I en serie artiklar försöker vi på Handbollskanalen ta grepp om användandet av kosttillskott inom svensk handboll. I de två första delarna har vi pratat med dopingavstängda Richard Hanisch och med IFK Skövdes sportchef Ulf Nyström. Nu har det blivit dags för del 3 och Svenska handbollförbundets generalsekreterare Robert Wedberg samt spelarfacket (SHS) ordförande Fredrik Brokopp.
Robert Wedberg har minst sagt stor erfarenhet inom handbollen efter många år som spelare och ledare. Sedan några år tillbaka är Wedberg generalsekreterare på Svenska handbollförbundet och enligt honom är användandet av kosttillskott och PWO inte särskilt utbrett inom svensk handboll.
– Min uppfattning är att användandet är relativt begränsat. Vi har haft en bra dialog i vårt medicinska nätverk inom förbundet och via vår medicinska kommitté har vi goda kontakter med alla elitföreningar och våra landslag. Det går ju i perioder det där och för inte alltför längesedan var det aldrig något prat om kosttillskott, men kanske har det svängt igen, säger han till Handbollskanalen.
– Men på det stora hela har vi det under god kontroll eftersom vi har varit tydliga med vad som funkar. Sedan har så klart individen alltid ett ansvar.
Robert Wedberg återkommer till Svenska handbollförbundets medicinska kommitté och det jobb som läggs ner där.
– Det är ju naturligtvis nolltolerans mot doping som gäller. I vår medicinska kommitté har vi en läkare som är antidopingsansvarig och dit kan spelare och ledare alltid vända sig för att ställa frågor, bland annat om det gäller osäkerhet kring vissa preparat. Det finns ju listor på det, men man kan alltid få en second opinion hos vår läkare.
– Hos klubbarna på elitnivå finns det ju läkare på lokal nivå, men i samband med USM till exempel är det vanligt att det kommer frågor om vad som är tillåtet och inte tillåtet. Hur mycket frågor det kommer till vår läkare vet jag inte exakt, men jag vet att det kommer frågor. Det uppmuntrar vi så klart – det är alltid bättre att ställa frågor än att chansa med till exempel ett kosttillskott.
Hur ser er kommunikation med klubbarna ut när det gäller arbetet med kosttillskott och doping?
– Kommunikationen sker via det här medicinska nätverket och de har ett uppbyggt system. Nu under pandemin har möjligheten att träffas varit begränsad, men annars försöker vi att ha återkommande större träffar för att utbilda. Vi försöker hålla gruppen levande när det gäller antidoping, men naturligtvis även när det gäller andra saker.
– Det är väldigt viktigt att ha den här typen av forum för hållbarheten inom svensk handboll. Inom vår medicinska kommitté har vi ett antal experter, alltså bland annat läkare som jobbar på bred basis. De tar strategiska beslut, vägleder och håller ihop utbildningarna och träffarna. Sen finns det ett medicinskt ansvar i varje elitklubb.
Richard Hanisch är nu avstängd från all organiserad idrottslig verksamhet i två år. Hur ser ni i Svenska handbollförbundet på det?
– Det är alltid lurigt att gå in och prata om specifika ärenden. Men det är en fristående myndighet som tar besluten och man kan alltid tycka att straff är för hårda eller för lätta. I det här fallet, när man ser att preparatet är tillåtet i samband med träning men inte match, så kan jag förstå de synpunkter som finns att straffet känns tufft. Utan att jag för den delen värderar beslutet som har tagits i förhållande till andra liknande straff.
När Handbollskanalen har varit i kontakt med elitklubbar i SHE och Handbollsligan är det väldigt uppenbart att alla har olika sätt att arbeta när det kommer till vem som har ansvar för att policy och riktlinjer inom de här frågorna följs.
Foto: Mathias Bergeld/Bildbyrån.
Borde det inte vara samma person i varje klubb som har det ansvaret?
– Man får ha respekt för att det är väldigt olika organisationer i klubbarna. Vissa klubbar har stor personalstyrka medan andra har mindre. Det viktiga är att klubbarna har en rutin för hur de arbetar och att det, även om det i slutändan är individens ansvar, finns support på plats. På det stora hela kan man ändå säga att det ofta är ansvarig läkare som har bäst koll.
Men det borde väl finnas en tydlig röd tråd från SHF till klubbarna när det kommer till hur de ska arbeta med de här viktiga frågorna?
– Jag tycker att det finns en röd tråd i och med att vi har vårt nätverk inom det medicinska. Det är svårt att ställa samma krav på alla föreningar. Men i den bästa av världar är det klart att det hade varit bra att ha det som fotbollen har det där anställda kan följa spelarna dagligen. Men där är vi inte riktigt och därför får vi anpassa oss efter vad som är möjligt för klubbarna.
Kanske är det där SHS (spelarföreningen handboll Sverige) i framtiden kommer att komma in i bilden. Fredrik Brokopp är nyvald ordförande i organisationen.
– Jag lyssnade på intervjun med Richard Hanisch i Avkast-podden och efter det tog jag kontakt med Richard för att höra mig för och kolla av. Han nämner ju i podden att han har haft kontakt med en hockeyspelare som fått ett biträde via Sico (intresseorganisationen för hockeyspelare) och det är ju väldigt intressant, säger Fredrik Brokopp till Handbollskanalen.
Brokopp har inte bara haft kontakt med Hanisch utan även med Sico.
– Nu har de lite manfall där, men jag ska försöka få klarhet i varför hockeyspelaren endast blev avstängd i vad jag förstår var tre månader. Jag är i nuläget lite för dåligt insatt i övrigt för att kunna ge djupare kommentarer kring det som har hänt Richard Hanisch.
Fredrik Brokopp är tidigare handbollspelare och numera tränare. Han är dessutom ordförande i polisförbundet i nordvästra Skåne och han berättar att han tycker att det är intressant med den här typen av frågor.
– Jag förstår ju att det blir konstigt om IFK Skövde skulle betala hans lön om han inte ens får vistas i hallen under de närmsta två åren. Men som jag förstår det har Richard haft handboll som sin huvudsakliga inkomst och att det bara blir foten för honom då är tufft.
– Men det som är viktigt att få fram här också är att vi i SHS inte är den fackliga organisationen utan vi är i princip som en förlängning av Unionen och arbetsgivaralliansen som är de som tecknar kollektivavtal. När jag är ute på informationsträffar brukar jag rekommendera spelare som har handboll som sin huvudsakliga arbetsinkomst att gå med i Unionen för att få A-kassa och inkomstskydd.
Fredrik Brokopp är tydlig med att SHS finns till för att hjälpa handbollsspelare och att de naturligtvis vill göra vad de kan för Richard Hanisch.
– Planen är att titta mer på det här framöver, avslutar han.
I nästa del i ”Hanisch-fallet” presenterar vi den enkät som klubbarna i SHE och Handbollsligan svarat på.
LÄS MER: ”Hanisch-fallet”, del 1: Richard Hanisch berättar
LÄS MER: ”Hanisch-fallet”, del 2: IFK Skövde kommenterar