Frågan om farmarlag i seriesystemet har återigen blossat upp och nu har Jimmy Grandin grävt ner sig i myllan bland distriktsserier, elitjuniorer och klassiska seniorlag. Slutsatsen: Behåll div 1 som högsta nivå, men det behövs en nationell satsning på klubbarna i division 1 och nedåt.
Att ge sig in i frågan om farmarlag är lite som att slå vad om att käka hela Aladdin-asken på ett försök. Det kan bli väldigt härligt, några beska tuggor och risk för att man inte mäktar med hela. För frågan är stor, komplex och det finns för- och nackdelar med alla alternativ.
För att underlätta redovisningen fokuseras i denna analys på herrsidan men i underlagen har det även tittats på damsidan som följer samma logik och åtgärd/effekt-struktur. Reservation finns också för att några lag kan ha blivit felkodade som/som inte farmarlag, men det kommer inte ha påverkan på slutsatserna.
Innan vi kastar oss in i det svenska seriesystemet är det värdefullt att göra en utblick i världen och andra idrotter. Hur fungerar strukturerna där? Var spelar reservlagen i andra idrotter?
Vi kan konstatera att det inte finns någon given lösning som gäller för alla idrotter och länder i världen. Några exempel på lösningar:
- Nordmakedonien och Lettland tillåts reservlag i högstaligan i handboll.
- I stora länder som Frankrike och Tyskland tillåts reservlag upp på nivå 3 (motsvarande svenska division 1).
- I starka nationer som Spanien, Portugal, Kroatien, Ungern, Rumänien och Island får de spela på nivå 2 (motsvarande Allsvenskan). Till exempel så leder Veszprém U21 den ungerska andraligan. Sporting B ligger på andra plats i portugisiska andraserien.
- Inom basketen ser det ut att variera på liknande sätt runt om i Europa. I Sverige får de spela på nivå 3 och generellt så är det nivå 2 eller 3 i olika länder.
Fotbollen är en egen vetenskap. Några exempel:
- Sverige: Reservlagen spelar i reservserier, men denna struktur är starkt kritiserad. U21-nivån håller för låg kvalitet och ofta blir det Kalle Anka Cup av det hela.
- Danmark: Reservliga
- Norge: Reservlag upp på nivå 3.
- Spanien: Reservlag upp på nivå 2, vilket är anmärkningsvärt då det ju ofta anses vara världens kanske starkaste liga efter Premier League. Även i Portugal, Österrike och Finland tillåts reservlag upp på nivå 2.
- I länder som Tyskland, Polen, Ungern, Schweiz, Rumänien tillåts reservlagen upp på nivå 3. I Frankrike minst nivå 4 (har inte hittat regelverket, men inga reservlag spelar högre).
- I England finns sedan 2012 ett system med U21-serier (Professional Development League) men även där finns utmaningar. Kvaliteten är så varierad att Premier League fick igenom att U21-lagen nu deltar i cupen EFL Trophy för att få matchning på seniornivå. Det är också väldigt vanligt att spelare lånas ut säsongsvis till klubbar längre ner i seriesystemet.
Slutsats: Det finns väldigt många varianter och i nästan alla lägen tittas det på andra sidan staketet och gräset verkar grönare, oavsett hur man gör. Men till allra största del är upplägget att reservlag tillåts i seriesystemet och max får spela på nivå 2 eller nivå 3.
Det svenska seriesystemet på herrsidan, ner till division 3 ser ut såhär. Orangemarkering gäller farmarlag.
Hur skulle andra alternativa lösningar kunna se ut och vad blir effekterna? Den frågan blir central kopplat till eventuell förändring av seriesystemet.
Vi förenklar ner till tre olika scenarier:
1. Behåll dagens system, farmarlag upp till max division 1
2. Farmarlag upp till max division 2
3. Farmarlag i reservserie
Om vi tittar på scenario 2 skulle seriesystemet kunna se ut såhär:
Det blir inga dramatiska skillnader i division 1. Det är främst i Södra som vissa lag skiftas men de som kommer upp är ofta föreningar med erfarenhet av spel på denna nivån. Den stora effekten blir i division 2, framför allt Väst och Syd. Där kommer en stor majoritet av lagen vara farmarlag vilket bör skapa ännu mer negativa konsekvenser för tävlingsverksamheten.
Om vi tittar på scenario 3, där farmarlagen flyttas till ett eget reservlagssystem, kan det se ut såhär:
Och farmarlagen som skulle behöva en egen struktur är dessa:
Det är ca 90 lag som lyfts ur seriesystemet vilket får stora konsekvenser i framför allt division 3. Mitt-serierna kommer troligen behövas slås ihop med Öst men det blir ändå otroligt långa resor. Tänk: Strand till Hultsfred eller Vadstena till Vallentuna. I Syd går det knappt få ihop en division 3-serie.
Baserat på detta kan scenario 3 förkastas eftersom förutsättningarna för seniorklubbarna blir väldigt mycket sämre. Och då har vi inte ens kastat oss in i diskussionen om hur ett reservlagssystem skulle se ut eller vilken status det skulle vara att spela där.
Scenario 2 går att diskutera djupare. Lite tankar:
Fördelar
- Fler klubbar får anpassa sig till div 1, organisatoriskt, ekonomiskt, sportsligt
Handbollen tar plats med elitidrott i fler kommuner (prioriteras högre i tex anläggningsfrågor) - Spelare i farmarlag får möta ”riktiga klubbar” och inte bara möter andra juniorlag/storklubbar, skapar kännedom inför framtiden
Nackdelar
- Talanger i storklubbarna får lägre kvalitet i matchsituation
- Div 2 får ännu högre andel farmarlag vilket gör det svårt för seniorlagen att konkurrera (många farmarlag blir i praktiken överkvalificerade)
När det börjar kokas ner utkristalliseras en bild av att det är en svår avvägning mellan föreningsutveckling och talangutveckling. Lite hårt skrivet men ändå ärlig tanke: ska vi satsa på en seniorförening med svag juniorsida eller på ett juniorlag med svenska u-landslagsspelare? Vad blir bäst för svensk handboll på kort och lång sikt?
Slutsatser
- Det finns inget 100% givet alternativ, alla har sina fördelar och nackdelar.
- Vid förändring (max div 2) flyttas problemet till div 2 och blir bara värre
- Risk att div 2 blir farmarlagsserier – vad blir konsekvenser då?
Diskussion
Den stora nöten att knäcka är hur vi ser till att unga spelare på väg upp på seniornivå får bra matchning. Om gränsen flyttas ner till division 2, då blir många spelare överkvalificerade och får inte möta motstånd på sin nivå vilket borde försämra kvalitet och talangutveckling. Om det skapas reservserie (för alla 90 farmarlagen eller bara elitklubbarnas juniorlag) vittnar erfarenheter från svensk och engelsk fotboll att kvaliteten blir för låg och i båda de fallen söker de sig tillbaka till seniorfotboll.
Rent sportsligt landar nog det bästa förslaget i att behålla så som vi har det nu. Farmarlag upp till max division 1. Då får maximalt antal spelare maximalt bra motstånd men det sker i balans mot andra aspekter. Vi har ju också ett facit från detta över tid: fördelningen i seriesystemet blir ändå relativt lagom. Det är främst i Väst och Syd som många farmarlag samlas i div 1 och div 2.
Det kommer att smaka surt fler gånger i framtiden för seniorlag som vill uppåt (eller inte vill ramla nedåt). Men då gäller det kanske att skaffa sig så pass mycket styrka att man har marginal för att hantera situationer med starka juniorlag i serien. En marginal som är bra att ha även när/om man kliver uppåt och troligen är till stor hjälp då.
Så vad gör vi?
Ett förslag:
- Behåll regelverket som det är nu, dvs farmarlag till max division 1.
- Istället för att gnälla på starka juniorlag/farmarlag, hitta sätt att stärka seniorlagen i div 1 och nedåt. Går det rikta projektstöd? En modul om detta i Grundstenen? Det krävs en kvalitetshöjning för att konkurrera med juniorlagen och får vi till det är det bara positivt för svensk handboll. Så sätt in någon form av nationell satsning på detta. Det gynnar ju även elitklubbarnas juniorlag: de får bättre motstånd och om de pressas nedåt i serierna minskar tex reskostnader.
- Stärk samverkan mellan seniorklubbar och elitklubbar – se över låneavtal och möjliga samarbetsformer som behåller tävlingsverksamhetens integritet men som maximerar talangutveckling. Ett lån kan innebära speltid på rätt nivå för en juniorspelare men också en kontakt med lämpliga framtida klubbar om det inte blir ett kontrakt på högsta nivå.
- Se över regelverket för representation, särskilt kopplat till slutskede (och december/januari!) av seriespel och kvalmatcher. Minimera risken för att elitklubbarna utnyttjar sina resurser på fel sätt. Svenska Cupen ger tex erfarenheter att utvärdera vad gäller låst representation.
- Se över regelverket för utbildningsersättning och andra ekonomiska delar kopplat till att möjliggöra ökad samverkan mellan föreningar.
Det här var ett inlägg i debatten om farmarlagen i svensk handboll. Vad tänker du? Vilka fler aspekter finns att ta hänsyn till? Vad säger SHF? Vad säger elitklubbarna? Vad säger övriga klubbar? Vad säger spelarna?