I en serie artiklar försöker vi på Handbollskanalen ta grepp om användandet av kosttillskott inom svensk handboll. Vi har tidigare pratat med dopingavstängde Richard Hanisch, IFK Skövdes sportchef Ulf Nyström, Svenska handbollförbundets generalsekreterare Robert Wedberg samt spelarfackets ordförande Fredrik Brokopp. Dessutom har vi publicerat elitföreningarnas svar på vår enkät. Nu har det blivit dags för del 5, där Tommy Forsgren, senior rådgivare på Antidoping Sverige, förklarar hur den komplicerade världen kring kosttillskott fungerar.
Tommy Forsgren vet vad han pratar om. Redan 1987 började han att arbeta inom Riksidrottsförbundet (RF) och där har han bland annat varit med i den grupp som implementerat det internationella regelverk som kom i mitten av 2000-talet. Numera är Forsgren senior rådgivare hos Antidoping Sverige.
Handbollskanalen hade givetvis önskat att Antidoping Sverige skulle uttala sig om fallet Richard Hanisch, men Forsgren förklarar här varför de inte kan göra det.
– Vi får inte uttala oss om detaljer när det gäller bestraffningsärenden. I det nu aktuella fallet är laga kraft inte vunnet, säger Tommy Forsgren.
– Vi är givetvis intresserade av att få ut korrekt information när det gäller dopingarbete och det är beundransvärt att ni på Handbollskanalen försöker bidra till att upplysa, men det blir oerhört svårt för mig att svara på frågor utan att det kan uppfattas som att jag är partisk på något sätt i ett pågående ärende.
Vi förstår. Varför skiljer sig träning och tävling åt när det gäller otillåtna substanser?
– Till att börja med heter det utanför tävling och inte träning. Dopinglistan är uppdelad på olika sätt, bland annat kategoriseras en del grupper av substanser som förbjudna endast vid tävling. Dit hör centralstimulerande substanser. Men i grunden ska alla substanser som finns med på dopinglistan uppfylla två av tre kriterier hos Wada (World Anti-Doping Agency). Det första är om det är prestationshöjande, det andra är om det finns risk att skada utövaren själv och det tredje att det kan skada idrottens anseende.
– Det finns ett hundratal olika substanser och därför finns det avdelare. Vissa är förbjudna i samband med tävling och vissa är alltid förbjudna. Om jag ska förklara i stora drag är det så att de substanser som endast är förbjudna i samband med tävling är för att de kan ge en kortsiktig prestationshöjande effekt. Centralstimulerande substanser är kända för det. Men det är på kort sikt och därför är de endast förbjudna i samband med tävling. En del av de centralstimulerande substanserna ingår i relativt vanliga mediciner, som till exempel i vissa förkylningsmediciner.
Starka reaktioner i handbolls–Sverige
Av de substanser som alltid är förbjudna tillhör bland annat anabola steroider och EPO. Anledningen till det är att de har en långsiktig effekt.
– Därför kan de användas som en prestationsförbättrande substans i träningsuppbyggnad för att så småningom kunna hjälpa till att höja prestationen under tävling.
– Skulle vi inte dela upp den här listan mellan de som alltid är förbjudna och de som är förbjudna i samband med tävling hade risken varit att samtliga substanser hade varit förbjudna alltid.
Reaktionerna i handbolls-Sverige har varit minst sagt starka och det många verkar ha reagerat på är att det kan vara okej att inta en dryck på fredagen i samband med träning, men om samma dryck intas på lördagen i samband med match så kan det innebära dopingavstängning.
– Troligtvis föreligger det en till viss del bristande kunskap om hur dopingregler fungerar. Det finns elva stycken dopingförseelser listade i regelverket. Den första heter förekomst av förbjuden substans och det innebär att en förbjuden substans har förekommit i en idrottsutövares dopingprov eller kropp. Den ställer inget rekvisit på att kunna påvisa när substansen är intagen. Civiljurister kritiserar ofta den delen av dopingregelverket, men om du har en förbjuden substans i kroppen så bär du ansvar.
– Sen ska det naturligtvis bedömas ur flera andra parametrar, men först och främst handlar det om förekomst. Den andra delen heter bruk. Då kan man börja diskutera om man kan fastställa när bruket är gjort, om man då inte skulle ha ett positivt dopingprov. Ibland får vi in tips och information om att en idrottare misstänkts för att ha använt förbjudna substanser och då får vi undersöka. Ofta är det svårt att avgöra vad som har hänt och då kommer beviskrav in, som är vanligt för polis och åklagare, nämligen att fastställa tidpunkt och övriga omständigheter.
Men det stannar inte där. I nästa steg har den misstänkte idrottsutövaren möjlighet att berätta sin historia och hur intaget har gått till, om den nu erkänner.
– Det i sin tur skulle kunna innebära förmildrande omständigheter. Ett typexempel där är så kallade social drugs som till exempel cannabis. Där är det från den 1 januari i år nya regler där idrottarna har möjlighet att få kraftig lindring i påföljden jämfört med tidigare om de kan göra sannolikt att intaget skedde utan samband med idrottsutövande.
– Men ansvarsdelen är glasklar.
Om spelaren i fråga tar drycken på fredagen i samband med träning, eller utanför tävling som du säger, kan den sedan lämna ett positivt prov på lördagen i samband med match? Hur länge finns spår av drycken kvar i kroppen?
– Det är en svår fråga att svara på eftersom det beror på flera olika omständigheter. Det beror på koncentrationen av den förbjudna substansen i preparatet man intar. Det beror också på individens metabolism och hur substanser utsöndras i kroppen, säger Tommy Forsgren.
– Men RF som har arbetat med det här i säkert 30 års tid har varnat för kosttillskott, särskilt de som utlovar bättre prestationsförmåga eller viktminskning eller muskeltillväxt – det måste man ta åt sig som idrottsutövare. Det borde vara välkänt vid det här laget. Men för att besvara din fråga, ja teoretiskt kan det synas någon dag senare.
Kan det stämma att 5-Metylhexan-2-amin (substansen Richard Hanisch dömdes för) inte finns med på röd-gröna listan?
– Till att börja med måste vi skilja på Wadas dopinglista där de listar förbjudna substanser och röd-gröna listan som vi har på vår hemsida på antidoping.se. Den röd-gröna listan listar preparat som innehåller förbjudna substanser, det är ingen dopinglista i den meningen. Där kommer registrerade humana läkemedel som säljs i Sverige upp.
– När det gäller Wada finns den här substansen med på Wadas dopinglista. Det som möjligtvis är problematiskt för alla idrottsutövare är att det kan handla om substanser med liknande kemisk struktur eller liknande biologiska effekter. Även centralstimulerande medel som inte finns specifikt angivet i Wadas dopinglista är ju förbjudna om de har en centralstimulerande effekt och en liknande kemisk struktur eller biologiska effekter.
Hur ska spelare kunna skydda sig mot det här?
– Det tråkiga svaret är att de inte ska stoppa i sig något som de inte vet vad det är. Har man ett bristtillstånd eller man inte känner sig på topp ska man kontakta läkare och låta läkaren göra en bedömning om eventuell medicinsk behandling. Att själv hålla på med preparat som privatperson är riskabelt utifrån de dopingregler som finns.
– Jag vill också tillägga att Wadas dopinglista finns på svenska på vår hemsida. Där finns även deras original på engelska samt en sektion för den röd-gröna listan som egentligen inte handlar om förbjudna substanser utan läkemedel som saluförs i Sverige. Där står det vad som innehåller förbjudna substanser och vad som inte innehåller förbjudna substanser.
På innehållsförteckningen till Awaken PWO står det: ”Våra produkter är svensktillverkade och producerade i enlighet med GMP och HACCP. Alla produkter har en tydlig innehållslista på förpackningen och är garanterat fria från doping och narkotikaklassade ämnen. Du som konsument kan känna dig trygg när du använder Svensk Sport Nutritions produkter”.
Om en spelare ändå åker fast i ett dopingprov trots ovanstående beskrivning, kan det fortfarande vara spelarens ansvar?
– För det första kan jag tipsa alla att göra en enkel googling på Awaken och istället för att läsa innehållsförteckningen scrolla längst ner på hemsidan där de beskriver kosttillskottet och dra egna slutsatser av det.
– Problemet med den här typen av produkter är att kontrollen är nästintill obefintlig. Enligt livsmedelslagen bär kommunen tillsynsansvar att undersöka vad som säljs i kosttillskottbutiker. Det andra är, och det är inget inlägg mot företag som säljer kosttillskott, men det är inte alltid de är medvetna om vad som finns i produkten de säljer. I regel är det inte de själva som producerar det och då kan det komma i förbjudna substanser i preparaten.
Hur då menar du?
– Det kan vara ett rent misstag under tillverkningen där de har kört ett annat preparat som kanske innehåller den otillåtna substansen. Det kan också vara ett bedrägligt förfarande, alltså att de säljer under falsk flagg. Jag vet inte hur det är i det här fallet, men det finns många olika möjligheter.
Tommy Forsgren berättar att just metylhaexanamin uppmärksammades rejält av RF genom ett antal dopingärenden. Då kom rapporter från andra länder, bland annat från USA, om att människor som använt det upplevt rusningar och i vissa fall hade det till och med förekommit hjärtstillestånd. RF och dopingkommissionen drev då en fråga mot myndigheterna om att metylhaexanamin inte skulle få säljas.
– Sedan 2012 föreligger det ett förbud mot att sälja det. Trots det förekommer det.
Uppmärksammat ärende med hockeyspelare
– Vi hade ett uppmärksammat ärende för cirka fem år sedan när en ung svensk hockeyspelare som också testade positivt för samma ämne hade fått i sig det genom en återförsäljare som hade sagt att det inte var någon fara. Hockeyspelaren hade varit klok och köpt två burkar. Båda kom från samma batch och den ena var oöppnad. Spelaren påstod att det otillåtna ämnet kom därifrån och eftersom den ena burken var oöppnad kunde båda burkarna analyseras och få bekräftat att metylhaexanamin fanns i trots att försäljaren, som har ett högt rykte i branschen, garanterat att det inte var någon fara.
Okunskapen kring kosttillskott och PWO är uppenbarligen stor. Undertecknad kan erkänna rakt av att efter att ha pratat med Tommy Forsgren i en timme förstår jag vilket oerhört komplicerat ämne det är och hur viktigt det är att sätta sig in i det.
– Tyvärr ser vi att det fortfarande finns en stor okunskap om det och om riskerna. Detta trots att vi har utbildningsprogram på vår hemsida som heter ”rena vinnare”, där problematiken beskrivs utan att man behöver läsa texter i flera timmar. Det är korta sekvenser med instruktiva filmer. 2021 tycker jag inte att okunskap ska få vara ett bärande försvar längre. Vi har varnat i så många år och vi tillhandahåller adekvat och lättillgänglig information på internet, något alla under 60 år använder. Vi på Antidoping Sverige försöker föra ut information och kunskap om detta, men ett stort ansvar ligger även hos specialförbunden och klubbarna själva.
Tommy Forsgren säger att han ofta får frågan från klubbar hur de ska agera om de har fått brev där det står att en av deras spelare är misstänkta.
– Jag brukar svara med en motfråga: vad har ni själva för inställning som förening? Klubbarna måste själva ha en idé genom att skapa egna policys och förbunden måste ha ett antidopingprogram enligt RF:s stadgar, säger Tommy Forsgren och avslutar:
– Det här måste klubbarna och förbunden ta ställning till. Men vi på Antidoping Sverige försöker hjälpa till att sprida kunskap så gott vi kan och därför ställer vi upp och svarar på era frågor.
I del 6 pratar vi med spelare i IFK Skövde om hur de upplever allt kring det som har hänt Richard Hanisch.
LÄS MER: ”Hanisch-fallet”, del 1: Richard Hanisch berättar
LÄS MER: ”Hanisch-fallet”, del 2: IFK Skövde kommenterar
LÄS MER: ”Hanisch-fallet”, del 3: Så jobbar SHF & SHS
LÄS MER: ”Hanisch-fallet”, del 4: Elitklubbarna svarar på Handbollskanalens enkät