Den där tråkiga tiden utan ligahandboll är snart över och Handbollsligan tillbaka. Men var står de olika lagen i Handbollsligan herr? Vilka saker stack ut positivt respektive negativt förra säsongen? Och vilka blir nyckelfigurerna under årets säsong? Det och en hel del annat går Handbollskanalens chefredaktör Ola Selby igenom i varje lag i ligan. Nästa lag på tur är Amo HK.
Det har inte direkt osat stabilitet om Amo HK de senaste säsongerna. Jag trodde att Ola Lindgrens inträde i klubben skulle höja det per automatik, och det kanske det gjorde, men på planen var det fortfarande ett bitvis vilset Amo, utan stabilitet, som uppträdde. Kanske kan den minskade spelarruljansen i år innebära att stabiliteten ökar? Det vill nog till för Amo om det ska bli slutspel.
Hur tog sig Amo HK hit?
Vi tar en kort titt på hur förra säsongen såg ut för Amo HK.
Utropstecken:
Mathias Pedersen: Tvåa i skytteligan, etta i assistligan och tvåa i MEP-ligan. Det var Axel Månsson och Nikola Roganovic som fick de stora rubrikerna, men där bakom var Mathias Pedersen den mest dominanta spelaren i ligan. Till skillnad från de två tidigare nämnda herrarna ledde danskens produktion dock inte till lika många segrar. Men på ett individuellt plan – wow!

Foto: Jörgen Jarnberger / BILDBYRÅN
Trots svajigheten – undvek kval: Det var som det var med Amo förra säsongen – upp och ner. Trots detta lyckades de åtminstone undvika kval, vilket var mer än de gjorde säsongen före. De tog också 21 poäng istället för de 16 som de tog under kvalsäsongen. Så det var ett steg upp i resultat för Amo.
Anders Christiansens offensiv: Han har sina problem bakåt ibland, framförallt med kvicka och irrationella spelare, men framåt är Anders Christiansen ett vapen. Inte bara för sin enorma kroppshydda, utan även för att han är effektiv från linjen. Av mittsexor i serien var det bara suveräne Andreas Nilsson som gjorde fler mål förra säsongen än dansken, som i sin tur var nästan 20 mål före trean, Oskar Hedvall.
Foto: Mathilda Schuler / BILDBYRÅN
Frågetecken:
Guess what – försvarsspelet: Med Ola Lindgren, en oerhört respekterad försvarsinriktad tränare i ledarstaben, hade jag räknat med att Amo automatiskt skulle bli flera snäpp bättre bakåt än de var säsongen före. De blev bättre, 31 mål färre insläppta än året innan, men det var inte tillräckligt. Faktum är att endast VästeråsIrsta släppte in fler mål än Amo förra säsongen. Tillbaka till ritbordet, Amo.
Bortaspelet: 4-1-8, så såg resultatraden ut för Amo på bortaplan förra säsongen. Åtta förluster, ett kryss och endast fyra segrar alltså. Med tanke på spelarmaterialet kan jag tycka att Amo borde kunnat ta några poäng till på bortaplan, kanske framförallt mot Hallby, OV och VästeråsIrsta där det totalt blev noll poäng.
Förväntade nyckelfigurer 2026-27
Josip Cavar: Han har nog haft roligare säsonger, Cavar. Amoförsvaret gav ju inte honom den bästa hjälpen direkt, men trots det var Cavar stabil. 27 i räddningsprocent är kanske inget att hänga i julgranen, men min bild är att den erfarne målvakten gjorde vad han kunde. Frågan är om han kan göra lite till i år? Det lär krävas, framförallt eftersom jag har svårt att se hur Amo ska kunna bli särskilt mycket bättre i sitt försvarsspel.
Foto: Jörgen Jarnberger / BILDBYRÅN
Anders Christiansen: Den store dansken är som redan nämnt en målgaranti, men tyvärr för Amo har han (lite elakt och överdrivet, jag vet) varit en målgaranti även för motståndare (vilket hela Amo har varit). Kan han, och resten av laget, hitta ett bättre och mer synkat försvarsspel så är mycket vunnet.
Lukas Rylander: Efter att ha tokdominerat Allsvenskan tog Rylander klivet upp och stod för en stabil säsong direkt på den högre nivån. 58 mål, 41 assist och rätt moget spel. Jag tror att han har mer i sig och jag tror att han har en större roll att vänta i år.
Foto: Mathilda Schuler / BILDBYRÅN
Förväntad MVP:
Mathias Pedersen: Med tanke på siffrorna från förra säsongen och att dansken inte visar några tecken på att sänka farten så går det inte att placera någon annan än honom här. Sen tror jag att Amo hade mått bra av att ha fler strängar på sin lyra än att ge bollen till Pedersen och låta honom ”work his magic”.
Foto: Mathilda Schuler / BILDBYRÅN
Nytt ansikte att lära känna:
Phil Döhler: Tillbaka i Handbollsligan efter en fin säsong i Norge. Tysken blandade och gav senast det begav sig i Handbollsligan (då i Karlskrona) men verkar alltså ha hittat något i Norge. Kommer förmodligen få spela andrafiol bakom Cavar, men här har Amo en starkare målvaktsduo än de någonsin haft tidigare i ligan.

Foto: Patric Söderström / BILDBYRÅN
Förväntat genombrott:
Shaban Zogaj: En spelare som kan det mesta och som dominerade stort i Allsvenskan för Kroppskultur förra säsongen. Jag vet att Handbollsligan är något annat, men jag tror att den danskfödde niometersspelaren kan hantera den tuffare nivån på ett bra sätt. Har det mesta i verktygslådan.
Kommer Amo klara av att…
Vinna matcher tack vare försvarsspel? Nej, det tror jag inte. Anledningen är enkel: jag tror inte att Amo har spelarna för det. De kommer fortsätta att ösa in mål och de kommer fortsätta att läcka bakåt. Visst, de har nu två riktigt bra målvakter, men det är inte säkert att det räcker om motståndarlagen får öppna lägen i minut och parti.
Sänka antalet utvisningar? Ligasnittet låg på 50 utvisningar förra året, alltså per lag. Amo? 74 utvisningar. Det är så klart på tok för många, och säkert en av anledningarna till att säsongen inte blev som de hade tänkt sig. Största ”banditen” var Jesper Jensen med 20 utvisningar, vilket var näst flest i ligan. Jag tror inte att Amo kommer dra på sig fullt lika många i år, men det kommer fortsätta att smälla.
För att säsongen 2026-27 ska bli en framgång måste Amo:
Ta sig till slutspel: Amo spelar inte i Handbollsligan för att hamna i ingenmansland. Men de gjorde det förra säsongen, även om det var ett hack upp från kval från året innan. Kan Amo hoppa upp ytterligare ett hack? De har potential, men få lag som läcker bakåt likt Amo tar sig till slutspel. Men jag tycker att vi ska kunna förvänta oss slutspel, framförallt eftersom det är dit Amo siktar.
Slutord
Det har ju skett lite av en generationsväxling i Amo, där Daniel Steen och Minik Dahl Hoegh båda har avslutat sina aktiva karriärer. Jag gillar satsningen på spelare som Lukas Rylander och Shaban Zogaj, som båda dominerat i Allsvenskan. Men i slutändan är det som vanligt med Amo – kan de få ordning på defensiven? Med tanke på hur mycket mål de gör behöver de inte vara bäst i serien bakåt. Kan de vara någonstans runt det åttonde-nionde bästa laget bakåt vågar jag nästan garantera slutspel.
Övergångar
IN: Richard Lindström (Trieste, Italien), Phil Döhler (Runar Sandefjord, Norge), Shaban Zoqaj (GF Kroppskultur), Simon Roos (Alingsås HK).
UT: Daniel Steen (slutar), Minik Dahl Hoegh (slutar), Simon Kirkegaard (klubb ej klar), Erik Helgsten (klubb ej klar), Emil Johannisson (IK Sävehof, avslutat lån).
