En solklar dominant – kaos i övrigt: Här är Power rankings Handbollsligan herr

Välkommen till Power rankings Handbollsligan herr med Ola Selby där prestationerna, inte poängen, ligger till grund för Handbollskanalens ranking. 

Här är Power rankings oktober:

1: Ystads IF

Tabellplacering: 1
Ranking efter september: 1
Ystads IF–Skånela IF 42–26
IFK Kristianstad–Ystads IF 29–32
Ystads IF–Hammarby IF 36–29
Ystads IF–Alingsås HK 29–32
Ystads IF–IK Sävehof 38–32

Seriens solklart bästa lag så här långt. Så var det i september och så var det i oktober. Borta är tiden då Ystads IF startade säsonger svagt. Borta verkar även tiden vara då YIF:s målvakter inte presterar på den nivå som krävs.

Faktum är att både Alexander Lindén och Erik Hvenfelt har varit två av seriens bästa målvakter så här långt. I segern mot Skånela hade Lindén 34 i räddningsprocent och Hvenfelt 53 (visserligen med knapp speltid, men ändå). Mot IFK Kristianstad? Då hade Hvenfelt 35 i procent. Mot Hammarby då var det Lindéns tur att briljera igen med 17 räddningar.

Lindén och Hvenfelt har fått en del kritik tidigare (så även av mig) men de förtjänar verkligen beröm för hur de har inlett säsongen. Och det har, tillsammans med den tro, det lugn och det självförtroende som YIF spelar med, gjort att de är bättre än alla andra lag i Handbollsligan.

2: IFK Skövde

Tabellplacering: 2
Ranking efter september: 4
IFK Skövde–HK Malmö 31–27
IFK Skövde–Alingsås HK 33–29
IFK Kristianstad–IFK Skövde 29–26
IFK Skövde–OV Helsingborg 25–21
IF Hallby–IFK Skövde 26–29

Vad sticker egentligen ut när det gäller det här IFK Skövde-laget? Ska man vara lite elak kan man påstå att ingenting sticker ut. Och faktum är att det inte ligger helt långt ifrån sanningen, men inte på ett negativt sätt.

Skövde är otroligt stabilt och tryggt. Och ett lag som speglas av tydliga roller och bra coachning av firma Svensson/Arrhenius. Det hjälper så klart att Adam Ljungquist har en högstanivå som få andra i serien (tio mål och sex assist mot Hallby till exempel) och att William Elovson har varvat igång efter en lite tveksam start.

Men det har knappt märkts att Daniel Ekman skadade sitt knä – det säger egentligen allt om stabilteten i detta närmast stoiska (återigen, beröm) IFK Skövde.

3: HF Karlskrona

Tabellplacering: 4
Ranking efter september: 7
HF Karlskrona–IFK Kristianstad 32–28
Eskilstuna Guif–HF Karlskrona 30–35
HF Karlskrona–Skånela IF 27–21
OV Helsingborg–HF Karlskrona 31–31
HF Karlskrona–Alingsås HK 28–28
Hammarby IF–HF Karlskrona 35–25

Inledde månaden med att knäppa IFK Kristianstad på näsan i det som av matchkommentatorn kallades för ett ”Skånederby”…Det är inte lätt med geografin alltid, men däremot såg Isak Larsson ut att ha det ganska lätt och trevligt mot sin förra klubb – klubben som aldrig riktigt gav honom chansen.

Och Larsson har varit stekhet mer eller mindre hela månaden, vilket har hjälpt Karlskrona till åtta poäng av tolv möjliga. Det hjälper även att laget gör betydligt mer mål än förra säsongen, mycket tack vare ett kraftigt förbättrat omställningsspel. Och det hjälper definitivt hur tydliga roller spelarna ser ut att ha.

Jag tror inte att Karlskrona kommer ligga fyra när grundserien är färdigspelad, men just nu (jag vet att det är brutalt tidigt på säsongen) finns det ingen anledning att tro annat än att det blir slutspel i år för Mathias Ekstrands lag. Och det var det ingen som trodde före säsongen.

4: Alingsås HK

Tabellplacering: 9
Ranking efter september: 11
Alingsås HK–Hammarby IF 29–24
IFK Skövde–Alingsås HK 33–29
Ystads IF–Alingsås HK 29–32
HF Karlskrona–Alingsås HK 28–28
Alingsås HK–Amo HK 40–36

I oktober besegrade alltså Alingsås ett Hammarby som är erkänt svårspelat och ett av många tippat topplag. De besegrade även Ystads IF på bortaplan och det var YIF:s första och hittills enda ligaförlust den här säsongen. Och så kryssade de borta mot ett Karlskrona som gått på vatten under säsongsinledningen. Kombinationen av de här resultaten är riktigt starka papper av ett lag som saknat en del pjäser.

Att det sen blev förlust borta mot IFK Skövde eller målkalas och seger mot Amo är inte mycket att säga om.

Mest glädjande för AHK? Att Petter Donaldson har trampat igång och att Albert Månsson gjort comeback och varit precis den spelaren AHK länge behövt. Och, just det, Benjamin Helander gör mål på allt.

5: IF Hallby

Tabellplacering: 8
Ranking efter september: 13
IF Hallby–IK Sävehof 26–24
Hammarby IF–IF Hallby 27–25
IF Hallby–IFK Kristianstad 29–23
IF Hallby–Amo HK 37–21
Önnereds HK–IF Hallby 29–37
IF Hallby–IFK Skövde 26–29

På tal om att möta bra lag och trots allt få med sig bra resultat – vilken månad IF Hallby har gjort. I matcherna mot Sävehof, Hammarby, IFK Kristianstad, Önnered och Skövde, alla tippade att hamna betydligt högre upp i tabellen än Hallby, tog Jönköpingslaget sex av tio poäng. Ruggigt imponerande!

Hallby har varit klart bättre än förväntat, framförallt med tanke på de tuffa matcherna i oktober, och mycket av det handlar om Jesper Östlund och det försvarsspel han redan hunnit bygga upp på kort tid i återkomsten till Jönköping.

Sen skadar det så klart inte att Marcus Holmén varit magisk i mål. 15 räddningar mot Sävehof, 17 räddningar mot Kristianstad, 18 räddningar mot Amo och 13 räddningar mot Önnered. Wow!

6: IK Sävehof

Tabellplacering: 5
Ranking efter september: 3
IF Hallby–IK Sävehof 26–24
Amo HK–IK Sävehof 36–43
IK Sävehof–Önnereds HK 32–27
Ystads IF–IK Sävehof 38–32

Är jag för snäll mot Sävehof som rankar laget som sexa? Kanske. Resultatmässigt har det ju inte varit särskilt imponerande i oktober för Linus Ekmans gäng. Två förluster på fyra matcher är inte ”Sävehof-igt” men å andra sidan kom en av förlusterna borta mot ”omöjliga” Ystads IF. Den enda matchen det borde blivit seger i var borta mot Hallby.

Annars har Sävehof besegrat både Amo (tacka Arvid Noréns fina inhopp i mål för det) och Önnered (Ekman är inte rädd för att gå runt på mycket folk, vilket kan löna sig om några månader).

Men faktum är att Sävehof än så länge saknar två bitar i sitt spel som säkerligen kommer att bli bättre under säsongen: stabiliteten, lägstanivån eller vad man nu vill kalla det är inte där ännu. Och försvarsspelet klickar inte.

7: Önnereds HK

Tabellplacering: 10
Ranking efter september: 10
Önnereds HK–OV Helsingborg 34–27
Skånela IF–Önnereds HK 28–36
Önnereds HK–Eskilstuna Guif 30–29
IK Sävehof–Önnereds HK 32–27
Önnereds HK–IF Hallby 29–37

Var står egentligen den här ÖHK-upplagan? Det känns som att det finns mycket mer att få ut av det här laget, och det tror jag onekligen att Stockenberg och Sandberg kommer att få under säsongen, men jag har svårt att peka på vad (vilket kanske säger mer om min analytiska förmåga än något annat).

Visst, det blev tre segrar på fyra matcher i oktober, men segrarna kom mot OV, Skånela och Guif, alltså de tre lagen som parkerar på de tre sista tabellplatserna. Å andra sidan kan ÖHK inte göra mer än att vinna de matcherna och det var precis vad de gjorde.

Att förlora mot både Hallby och Sävehof var nog inget som de hade räknat med i Önnered. Men oktober var trots allt ett steg i rätt riktning för ÖHK och jag är säker på att klättringen uppåt fortsätter i november.

8: Hammarby IF

Tabellplacering: 7
Ranking efter september: 5
Alingsås HK–Hammarby IF 29–24
Hammarby IF–IF Hallby 27–25
Ystads IF–Hammarby IF 36–29
Hammarby IF–HK Malmö 30–27
Eskilstuna Guif–Hammarby IF 29–28
Hammarby IF–HF Karlskrona 35–25

Att Hammarby bara gjorde över 30 mål i två av sex matcher i oktober förvånar mig. Naturligtvis kom de matcherna på hemmaplan (mot Malmö och Karlskrona), för på bortaplan är Bajen fortfarande ett helt annat lag än de är på hemmaplan.

Bara titta på lagets facit i oktober: Tre förluster på bortaplan och tre segrar på hemmaplan. Hemma vinner de utan problem – borta förlorar de mot Guif.

Det är svårt att förklara hur det kan se ut på det sättet, men det är inget nytt i Hammarby. Kanske blir det bättre när de får igång Viktor Ahlstrand i högre utsträckning. Förra säsongens stora utropstecken har inte varit lika dominant i år, så där finns mer att hämta för Bajen (om det nu inte är en taktik att sprida målskyttet mer).

Förresten – Oliver Wigmark kan göra mål från omklädningsrummet just nu.

9: IFK Kristianstad

Tabellplacering: 3
Ranking efter september: 2
HF Karlskrona–IFK Kristianstad 32–28
IFK Kristianstad–Ystads IF 29–32
IF Hallby–IFK Kristianstad 29–23
IFK Kristianstad–IFK Skövde 29–26
Amo HK–IFK Kristianstad 29–37

Anders Hallberg verkar inte rädd för att röra om i grytan. För trots att spelet hackat och att IFK varit otroligt ojämnt har alltså både Zoran Bozic och Andreas Cederholm suttit längst ner på bänken i flera matcher. Det är ett modigt ledarskap av Hallberg, men kanske är harmonin i det här laget inte den bästa, det kan åtminstone vara en förklaring till de ojämna prestationerna.

Bäst har Axel Månsson varit. Och Anton Hallbäck. Dessutom har Isaac Biel Nilsen sett spännande ut när han har fått spela. Men i övrigt har det varit flera svaga lagprestationer av IFK, bland annat borta mot Karlskrona och Hallby.

10: HK Malmö

Tabellplacering: 6
Ranking efter september: 6
IFK Skövde–HK Malmö 31–27
HK Malmö–Amo HK 28–28
HK Malmö–OV Helsingborg 36–23
Hammarby IF–HK Malmö 30–27
HK Malmö–Skånela IF 29–25

Det känns egentligen rätt hårt mot HK Malmö att placera laget som tia efter oktober. Den placeringen antyder ju att Malmö varit ett av de svagare lagen under oktober och det tycker jag inte att de har varit.

Det är snarare så att jag imponeras av vad Björn Sätherström och Robert Månsson får ut av spelarmaterialet. HK Malmö besegrar lagen de ska besegra (i oktober var det OV och Skånela) och så blev det en poäng mot Amo.

Jag har egentligen ingen kritik mot varken prestationer eller resultat – placeringen som tia i Power rankings handlar mer om att de andra lagen helt enkelt varit bättre.

11: OV Helsingborg

Tabellplacering: 12
Ranking efter september: 9
Önnereds HK–OV Helsingborg 34–27
HK Malmö–OV Helsingborg 36–23
OV Helsingborg–HF Karlskrona 31–31
IFK Skövde–OV Helsingborg 25–21
OV Helsingborg–Eskilstuna Guif 25–24

OV hade bara en riktig svag prestation i oktober och det var borta mot HK Malmö, då ingenting stämde. I övrigt har det sett skapligt ut för Toni Johansson och hans OV.

Visst, de kunde lika väl vunnit mot Karlskrona men fick nöja sig med ett kryss, och de hängde med bra mot Skövde men lyckades bara göra 21 mål. Enda segern kom mot Guif och den var otroligt viktig inför fortsättningen.

Varken Måns Landgren eller Michael Andersson har varit dåliga, snarare tvärtom, men det syns trots allt att Espen Christensen saknas. Inte bara för att det är en skicklig målvakt utan för att det är lagets mest erfarna spelare. Sen får nog OV hoppas att de får igång Casper Holmen. Dansken var en av Allsvenskans bästa spelare, men har verkligen blandat och gett så här långt i Handbollsligan.

12: Amo HK

Tabellplacering: 11
Ranking efter september: 8
Amo HK–Eskilstuna Guif 36–35
HK Malmö–Amo HK 28–28
Amo HK–IK Sävehof 36–43
IF Hallby–Amo HK 37–21
Amo HK–IFK Kristianstad 29–37
Alingsås HK–Amo HK 40–36

Kan Amo ens stoppa näsblod just nu? Jag tror inte det. 35, 28, 43, 37, 37 och 40. Det är raden av insläppta mål för Amo i oktober. Inte bra och därför inte så konstigt att det bara blev tre poäng på sex matcher.

Visst, de gör mycket mål och högstanivån hos spelare som Mathias Pedersen är riktigt hög. Men försvarsspelet verkar obefintligt och det gör att målvakterna blir helt utlämnade. Och antalet tekniska fel i flera av matcherna är inte alls bra.

Med allt detta sagt – se en match när Amo spelar, ni kommer inte att ångra er.

13: Skånela IF

Tabellplacering: 14
Ranking efter september: 14
Ystads IF–Skånela IF 42–26
Skånela IF–Önnereds HK 28–36
HF Karlskrona–Skånela IF 27–21
Skånela IF–Eskilstuna Guif 41–26
HK Malmö–Skånela IF 29–25

Det var i ärlighetens namn hugget som stucket mellan Skånela och Guif när det gäller vilket lag som skulle placeras sist i Power rankings den här månaden. Jag gav Skånela the benefit of the doubt eftersom de trots allt besegrade Guif, och det rejält, när de möttes i Vikingahallen.

Annars var oktober rätt lik september för Skånela med (nästan) idel förluster. Mycket, nästan allt faktiskt, handlar om Simon Lindberg och Gustav Näslund, men Skånela har svårt (bortsett från matchen mot Guif) att få till både försvarsspel och anfallsspel i samma match.

När de släppte in färre mål (mot Karlskrona) gjorde de bara 21 själv. Och när de gjorde lite fler (28 mot Önnered) släppte de in 36 och förlorade ändå.

14: Eskilstuna Guif

Tabellplacering: 13
Ranking efter september: 12
Amo HK–Eskilstuna Guif 36–35
Eskilstuna Guif–HF Karlskrona 30–35
Önnereds HK–Eskilstuna Guif 30–29
Skånela IF–Eskilstuna Guif 41–26
Eskilstuna Guif–Hammarby IF 29–28
OV Helsingborg–Eskilstuna Guif 25–24

Guif har så här långt varit skickliga på att hitta sätt att förlora matcher. Jag vet att det låter elakt, men så har det varit.

Framförallt har försvarsspelet, som förbättrades förra säsongen, tagit några kliv tillbaka. Guif släppte in minst 30 mål i fyra av sex matcher i oktober och det håller så klart inte.

Ljuspunkt? Efter den genomusla insatsen mot Skånela avslutade Guif månaden på ett bättre sätt med seger mot Bajen och uddamålsförlust i en match de likaväl hade kunnat vinna (men som sagt, de hittar sätt att förlora) mot OV. Hopp finns för Guif!

Uppskattar du artiklar som den här? Swisha valfritt belopp till 123 572 17 33. Med ditt och andras stöd kan vi producera ännu mer artiklar och innehåll om handboll. Tack för att du läser och följer oss!