Uppsala HK i division 2 för ihop en garvad duo till uppdraget att avancera. Per Haglind leder herrlaget och den senaste huvudtränaren Andreas Hagman finns också med i staben, meddelar klubben på sin hemsida.
Haglind, med Skövdebakgrund som elitspelare, kom till Uppsala när han tog fatt i utbildningen under slutet av 90-talet.
Sedan dess har han synts i många lokala handbollssammanhang. Bland annat som assisterande tränare när Uppsala HK senast gästade division 1 för fem år sedan.
Satsningen blir återigen uttalad för att Uppsala ska höja sig en division med Haglind vid rodret.
– Jag lärde mig mycket under förra sejouren med A-laget genom att gå bredvid duktiga och välmeriterade tränare som Dagge Lundin och Gutte Ahlroos. Nu ser jag fram emot att använda den erfarenheten samt mina egna idéer i det här tränaruppdraget och tillsammans med Andreas Hagman som varit med de senaste två åren med A – laget utveckla vår herrsida ytterligare i strävan att klättra i seriesystemet, säger han till klubbens hemsida.
Haglind förutspår också att handbollen kan ta mer plats i universitetsstaden.
– Herrsidan måste bli proffsigare och spela bättre handboll så det blir roligare både för oss som håller på och roligare att titta på för publiken och föreningens ungdomar, samt en mer attraktiv produkt för våra sponsorer. Vi får se hur långt det räcker och hur lång tid det tar men Uppsala som idrottsstad har ju helt klar potential att ha åtminstone både herr- och damlag i handboll i division 1 och helst ännu högre upp i seriesystemet, fortsätter Haglind till hemsidan.
De senaste åren har inneburit täta läkarkontakter. Nora Mørk hade sin tionde knäoperation i februari och kom därifrån med starka vibbar, berättar hon för TV2 Norge.
– Det visade sig att det var det som skulle till, efter ingreppet blev det mycket bättre. Det var precis som knäet blev fritt igen, säger landslagsstjärnan.
– De senaste två månaderna har jag tränat ungefär som alla andra. Det är inte svullet och tål väldigt mycket, det har bara varit helt fantastiskt, fortsätter Mørk till TV2.
Listan över åtgärder som håller 29-åringen till handbollen är lika lång som mentalt utmanande. Flera tidigare operationer i karriären och på två år har niometaren gått igenom dubbla korsbandsskador plus en korrigering av menisken.
– Jag kan träna mycket och är ganska stark, ganska snabb och kan hoppa ganska högt. Den sista biten kräver mycket men nu har jag iallafall nått så långt, säger hon.
Störande skadekänningar höll Sebastian Westerlund från full effekt under treårsbesöket i Redbergslids IK. Nästa karriärsteg pekar åter mot Eskilstuna Guif som välkomnar den unge målvakten till kommande säsong.
Westerlund blandade gymnasieutbildning med handbollsspel i Göteborg. Nu ser han fram emot att driva sin egen utveckling i nygammal miljö.
– Valet av att fortsätta i Guif var hyfsad enkelt då jag kommer härifrån och kände att alla bitar privat kommer falla på plats med jobb och boende. Guif är dessutom ett väldigt ungt och ambitiöst lag. Så jag känner att Guif som klubb kan hjälpa mig att utvecklas o ta nästa steg i karriären, säger han till klubbens hemsida.
Tränaren Zoran Roganovic är också nöjd över att få in 18-åringen och fylla på resurserna på keepersidan.
– Sebastian var en av Sveriges största talanger för några år sedan. Han har haft lite otur med skador men är på väg tillbaka. En eskilstunakille med väldigt bra teknik och inställning, säger han till klubbens hemsida.
Nyheten att den enastående spelarkarriären nått mållinjen hann knappt landa. Nästa utmaning för Gudjon Valur Sigurdsson blir tränarjobbet i VfL Gummersbach under två spännnande år.
Gummersbachs hemsida fick helgens största eko på meddelandet att profilen som ska leda laget framöver har ikonkaraktär.
Sigurdsson som nyss rundade av med skorna på i PSG återvänder till den tyska klubben som hade stor betydelse för hans spelarutveckling.
Mellan 2005 och 2008 firade hans okuvliga inställning framgång och islänningen var fansens favorit i Gummersbach.
Närmast gäller frågan vad 40-åringen kan göra som Torge Greves efterträdare i traditionslaget. Gummersbach slutade fyra i 2. Bundesliga efter nedflyttningsåret i fjor.
Konkurrensen bredvid skyttedrottningen är sylvass. Det hindrar inte Emma Arlestad från att jobba på längs vänsterkanten i Skara HF ytterligare en säsong.
Kontraktet är underskrivet och klart så att 24-åringen kan göra sig klar för sin fjärde säsong i det lila laget.
Dessutom konstaterar Skaras hemsida att möjligheterna att vässa varandra fortsätter. Arlestad och hennes positionskollega Melanie Felber är på plats även under 2020/21.
– Vi har ett utmärkt samarbete och jag utvecklas hela tiden av att få spela tillsammans med henne, säger Arlstad till hemsidan.
Hon fick speltid nog för att stötta upp med sex mål den gångna säsongen.
– Emma är en sådan lagspelare man vill ha i sitt lag. Alltid positiv med stor lojalitet kommer hon väl förberedd till träningar och matcher. Hennes glädje och kämpavilja, där hon alltid ger hundra procent, är oerhört värdefull för hela laget, säger sportchefen Gunilla Flink om kantvalet till klubbens hemsida.
Arlestad kom till Skara från moderklubben Skövde HF på lån under spelåret 2017 och håller alltjämt en plats i lagbygget.
Tidigare i veckan stod det klart att Ulf ”Tubbi” Sivertsson tvingas lämna tjänsten som huvudtränare i KIF Kolding, med anledning av klubbens usla ekonomi. Nu har ”Tubbi” för första gången uttalat sig kring uppbrottet.
– Jag har haft åtta fina år i Kolding och jag anser Kolding vara mitt andra hem, och jag är ju KIF:are. Det var därför jag med glädje kunde tillträda jobbet på nytt som huvudtränare i KIF. Jag hade gärna fortsatt vårt samarbete i fler säsonger, men ekonomin ska också gå ihop för samtliga parter. Det är med vemod jag lämnar KIF, men kanske ses vi igen, säger han i ett pressmeddelande från klubben.
Från klubbens sida är de tydliga med att det inte finns något missnöje med den rutinerade svenske tränaren. Beslutet är helt och hållet ett ekonomiskt sådant, när nu assisterande tränaren Andreas Toudahl tar över.
– Ulf Sivertsson har levererat en stark och dedikerad insats den här säsongen och vi har satt ramarna för ett bra upplägg för KIF till den kommande säsongen. Med Ulf har vi fått in den dedikation och sportsliga standard som vi verkligen sökte efter. Därför är det också otroligt tråkigt att Ulf Sivertsson nu lämnar KIF, säger styrelseordföranden Brian Stein
i pressmeddelandet.
Säsongen 2019–20 fick ett snöpligt slut och handbollsabstinensen är stor på många håll. Handbollskanalen tar därför en titt i backspegeln i artikelserien vi kallar för ”Säsonger vi minns”. Först ut är Eslövs IK säsongen 2001–02.
– Vår filosofi var inte att träna så mycket det behövs, utan att träna så mycket det går, berättar guldtränaren Ola Månsson för Handbollskanalen.
Den avbrutna säsongen 2019–20 slutade Eslövs IK trea i Allsvenskan och hade det inte varit för coronavirusets spridning hade EIK fått chansen att kvala till SHE, en serie de degraderades från 2018. Det är lätt att glömma att för drygt 20 år sedan var Eslövs IK, eller Team Skåne EIK och sedermera Team Eslövs IK, Sveriges bästa lag på damsidan.
Säsongen vi kommer att titta närmare på är 2001–02, året då klubben tog sitt första SM-guld av två. Klubben bildades dock redan 1961, då som en av de första klubbarna i Skåne med handboll på damsidan. Sedan följde drygt 30 år av spel i de lägre serierna för en klubb med minst sagt svag ekonomi.
– Under mitt första år hade klubben så lite pengar att vi inte ens hade råd att arrangera några träningsmatcher, då det inte fanns pengar till domare. Som tur var hade en tjej
i laget en pojkvän som kunde döma, berättar Ola Månsson.
Men för att på allvar kunna dyka in i säsongen 2001–02 måste vi först titta närmare på åren före det första SM-guldet – det var nämligen då framgångarna började ta fart i den lilla mellanskånska orten.
Efter klubbens avancemang till finrummet i mitten av 1990-talet följde några jobbiga säsonger med idel bottenkrigande. Men så hände något – säsongen 1997–98 tog sig laget vidare till fortsättningsserien (den fanns fortfarande på den tiden), vilken var en stor framgång jämfört med de tidigare åren. Sedan slogs klubben samman med Lågan och då kom spelare som Lina Möller, Alexandra Möller och Sara Holmgren in i truppen. På den tiden var legendariska Birthe ”Buttan” Hansson tränare och det var ”Buttan” ihop med systrarna Möller som började att få fart på handbollen i Norrevångshallen. Säsongen 1999–00 gick klubben till slutspel.
– Det var första gången någonsin ett skånskt lag på damsidan gick till slutspel, säger Månsson.
– Damhandboll existerade inte på det sättet i Skåne förrän då.
Ola Månsson. Foto: Bildbyrån
Den säsongen fick Team Skåne EIK stryk i kvartsfinal av de regerande mästarinnorna från Sävsjö HK. Ett tränarbyte genomfördes efter säsongen – ut med ”Buttan” och in med en 27-åring som vid tillfället spelade och tränade i Kävlinge.
– Då ledde jag skytteligan i den näst högsta serien, men hade lagt ut en så kallad annons i tidningen Arbetet om att jag ville byta klubb. Jag hade visserligen tränat ett Skånelag, men min plan var att spela i Elitserien med Lugi. När Eslöv ringde hade jag aldrig sett en elitseriematch på damsidan, säger Månsson.
– Men jag tog uppdraget på ett år och tänkte att det kunde vara bra att komma vidare från Kävlinge och prova något annat. Det har gått 20 år sedan dess och utan det som hände de kommande åren hade jag aldrig blivit elittränare.
Men tränare blev han och redan under Ola Månssons första säsong gick Team Skåne EIK till semifinal, men fick stryk i två raka matcher av IK Sävehof.
– Vi var trots allt sjukt nöjda över att vi hade gått till slutspel och vunnit lite matcher. Efter det hände lite grejer, Sara Holmgren försvann till Horsens och det var ett tungt tapp. Men när vi gick in i säsongen 2001–02 valde vi mellan att värva Johanna Wiberg och Therese Walter. Det kunde blivit vem som, men av praktiska skäl blev det Wiberg och det gick ju rätt bra, säger Månsson på sitt karaktäristiska vis.
Johanna Wiberg. Foto: Bildbyrån
EIK gick in i säsongen som en av favoriterna till SM-guldet, men störst favoritskap på sig hade IK Sävehof. Anledningen till att EIK inte var fullt lika förhandstippade som Partille-laget var lagets tunna trupp.
– Vi hade väldigt få spelare i truppen, så det var i princip samma lag som spelade hela tiden. Men niometerslinan med systrarna Möller och Sara Eriksson var riktigt bra. På linjen var tanken att spela mycket med Marina Elenmo, men hon åkte iväg på ett ungdomsmästerskap och under tiden hon var borta tog verkligen Johanna Wiberg chansen.
– Johanna var junior och det fanns ingen tanke alls egentligen på att hon skulle spela, men hon blev bättre och bättre och tog den platsen, samtidigt som Marina var sliten efter att ha varit iväg på mästerskap.
Som målvakter hade Månsson två Therese att tillgå: Brorsson och Bengtsson.
– Vi hade ett bra lag, men det är viktigt att komma ihåg att ingen av våra spelare hade gjort några landskamper på den tiden.
EIK slutade trea i grundserien och tvåa i fortsättningsserien – därför fanns en viss förväntan på laget inför att slutspelet skulle dra igång.
– När slutspelet väl startade var vi rätt säkra på att vi var i bra form, men samtidigt spelade jag bara med samma sju utespelare under samtliga matcher. Vi hade avbytare och det var inte så att de var inne i två minuter, de spelade ingenting, skrattar han.
– För ett tag sedan tittade jag på någon av matcherna och jag kan förstå att tjejerna orkade, med tanke på tempot. Jag tycker ändå att vi spelade rätt snabb handboll, men det tempot hade inte klarat sig i division 1 idag.
I kvartsfinalerna tog EIK hand om Irsta Västerås på ett bra sätt och då väntade Skuru IK i semifinal, samma Skuru som hade tagit SM-guld säsongen innan.
– Jag minns inte så mycket från de matcherna, de har försvunnit. Det jag vet är att Skuru inte var i speciellt bra form och att de inte var i harmoni.
Månssons gäng slog ut Skuru tämligen enkelt och gick till final efter två raka segrar.
I finalen väntade så guldtippade IK Sävehof – giganterna från Partille.
– De var jättefavoriter med spelare som Tina Flognman, Teresa Utkovic, Maria Lindqvist och Sara Andersson.
Men någonting förändrades när Team Skåne EIK-spelarna anlände till Partillebohallen. Sävehof må ha varit favoriter, men det som mötte laget i hallen ändrade förutsättningarna.
– Det var över 300 Eslövsbor på plats och det var ett jävla liv. Vi hade ingen aning om att de skulle vara så många så vi blev jätteöverraskade. Vi blev alla otroligt taggade, ingen av oss hade varit i final tidigare. Jag var bara 29 år gammal och visste ingenting, skrattar han.
– Efter det gjorde vi en stormatch och vann ganska klart. Då minns jag att känslan var att vi kanske tar hem det här.
Tillbaka till Eslöv och med ett hemmalag som hade chansen att säkra klubbens första SM-guld någonsin. Om supportrarna var sugna på att se matchen på plats i Norrevångshallen? Det kan man lugnt säga.
– Jag visste att det skulle bli drag, men inte att det skulle bli som det blev. Jag hämtade spelare i Lund och när vi kom till samlingen var där en kö på 150 meter och det var nästan två timmar före matchen hade startat. Dessutom var det redan fullt i hallen.
Hur många fick ni ta in i hallen och hur många var på plats?
– Jag tror att det var ett absolut max på 750 personer, men de säger att där var 1200–1300. Det var massa människor som inte fick komma in och de som försökte och ville betala för att komma in fick höra att de ändå inte skulle se något. Men folk ville in bara för att få uppleva det.
Hemmalaget fick en tuff start på matchen, men det spelade ingen roll. ”Vi kände att vi inte kunde förlora,” som Ola Månsson säger.
– Det var ett fullständigt galet tryck i hallen och Sävehof-spelarna var heller inte vana vid det. När det var åtta minuter kvar av matchen, jag kommer aldrig att glömma det, kom en av domarna fram till mig och gratulerade till SM-guldet. Jag var helt stirrig och undrade vad fan han snackade om, men vi lyckades lösa det rätt komfortabelt till slut.
Team Skåne EIK firar. Foto: Bildbyrån
Vad var det som gjorde er så bra?
– Sävehof blev tagna på sängen i den första matchen och underskattade kanske oss lite. Det är nog det ena, men det är andra är träningsmoralen och den kan jag känna igen från H65 Höör. Vår filosofi var inte att träna så mycket det behövs, utan att träna så mycket det går. För min del hade jag tur som kom till klubben vid rätt tidpunkt.
– Det första guldet är det största, framförallt eftersom det kom så oväntat. Det var ganska likt guldet jag tog med H65, där ingen trodde på oss.
Men guld blev det och även säsongen efter blev det guld, trots att såväl systrarna Möller som Elenmo hade lämnat.
– Det guldet ligger mig lite varmare om hjärtat. Jag är jättestolt och glad över första guldet också, men vid det andra guldet hade vi tappat tre landslagsaktuella spelare och ändå vann vi, avslutar Ola Månsson.
Det blev en tredje final i rad för EIK efter det, men där var Skuru IK för bra och tog SM-guld. Efter det återförenades Månsson med systarna Möller och Wiberg i FOX Team Nord och på nytt i EIK 2011, när klubben återigen tog sig till SM-final.
Har du tips eller önskemål om en säsong vi bör gå igenom? Skicka då ett mail till ola.selby@handbollskanalen.se.
HK Guldkroken Hjo har gjort klart med en ny huvudtränare – Charlie Röxner presenteras på klubbens Instagram.
Charlie Röxner har tidigare spelat i Handbollsligan och har representerat klubbar som IFK Kristianstad, Önnereds HK och IFK Skövde under karriären. Som tränare har han en tid som assisterande i Kärra HF bakom sig.
Nu blir det alltså ett huvudtränarjobb för Röxner, som tar över division 1-klubben HK Guldkroken Hjo.
Vinslövs HK fortsätter att hämta in spelare inför den kommande säsongen. Senast i raden av nyförvärv till den nyblivna allsvenska klubben är Linus Eriksson Lilja, det skriver VHK i ett pressmeddelande.
– Linus som är en spännande spelare kommer till Vinslöv från högre divisioner och har dessutom ett antal erfarenheter i den blågula tröjan. Det är precis denna typ av spelare som vi letar efter. Han är en ung talang som kommer komplettera VHK:s högersida, säger Michael Holmström, herransvarig i VHK i pressmeddelandet.
Linus Eriksson Lilja tog sig fram genom Lugis ungdomsverksamhet och har gjort sig känd som en skicklig målskytt. Efter spel i Lugi blev det utlåning till Amo i Allsvenskan och även där gjorde 20-åringen bra ifrån sig.
Men nu blir det alltså en flytt tillbaka till Skåne och närmare bestämt till Vinslövs HK.
Handbollsabstinensen är stor och nu försöker vi på Handbollskanalen göra vårt för att stilla saknaden av världens finaste sport. I en ny artikelserie kommer vi att gå igenom olika klubbars säsonger genom åren, vi kallar den ”Säsonger vi minns”.
Säsongerna är avslutade och det blir inga tävlingsmatcher i Sverige förrän tidigast i höst. Blicka framåt kan vi alltid göra och visst kommer det att kännas fantastiskt när allt drar igång igen.
Vi nöjer oss inte med att blicka framåt – med vår nya artikelserie ”Säsonger vi minns” tänkte vi ta en titt i backspegeln på olika intressanta epoker inom svensk handboll. Det blir allt från forna storklubbar från ”förr” till lag under 2000-talet.
Första artikeln kommer redan under helgen, håll utkik på Handbollskanalen.
Har ni tips på någon klubb och säsong som ni gärna vill att vi tittar närmare på är det bara att slänga iväg ett mail till ola.selby@handbollskanalen.se.
Täby Handbolls två seniorlag på herrsidan: Täby HBK i division 1 norra samt Täby Centrum HK i division 2 norra, slås samman. Tränarduo för de sammanslagna trupperna blir Thomas Brejding och Magnus Elmgren, det skriver klubben i ett pressmeddelande.
Täby Handboll är en klubb som, mycket tack vare flera fina ungdomskullar, verkligen går framåt. Det i sin tur har inneburit att klubbarna har avancerat i seriesystemet samtidigt som samarbeten har inletts med AIK och Åkersberga.
Nu vill klubben stärka verksamheten ytterligare och har lyckats knyta till sig meriterade duon Thomas Brejding och Magnus Elmgren som nya tränare. Brejding, med meriter från bland annat IK Bolton och Tyresö Handboll, blir huvudtränare.
– Det här ska bli fantastiskt roligt. Till vardags är jag krögare och det är sex år sedan jag köpte restaurangen. Nu känns det som att tiden räcker till att på nytt ta huvudansvaret för ett handbollslag. Täby Handboll är på frammarsch med en spelartrupp som känns väldigt spännande, säger Brejding i pressmeddelandet.
Som assisterande kommer han alltså att ha Magnus Elmgren, som även kommer att ha hand om B-laget Täby Centrum HK.
– Jag är helt övertygad om att detta kommer att bli en riktigt rolig och utvecklande säsong för samtliga inblandade, säger Magnus Elmgren.
Täby Handbolls herrtrupp kommer att bestå av cirka 30 spelare, detta för att kunna ha tillräckligt med folk för dubbla seniorlag.
Kari Aalvik Grimsbø, en av världens bästa målvakter genom tiderna, har bestämt sig för att avsluta karriären, det skriver norsk media.
35-åringen har minst sagt haft en framgångsrik karriär och vunnit i princip allt som går att vinna, såväl på klubbnivå som landslagsnivå.
Sedan 2015 har norskan spelat för Györi, men kontraktet går ut efter den här säsongen och klubben har redan hämtat in hennes ersättare i form av landslagskompisen Silje Solberg. I Györi blev det bland annat två Champions League-titlar för Aalvik Grimsbø.
Kari Aalvik Grimsbø har dessutom haft en fin tid med det norska landslaget, eller vad sägs om två VM-guld (2011 och 2015), fem EM-guld (2006, 2008, 2010, 2014 och 2016) samt två OS-guld (2008 och 2012).
Men nu är alltså karriären över för den av de bästa och mest meriterade målvakterna någonsin.
Skånela IF bygger ett starkt lag inför den kommande säsongen i Allsvenskan. Den senaste pusselbiten hämtas från HK Varberg – Dante Lindén har skrivit på för två år, det skriver Skånela på klubbens hemsida.
– Lika tungt som beslutet var på den sociala fronten, eftersom jag har trivts väldigt bra under mina tre år i Varberg, så var det ett lika enkelt beslut handbollsmässigt! Jag fick en grymt bra känsla från första samtalet med Jimmy. Det känns även som att Skånela har en väldigt spännande trupp och jag är oerhört stolt över att få vara en del av Skånela satsning den kommande säsongen, säger Dante Lindén till hemsidan.
Lindén, född 1995, har de senaste säsongerna representerat HK Varberg och innan dess spelade han i IFK Tumba. En spelare som behärskar samtliga positioner på nio meter och därför ett nyttigt nyförvärv.
– Om vi kan hitta hans roll snabbt och utnyttja hans spetskvaliteter inom våra ramar och sätt att spela kan detta bli en mycket obehaglig spelare att möta för våra motståndare, säger tränare Jimmy Karlsson till hemsidan.
Det händer grejer i Lugi – inför säsongen 2020–21 bildar klubben en ny träningsgrupp som heter damer U. Där kommer juniorer och spelare i Farmen Dam att träna tillsammans. Tränare för laget blir Mads Lyhne Nielsen, det skriver Lundaklubben på sin hemsida.
Farmen dam kommer att spela sina matcher i division 3 södra, men ett samarbete med Lugis elitlag kommer att finnas. Dessutom kommer klubben att ha ett lag i juniorserien och ett i USM. Laget kommer att bestå av egna spelare samt en del nya utifrån.
Lagets nya tränare blir dansken Mads Lyhne Nielsen.
– Jag är väldigt nöjd med att vi äntligen står här och ska dra igång Damer U igen. Det har varit ett års arbete i princip för att få detta på plats och när det nu ska till att starta kan jag bara konstatera att jag är otroligt nöjd med hur det ser ut, säger Lugis sportchef Kenneth Andersson till hemsidan.
– Vi har lyckats engagera Mads Lyhne Nielsen som tränare och han är väldigt duktig på att utveckla talanger och har stor erfarenhet av att jobba med talanger.
Vem är då Mads Lyhne Nielsen? Han är 28 är gammal och studerar idrottsvetenskap – idrott i samhället vid Malmö Universitet. Bakgrunden är som tränare i Ajax samt Slagelse Håndbold.
– Jag ser fram att få samarbeta med alla spelare och vill gärna hjälpa och vägleda dom mot sina mål. Oavsett om man siktar på A-laget eller någon annanstans. Det är viktigt att ha en bra balans mellan handboll och vardagen. Jag är en positiv och glad person och du kommer att uppleva en person med fullt engagemang för dig som person och som handbollsspelare, säger han till hemsidan.
Den före detta svenska landslagsstjärnan Fredrik Larsson har avlidit, 36-åringen omkom i en trafikolycka i tisdags. Handbolls-Sverige är i sorg.
Olyckan inträffade under tisdagen och Fredrik Larsson blev endast 36 år gammal. Den före detta landslagsspelaren efterlämnar fru och två barn.
Fredrik Larsson kom fram i IFK Skövde under tidigt 2000-tal och representerade sedan flera av svensk handbolls största föreningar: Ystads IF, Hammarby IF, IK Sävehof samt Alingsås HK. Dessutom var ”Bedda” utlandsproffs under flera år och som nämnt tidigare svensk landslagsman.
Handbolls-Sverige är naturligtvis i sorg då en otroligt fin människa har lämnat oss.
Med stor sorg och bestörtning har vi nåtts av beskedet att den tidigare landslagsspelaren Fredrik Larsson tragiskt omkommit. ”Bedda” spelade 36 A- och 43 U-landskamper, inklusive ett VM och ett EM. Våra tankar går till Fredriks sambo, barn och övriga anhöriga. pic.twitter.com/KvMIHgiD94
