Följande text är en insändare:
Jag förstår frustrationen hos Anders Fagerblom om situationen för seriespelet i region norr.
Undertecknad fick uppdraget av SHF att ansvara för Handbollen på offensiven (HPO) efter framgången med VM för Sveriges herrar 1993. Tillsammans med Pelle Höij Värmland och Conny Jädersten Stockholm var vi under åren 1994 – 1999 ute och besökte alla 22 distriktsförbunden (nu 5 regioner) och redan då var det mycket fokus på de långa avstånden i norr.
Hustrun och jag gjorde 1991 en lång resa från Göteborg till Kiruna, Tromsö, Nordkap, Rovaniemi, Haparanda och på hemvägen kusten ner till Gävle så erfarenheten av de långa avstånden hade vi fått känna på.
I inlandet på vägen upp körde vi via Östersund, 10 mil till Strömsund, 7 mil till Dorotea, 5 mil till Vilhelmina, 7 mil till Storuman, 7 mil till Sorsele, 8 mil till Arvidsjaur och 8 mil till Arjeplog. Tänkte här skulle det finnas handbollsklubbar som ”Stina och Kalle” kunde vara med i, inte längre avstånd där än mellan klubbarna i Värmland eller Västergötland. För dessa orter är det inte så långt ut till kusten. Klart att Kiruna har långt till Boden (35 mil), Luleå och Haparanda men när de kör E10 ner så passerar de Gällivare och Malmberget, där ska det finnas handbollsklubbar så klart.
På hemvägen på vår resa var det 5 mil mellan Haparanda och Kalix, sen 8 mil ner till klustret Luleå-Boden-Älvsbyn-Piteå, det är max 5 mil mellan dessa fyra. Från Piteå bar det i väg till Skellefteå 8 mil, sedan Robertsfors 8 mil, 6 mil till Umeå, 5 till Nordmaling, 6 mil till Örnsköldsvik, 9 till Kramfors, 4,5 till Härnösand, 5 till Sundsvall och 8 till Hudiksvall. Inte så långa avstånd mellan ort och ort, genomtänkt samverkan och klusterverksamhet är lösningen.
Ska vi komma bort från långa avstånd i region norr så måste cirka 25 städer/orter starta handbollsklubbar. Går det? Klart det går, vi har världens bästa och roligaste sport att sälja in. Värmland visar nu vägen, har startat fyra nya klubbar under 2023-2024 och målet är att samtliga kommuner där ska erbjuda handboll innan 2035. Problem på vägen, javisst, men med envetet arbete att hitta idrottsintresserade personer som gillar sina barn på deras plats på jorden går det. Får föräldrarna en bra ”offert” som ger deras barn glädje och goda kamrater så är de beredda att vara med oss. Konceptet finns i Värmland, bara för övriga landet att haka på.
Om vi någon gång ska få fart på handbollen i norr så måste svensk handboll bestämma sig. SHF medel, solidaritetspengar från övriga regioner, riktade sponsormedel, you name it. Med fem miljoner årligen riktat för att starta handboll på säg 25 platser i ett SHF-projekt så borde det finnas handbollsklubbar i gång på alla platserna 2030. Två arbetsvilliga anställda entusiaster som älskar handboll klarar jobbet under den tiden.
.
Grundstensgenomföra klubbar som startar handboll för 7-9 åringar och som har en föreningsidé som är trovärdig med den bästa och roligaste idrotten på platsen bli vinnarna.
Genomför vi detta så kan vi stolta säga HANDBOLL FÖR ALLA I HELA SVERIGE!!
Idrottshallar och barn finns, vad väntar vi på?
Kenneth Johansson
Handbollen i Väst och grundare av Önnereds HK