Samarbetsföreningar i seriesystemet är åter en het fråga i svensk handboll. Två motioner vill stoppa farmarlag i de högre serierna – men förbundsstyrelsen bromsar och föreslår istället en ny utredning.
Frågan om samarbetsföreningar, ofta kallade farmarlag, har seglat upp som en av de tyngre punkterna inför Svenska handbollförbundets förbundsmöte i april.
Både Lödde Vikings HK och IK Nord har lämnat in motioner med tydliga krav: att samarbetsföreningar inte längre ska tillåtas i de nationella serierna, där division 1 pekas ut som särskilt problematisk.
Bakgrunden är en återkommande kritik mot att farmarlag har andra förutsättningar än självständiga föreningar. I motionerna lyfts hur moderföreningar genom att justera spelartrupper kan påverka resultat och tabelläge, något som i sin tur kan få konsekvenser för kvalplatser och avancemang. Som exempel pekas säsongen 2025/2026 i division 1 södra herrar ut, där ett lag enligt motionärerna förlorade sin kvalplats trots sportsliga meriter.
”Detta skapar en upplevd och faktisk orättvisa, där konsekvenserna drabbar de självständiga föreningarna,” skriver motionärerna.
Vill se ny struktur
Förslagen är långtgående. Båda motionerna vill stoppa samarbetsföreningar i de högre serierna och istället begränsa dem till division 2 och nedåt. Samtidigt föreslås nya utvecklingsmiljöer i form av en nationell U21- eller U23-serie, där unga spelare kan få matchning utan att påverka seriesystemet.
Tanken är att tydligare skilja på elit- och utvecklingsverksamhet, och därigenom skapa bättre förutsättningar för fler självständiga föreningar att växa, både sportsligt och ekonomiskt.
Distrikten: ”Mer komplext än så”
Både Handbollförbundet Syd och Handbollförbundet Väst är dock inne på en annan linje.
HF Syd delar bilden av att förändringar behövs – men menar att ett förbud inte löser problemet.
”Det flyttar bara problematiken längre ner i seriesystemet,” skriver distriktet i sitt yttrande.
Istället vill HF Syd se en bredare utredning som inte bara tittar på samarbetsföreningar, utan även på större strukturella frågor som spelarrekrytering, tävlingsmiljöer och hur unga spelare rör sig mellan föreningar. Man lyfter bland annat hur system kring USM, SverigeCupen, NIU och RIG driver en utveckling där unga spelare tidigt söker sig till större klubbar, vilket i sin tur urholkar mindre föreningar.
HF Väst är inne på en liknande linje och kallar frågan både ”återkommande” och ”komplex”. Även där föreslås en projektgrupp som ska utreda frågan vidare.
Förbundet vill utreda
Förbundsstyrelsen landar i samma slutsats. I sitt svar konstaterar man att motionerna i grunden handlar om att förbjuda samarbetsföreningar i förbundsserierna, men att konsekvenserna av en sådan förändring behöver analyseras betydligt mer. Därför föreslår styrelsen att en särskild grupp tillsätts.
Den ska bland annat:
- Utreda hur en omställning utan samarbetsföreningar i förbundsserierna skulle kunna genomföras
- Analysera vilka konsekvenser det skulle få för seriesystemet
- Se över behovet av en ny struktur, särskilt på division 2-nivå
- Undersöka möjligheterna att införa en nationell U21- eller U23-serie
Gruppen föreslås bestå av representanter från förbundet, distrikten och föreningssidan, och ska presentera sitt arbete på ordförandekonferensen 2027.
Därmed ser det inte ut att bli något snabbt avgörande i frågan. Istället pekar mycket på att diskussionen om farmarlagens roll i svensk handboll kommer att fortsätta, med en möjlig förändring först längre fram. Men att frågan engagerar råder det ingen tvekan om.
LÄS MER: Farmarlag, B-lag & samarbetsföreningar – Engström reder ut begreppen
LÄS MER: Farmarlagen: Behåll systemet – men tillsätt resurser för utveckling och regeländringar
LÄS MER: Franzén: ”Vi behöver fler riktiga föreningar i svensk handboll”