen. En mix av galenskap och teknik som kräver fysik, spelförståelse och iskall kyla för ett perfekt resultat.
Gonzalo Pérez de Vargas. Foto: Johanna Lundberg, Bildbyrån
Sprallemannen Exempel: Andreas Palicka, Gonzalo Perez de Vargas, Silvio Heinevetter, Nebojsa Simic
En attackstil med oväntade hopp och varierat rörelsemönster. En slags modern utveckling av den klassiska X-målvakten. Eller Stig ”Caramba” Johansson som vi minns från Saab under 1960-talet. Spektakulära räddningar och publikfavorit brukar bli slutresultatet.
Mikael Appelgren. Foto: Ludvig Thunman, Bildbyrån
Reaktionären Exempel: Mikael Appelgren, Thierry Omeyer
Något mer avvaktande stil men som med fysik och blixtsnabba reflexer vrider armar och ben i rätt vinklar för bollfångst. Besitter explosivitet och många gånger en stor vinnarskalle – en mental egenskap som alltså blir en styrka i målvaktsspelet.
Tobias Thulin. Foto: Jörgen Jarnberger, Bildbyrån
Vi som står och väntar på att ni ska få skottpanik Exempel: Tobias Thulin, Niklas Landin, Peter Gentzel, Marin Sego, Alfredo Quintana, Viktor Gísli Hallgrímsson
Spiller du ofta ut kaffemuggen? Be någon i den här kategorin hålla i den. De hade kunnat rädda en boll med andra handen utan att göra en förhastad rörelse. Placering är A och O där vinklar äts upp och avstånd krymper – knappt utan att det märks.
Arpad Sterbik. Foto: Avdo Bilkanovic, Bildbyrån
Sterbik Exempel: Arpad Sterbik
Ja, det kan finnas hur många målvaktsstilar som helst men Arpad Sterbik förblir unik. En oefterhärmlig förmåga att rädda bollar som dämpas som pingisbollar på heltäckningsmatta på hans mäktiga kroppshydda. Att han samtidigt ser ut att ha gubb-stel rygg och vägra maxlöpa gör legendstatusen inte mindre.
Försvarsspecialisterna
Din boj i bukten. Kaffetermosen i gryningen. I takt med att handbollens tempo och anfallsspel har utvecklats tvingas också nya typer av försvarsspelare fram. Hänga-tvätt på sju meter och jobba sidled håller inte längre utan nu ser vi snarare en utveckling mot pro-aktiva försvarare som bryter ner anfall innan de knappt startat.
Fredric Pettersson. Foto: Ludvig Thunman, Bildbyrån
Fysik är bästa försvar Exempel: Blaz Blagotinsek, Cedric Sorhaindo, Patrick Wiencek, Fredric Pettersson
Kom inte nära för då sitter du i ett par björnstarka armar. På, och ibland, över gränsen men hjälper dig gärna upp för nya försök. Har gärna skostorlek 54 och vadmuskler som andra har midja.
Viran Morros och Gedeon Guardiola. Foto: Petter Arvidson, Bildbyrån
Hårda som granit Exempel: Virran Morros, Gedeon Guardiola, Adrien Dipanda, Bjarte Myrhol, Adrián Sipos
Något mer välvårdade och lite mer fokus på att stå rätt och styra anfallarna till fel beslut och fel lägen. En dröm att spela bredvid i mittförsvaret.
Max Darj. Photo: Mathilda Ahlberg / BILDBYRÅN
Lyfta högt med snabba fötter Exempel: Max Darj, Bertrand Gille, Matthias Floor
En mer rörlig försvarstyp som inte alltid litar på att täcka långa hörnet från sex meter. Upp och skyffla undan spelare från zon 3, bryt löpvägar och vinn boll. En spelstil som nu börjar överföras mer och mer även på tvåorna.
Jesper Nielsen och Jonas Källman. Foto: Johanna Lundberg, Bildbyrån
Fiskaren i 5-1 Exempel: Jonas Källman, Domagoj Duvnjak, Jackson Richardson
Är det dronten som har det största vingspannet? Här får den konkurrens av en grupp spelare som kombinerar räckvidd med spelförståelse. Som anfallare är det nästan bara obehagligt att kliva över mittlinjen för attack eftersom du när som helst riskerar att kasta bollen i näven på spetsen.
Kantspelare
Något paradoxalt samlas ofta de största artisterna undangömda nere i struten. Men de glimrar ofta ändå från trånga vinklar och med en speed som driver upp tempo i matcherna.
Jerry Tollbring. Photo: Petter Arvidson / BILDBYRÅN
Trollkarlen Exempel: Timur Dibirov, Jerry Tollbring, Luc Abalo
Gör vinkeln mindre och de här lirarna älskar utmaningen ännu mer. Knorren är inte ett andra alternativ utan standardavslutet. Stjäla bollar, hitta vinklar som inte finns och på ett sportsligt men lekfullt vis skoja med målvakterna är signum. Kunde haft ett leende på läpparna men missta inte trolleriet för icke-allvar – det här är serious business och blir det en flipp med millimeterprecision så var det bästa avslutsalternativet.
Maskinen Exempel: Valero Rivera, Magnus Jöndal, Gudjon Valur Sigurdsson, Magnus Landin Jacobsen, Michaël Guigou, Kristian Bjørnsen, Lasse Svan
Match efter match, mål efter mål. Inget spektakulärt men ändå kan de gå från matchen med 9 mål. Utan att någon knappt ens såg dem spela. Otroligt nyttiga, kliniska och effektiva. Fantasy-drömmar.
Eleganten Exempel: Uwe Gensheimer, Niclas Ekberg
Med ett stort register behärskar de här spelarna både trollerilådan och maskinrummet. Full kontroll i alla lägen och kan göra mål på insida, utsida, under, över, runt. Och på straffkast. Ser sällan ut att maxlöpa eller fullt anstränga sig men slutresultatet blir ofta världsklass.
Ivan Cupic, Kroatien. Foto: ZPRP/EHF
Humlan Exempel: Ivan Cupic, Valter Chrintz, Victor Tomas
Kort i rocken. Ingen vidare teleskoparm. Inget fysfenomen. Men bannemig öser de in mål med hjälp av teknik, ett öga för minsta nätmaska och en balans i kroppen för små men avgörande kroppsrörelser. Lurar målvakten gång på gång med oväntade avslut – som inte ska gå att genomföra. Precis som humlan som inte ska kunna flyga.
Mittsex
En roll som svävar mellan att verka obetydlig (till 99% den position som försvinner i undertalsspel) till att driva utvecklingen framåt (7-6 med dubbla mittsexor). Att fysik krävs är givet men också en stor dos spelförståelse. Ska jag sätta min lagkamrat i läge genom en mäktig sidspärr eller ska jag falla ner i luckan bakom försvararen och få läget själv?
Andreas Nilsson. Foto: Ludvig Thunman, Bildbyrån
Stycket Exempel: Andreas Nilsson, Jannik Kohlbacher, Rafael Baena, Kari Kristjansson, Stojanče Stoilov, Alexis Borges
Vad kan bättre namnge denna kategori än Stycket himself. De är helt omöjliga att kliva runt och får de tag i bollen – bara släpp. Annars åker du på både straff och tvåa. Inte kända för att hoppa högt utan välter hellre in i målgården med en, två, tre spelare i ryggen. Har benstyrka som faktiskt vore intressant att mäta och jämföra med Strongest man-kandidater.
Bence Banhidi. Foto: Ludvig Thunman, Bildbyrån
Bjässen Exempel: Bence Banhidi, Kamil Syprzak, Nicolas Tournat, Hendrik Pekeler
Skicka upp en arm 4-5 meter i luften och fånga bollen. Smått omöjligt att stoppa även för storvuxna treor. Trivs ofta bra mellan tre men är också en mardröm mellan 1-2 där försvararna hänger som julgranskulor på ett rejält julträd.
Petter Øverby. Foto: Ludvig Thunman, Bildbyrån
Linjedansaren Exempel: Anders Zachariassen, Petter Överby
Bygger inte sitt spel lika mycket på fysik utan mer på spelförståelse, samarbete i fart och rörlighet. Dansar blixtsnabbt in i luckor bakom försvararna och fångar upp inspel.
Niometer
Mycket ansvar vilar på niometer där de flesta bollkontakterna sker och varifrån spelet oftast styrs. Det blir intressant att följa den fortsatta utvecklingen på positionen.
Simon Jeppsson. Foto: Jörgen Jarnberger, Bildbyrån
Der bomber Exempel: Uladzislau Kulesh, Lukas Nilsson, Simon Jeppsson, Marko Mamić, Julius Kühn, Sergei Gorbok, Szymon Sićko
KA-BAMM. Ge dem en go växel, ett steg upp och SMACK. Den klassiska bombaren lever trots konkurrensen från de mer allroundmässiga niometarna. Och visst är det väl härligt? Ju mer enkelspåriga desto bättre tycker vi ju egentligen men numera brukar de också besitta ett bra spelsinne för inspel och diagonalpass till kant.
Dean Bombac. Foto: Petter Arvidson, Bildbyrån
Tempoväxlarna Exempel: Dean Bombac, Gøran Johannessen, Joan Cañellas, Michael Damgaard
Långsamt, långsamt, långsamt. Har han inte hållt i bollen i tre sekunder nu? Och så PANG så smäller det till med en växel, ett inspel, en diagonalpass, ett avslut. Ofta med gott resultat eftersom ingen hann reagera på vad som skulle ske. En kategori spelare vi inte brukar ha i överflöd i Sverige men kanske kan EM 2020 bli ett trendbrott där kidsen går från en långhårig idol (Hansen) till en annan (Bombac)?
Zsolt Balogh. Foto: Christoffer Borg Mattisson/Bildbyrån.
Halvdistansarna Exempel: Raúl Entrerríos, Morten Olsen, Zsolt Balogh, Igor Karacic, Jure Dolenec, Andy Schmid, Rasmus Lauge
En underskattad kategori av lirare som trivs precis i det där svåra utrymmet mellan försvar och anfall. VILL ligga på mellanhand för att kunna utnyttja försvarets tveksamma inställning till om det verkligen är ett hot eller inte. Entrerrios har smugit sig närmare och närmare mål med åren och Balogh, han bara måste vi få med i en sådan här lista.
Sander Sagosen under matchen mot Ungern, med nya kompressionstights. Photo: Ludvig Thunman, Bildbyrån.
Världsstjärnorna Exempel: Sander Sagosen, Domagoj Duvnjak, Nikola Karabatic, Nikola Bilyk, Jim Gottfridsson, Aron Palmarsson
Kommentarer egentligen överflödiga. Här är spelare på en egen nivå som kan bära sina lag och egentligen göra hur många mål som helst. I många fall också minst nivå bra i försvarsspelet. Ibland världsklass även där.
Högerniorna Exempel: Kiril Lazarov, Dainis Krištopāns, Albin Lagergren, Alex Dujshebaev, Jorge Maqueda
En egen kategori? Ja, faktiskt. Att Danmark vann VM 2019 utan en ”riktig” högernia var ett undantag. Se bara på hur många procent Sverige tappade i anfallsspelet utan en naturlig högernia av toppklass. Att placera in alla på en position under samma tak medför såklart stora variationer i sig. Från en slugger som Kristopans via mästerliga Lazarov till aviga Dujshebaev och så tempostarka Lagergren.
Önnereds herrar brukar inte slå Lugi. Senast de möttes vann Lugi med elva mål. På de senaste fyra mötena i Handbollsligan har Lugi radat upp fyra vinster och gjort 37 fler mål än Önnered. Men sviter är till för att brytas. Kanske kan göteborgarna denna sena kvällsmatch i egen hall få en efterlängtad vändpunkt. Men Lugi har en sevärd landslagsstjärna i kantspelaren Lucas Pellas, en matchvinnare som gärna tar hem poängen till Lund.
Konsten att vinna en match handlar mycket om att undvika enkla fel. I första halvlek var det åtminstone skönjbart att Lugi är bättre på det än Önnered. Varje misstag av Önnered straffades av en ultrasnabb omställning av Lugi, Casper Käll och Lucas Pellas visade vägen med effektivt skytte. Det som höll Önnered kvar i halvleken var främst David Sandbergs tunga, välriktade skott och Anton Hallbäcks kvickfotade rörlighet. Grabben kan verkligen röra om i grytan. Men bäst hittills, som så ofta i Önnered, Sebastian Abrahamsson med några närmast oförklarliga räddningar.
Matchen är jämn, båda lagen bjuder på uppfriskande handboll.
Halvtidsresultat: 13-14
Andra halvlek visade två lag som stundom höll högre tempo än vad man behärskade. Men det var Lugi som ändå var bäst på att dra upp farten och samtidigt undvika misstag. Sakta men säkert tog laget över och gjorde ett ryck upp till 20-16, en ledning man sedan aldrig tappade även om Önnered stred förtjänstfullt och visade att man kanske inte hör hemma i bottenträsket.
Lugi vann rättvist, man har matchvinnare som Lucas Pellas (sju mål) och målvakten Anton Hagvall. När dessutom Karl Wallinius (fem mål) stiger fram i andra halvlek som den rese han är, ja då är laget svårstoppat.
Lugi kommer att gå till slutspel. Som det ser ut nu får Önnered bespetsa sig på nervigt kvalspel. Men med spelare som Sebastian Abrahamsson och Anton Hallbäck är förutsättningarna ändå goda.
IFK Skövde fick en bra start efter EM-uppehållet. Hemmalaget flyttade boll till öppna lägen och höll IFK Ystad på avstånd efter ett tidigt ryck. – Vi står jättebra bakåt hela matchen, sade Jack Thurin till C More.
IFK Ystad startade med två spelare som flyttat fram positionerna. Marcus Cleverly vill göra mer av matcherna i målet än under den skadespolierade hösten medan Christoffer Nilsson lär ha första tjing på vänstersex efter Fredrik Petersens flytt till Kristianstad.
Andra aktörer fick dock fart på maskineriet – för Skövde.
Fabian Norsten öppnade skarpt mellan stolparna så att hemmalaget kunde vända spelet. Jack Thurin var på spelhumör efter sin EM-sväng och Christopher Hedberg kontrade på, 4–1 efter tio minuter.
Så småningom fick Cleverly rätsida på några avslut och Ystad byggde skaplig ryggrad i offensiven när Filip Långh tog över spelvalen.
Helt lyckat blev det dock aldrig. Norsten överlistade skyttarna med det mesta och hemmaförsvaret valde rätt och störde när Ystad gick till attack.
– Vi har koll på allt de gör, de kommer inte igenom någonstans, sade Thurin i webbsändningen.
Räddningsprocenten på 56 halvvägs räckte på åtminstone till en stabil grund för segern.
Efter 13–8 kom det mer av de snirkliga kantmålen från Hedberg.
Ystad var kraftigt på fallrepet när högersexan nätat för åtta bollars försprång bara fem minuter in på andra halvlek.
I en plötslig uppryckning började visserligen kombinationerna och anfallstrycket att stämma för bortalaget. Skövde var nere och vände i energinivå när Hedberg stod för en bollstöld och spelade Rasmus Wremer fri till 21–16.
Thurin fyllde på med fler viktiga mål (totalt fem) och Ystad med sexmålsskytten Schnell kom aldrig innanför stressavstånd till motståndaren.
– Vi springer inte hem i deras andrafas ett tag. Det gör att de kommer lite närmare, men det var ändå ganska lugnt, sade Thurin till C More.
Sävehof ligger trea i SHE-ligan, Önnered parkerar på tredje plats underifrån. En match mellan toppen och botten som borde ha en given utgång. Men Önnered har akut poängbrist och hemmaplan medan Sävehof i helgen var nere i Montenegro för Europaspel och kanske är något tröttkörda. Sävehof är ändå favoriter men en skräll är inte ologisk.
I första halvlek såg vi mycket vilja hos lagen. Det var derby och det var prestige på spel. Önnered verkade lite hetare med ett gäng före detta Sävehofspelare som gärna ville sätta dit sina gamla kamrater. Men det var Sävehof som hade aningen högre tempo i sin offensiv och lättare kom till avslut. Önnered hamnade påtagligt ofta i tidsnöd med hotande passivitetsvarning och stressade avslut
Sävehof var i ledningen hela halvleken utom vid 5-5. Men Önnered hängde i hasorna och verkade beredda att offra några blåmärken i utbyte mot livsviktiga poäng. För laget gäller nu att ytterligare resa raggen och oupphörligt störa Sävehofs offensiv, inte minst då deras nyckelspelare Ida Staxen Lagerbon, Sävehofs kalasvärvning inför denna säsong. Hon ensam kan avgöra denna tillställning.
Halvtidsresultat: 11-12
I andra halvlek var det svårt att se vilket lag som ligger i ligans topp respektive botten. Men efter halva andra halvleken klarnade det alltmer, fast tvärtom. Önnered tog över alltmer samtidigt som Sävehof blev alltmer uddlösa och tappade tempo.
I mångt och mycket var detta en match som bevisar tesen vilja slår klass. Önnered var betydligt mer laddade med energi och revanschlusta. Flera spelare i Önnered kan kallas matchvinnare, inte minst unge målvakten Cornelia Hermansson. Men mest lyste det kanske i ögonen på Maja Eriksson med sex tunga mål. Roligast var det att se Anna Bardis på plan igen. Efter att under hela säsongen haft minimal speltid fick hon idag chansen – och tog den! Även hon laddad i överflöd.
Det här var denna typ av match där vi har allt att vinna och inget att förlora. Idag gav vi verkligen allt. Och underbart för mig att komma igång, det betyder mycket, sade Anna Bardis.
Hela Önnered förtjänar ett överflöd av beröm. Sävehof kommer igen – i slutspelet!
Önnered: Maja Eriksson 6, Anna Bardis 6, Tilda Olsson 4, Tilda Mathijs 4, Ewelina Ström 4, Linnea Säreborn 2, Maria Sundin 1, Sofia Berntsson 1, Nora Lundell 1
Sävehof: Emma Fernis 6, Hanna Örtorp 6, Ida Staxen Lagerbon 4, Amelia Lundbäck 3, Johanna Forsberg 2, Ellenor Åström 2, Nina Dano 1
