Wedberg om byråkratin: ”Regelverk att förhålla oss till”

Robert Wedberg, generalsekreterare i Svenska handbollförbundet. Photo: Johanna Lundberg/BILDBYRÅN

Är det för mycket byråkrati inom svensk handboll, byråkrati som i vissa fall påverkar barn och ungdomar negativt? Det är en av frågorna som Handbollskanalen lät Robert Wedberg, generalsekreterare i Svenska handbollförbundet svara på.
– Vi har ett regelverk att förhålla oss till. Sen är det så klart oerhört tråkigt när det drabbar individer, säger Wedberg till Handbollskanalen.

Det har varit en het potatis från och till under flera år: byråkratin inom det Svenska handbollförbundet (SHF). Nu har det blivit aktuellt igen med två färska ämnen: beslutet att skrota det så populära konceptet ”handboll på sand” under beachhandbollen i Åhus, och SHF:s beslut att stänga av några Önneredspelare från spel i USM resten av säsongen.

Handbollskanalen tog därför kontakt med SHF:s generalsekreterare Robert Wedberg för att prata byråkrati, Åhus Beachhandboll och USM.

Stor fråga här, men hur ser du på byråkratins roll inom svensk handboll?

– Det är en stor och komplicerad fråga. För min del vet jag inte om jag kallar det för byråkrati. Det finns ett regelverk och jag tror ändå det är viktigt att vi har ordning och reda och tydlighet kring vad som gäller. Det är det vi har att förhålla oss till, säger Robert Wedberg.

– Sen är det så klart oerhört tråkigt när det drabbar individer, det tycker alla. Så vill vi inte ha det utan vi hoppas att regelverket är så tydligt så att alla kan följa det. Hade vi inte haft ett tydligt regelverk hade det funnits stor risk att det hade nyttjats på ett felaktigt sätt i flera sammanhang.

Beachhandbollen ändras i Åhus

Det finns som redan nämnt två aktuella exempel där byråkratin riskerar att färre får möjligheten att vara med och spela handboll. Det första gäller Åhus Beachhandboll och SHF:s beslut att skrota ”handboll på sand” från och med 2027. Istället ska det enbart vara internationella beachhandbollsregler som gäller. Wedberg förklarar tankarna bakom beslutet.

– Det har varit en ganska lång process där vi har haft en dialog med Åhus i det här fallet. Beachhandboll har vuxit mycket de senate åren och det har inneburit att vi och många andra länder försöker jobba in sporten på ett tydligt sätt, vilket också betyder att vi har ett regelverk att förhålla oss till. För vår del på SHF har vi traditionell handboll, beachhandboll och paraverksamhet med två grenar. Det är det vi har att jobba med, det som finns internationellt också. Vi är en del av den kedjan och behöver förhålla oss till det.

– Sen är det viktigt att kunna göra anpassningar och därför har vi på senare år skapat ett regelverk för minibeachhandboll – allt för att det ska bli tydligare hur man som förening successivt tar sig an beachhandboll på ett enkelt sätt under ungdomsåren. Där finns en anpassning helt enkelt, precis som i vanlig handboll med minihandboll.

Wedberg berättar att SHF har märkt av ett enormt intresse för beachhandboll bland unga, som onekligen har ökat under de senaste åren.

– När det gäller Åhus är det ett fantastiskt evenemang och vi tror att alla förutsättningar finns för att det ska bli ännu bättre med beachhandboll, men det kommer få ta några år. Den dialogen har vi försökt ta med Åhus. Det är viktigt att komma ihåg att det här kan göra Åhus attraktivt internationellt också, de nordiska länderna satsar stenhårt på det.

När det kommer till de internationella reglerna belönas ju till exempel en snurrfint före mål med extra poäng. Med andra ord kanske något som inte alla klarar av. Finns det en risk att inte alla kan eller vill vara med på samma sätt då?

– Jag tror snarare att det är naturligt att förändring tar lite tid. Men på ungdomssidan tror jag inte att det här är någon större grej. Det handlar om att vi är tillmötesgående och anpassar regelverket på ett bättre sätt. Det handlar inte om att åttaåringar ska spela på helplan och det handlar inte om att göra en perfekt snurrfint, utan kanske snarare ett bra försök i de yngre åldrarna. Och tekniska nummer vill ju ungdomarna göra i vanlig handboll också, säger Wedberg.

Apropå vanlig handboll. I förra veckan uppmärksammade vi på Handbollskanalen det faktum att några Önneredspelare stängts av från vidare spel resten av USM-säsongen då de representerat två olika föreningar i två olika åldersklasser (Önnereds HK och HK Önnerediterna). Här blir följden, trots att spelarna inte gjort något fel, att de inte får spela mer.

– Det går så klart att vända det åt det hållet. Men jobbar man som förening efter reglerna från början tror jag inte att färre får spela. Jag tror inte det finns brist på tillfällen att spela för ungdomarna i svensk handboll. Det är lokala serier, stora nationella tävlingar och så är det dessutom ganska vanligt med cuper. I många fall pratar man snarare om att det gäller att hitta rätt balans mellan att spela, träna och att det ska finnas tid för återhämtning.

Hur ser SHF på risken att byråkrati, regler och centrala direktiv kan underminera möjligheten för så många som möjligt att vara med?

– Målet är så klart att så många som möjligt ska vara med. Vi vill inte stoppa någon, avslutar Robert Wedberg.