Nu närmar sig arenafrågan i Göteborg ett avslut och förslaget från Stadsledningskontoret är att bevara alla de fem arenor som rivs. En megaarena för 16 000 åskådare, en finfin mellanstor för 5 000 och så tre hallar för breddidrotten.
Det är en stor fråga både för Göteborgs stad och för handbollen. Hur ska framtida ersättningar för Scandinavium, Lisebergshallen och Valhalla sporthallar se ut? Nu närmar vi oss ett beslut i frågan. Igår lämnade nämligen Stadsledningskontoret i Göteborgs Stad sitt förslag till kommunstyrelsen om de framtida arenorna i evenemangsområdet och nu väntar vi med spänning på den 13 december då ärendet kommer upp för behandling i kommunstyrelsen.
Kort sammanfattat handlar det om att ersätta arenorna med nya då hela området ska utvecklas och fastigheterna är otidsenliga och slitna. Det har varit en lång och utdragen process där besluten nu egentligen fattas alldeles för sent och där det länge löpte stor risk att försvinna ytor för idrott och motion.
I förslaget från Stadsledningskontoret ingår nu:
Ersättningsarena Scandinavium
Föreslås kunna ta emot 14000-16000 sittande åskådare på idrottsevenemang. Här nämns möjligheten att kunna arrangera exempelvis VM i handboll. Scandinavium är ju också kommande finalarena i SM-slutspelet och en ny arena vore givetvis lämplig även för det.
Ersättningsarena Lisebergshallen
Här föreslår Stadsledningskontoret en arena för 3000-3500 sittande åskådare som kan växa till 5000 vid konserter. De poängterar även vikten av att arenan ska hålla hög kvalitet även vid 1000 åskådare.
Ersättningshallar Valhalla A-, B- och C-hall
Hundratals föreningar och tusentals medborgare i Göteborg kan andas ut, för en vecka eller så i alla fall. Tidigare har endast Valhalla A omnämnts i olika rapporter med nu föreslår Stadsledningskontoret att 3 hallar ersätts med 3 hallar, inte bara 1. Ersättaren till Valhalla A skulle då kunna inhysa 800–1 000 åskådare medan det i B- och C-hall skulle vara enklare läktarlösning med ett par rader.
Med tanke på att det i dagsläget är i princip omöjligt att hitta lediga tidare i Valhallas tre sporthallar är det otroligt viktigt att Stadsledningskontoret nu lägger fram det här förslaget. Återstår att se hur kommunstyrelsen ser på det hela.
I förslaget är placeringen norr om Valhallagatan det som Stadsledningskontoret rekommenderar. Det skulle innebära följande kostnader, enligt slutrapporten:
Ersättning för Scandinavium: 2 300 mnkr – 2 600 mnkr
Ersättning för Lisebergshallen: 500 mnkr – 600 mnkr
Valhalla A, B, C: 250 mnkr – 300 mnkr
Nedan följer utdrag ur slutrapporten som beskriver de delar som konkret rör utformningen av ersättningsarenorna. Vi rekommenderar er att läsa slutrapporten vilken ni når här:
LÄNK: Utredningen om arenor i evenemangsområdet klar
Ersättningsarena Scandinavium
Ersättningsarenan för Scandinavium bör kunna ta emot i storleksordningen 14 000–16 000 sittande på idrottsevenemang. Exakt storlek bestäms i nästa skede när arenan programmeras i detalj. Arenan ska tekniskt klarar 120 evenemang årligen eller fler. Arenan ska fungera de kommande 50 åren och projektets bedömning är att krav på snabba omställningstider kommer fortsatt att öka framöver. Föreslagen storlek är något större än LDP:s rekommendation Arenan måste klara korta omställningstider och konfigureras med en hög inbyggd flexibilitet för olika typer av evenemang. Att korta ledtiden för omställningar mellan evenemangen kommer att vara nyckeln för en hållbar arena som attraherar många produktioner.
Teleskopläktare och mobila sektioner innebär till exempel att det är möjligt att börja rigga en scen för ett musikevenemang innan man rivit sargen efter en match. Arenan ska vara flexibel och arenagolv och läktarsektioner ska kunna anpassas för t. ex. olika bollsporter, hästarrangemang och friidrott. Olika arrangemang ställer olika krav på arenagolvets yta med spelplan och säkerhetszoner samt att det är skillnad på krav som ställs vid nationella och internationella evenemang.
Ersättningsarena Lisebergshallen
Ersättningsarenan för Lisebergshallen dimensioneras för att producera ca 100–120 evenemang årligen och med en publikkapacitet på 3 000–3 500 sittande på handboll. Arenan ska fungera de kommande 50 åren och sannolikt kommer även krav på snabba omställningstider att öka på denna arenan framöver. Arenan kommer att bli en motor i området och tillsammans med den stora arenan skapas flexibel lösning där t. ex. produktioner kan flyttas mellan arenorna beroende på hur biljettförsäljningen går. Denna arena kommer att lämpa sig utmärkt för produktioner som söker en intim miljö där publiken kommer nära scenen. Arenan lämpar sig väl för mindre kommersiella evenemang då den har lägre ingångskostnad för genomförande av evenemang. Arenan kommer därför att fungera också som insteg för nya arrangörer vilket ger ett ökat utbud, och då inte bara traditionella evenemang. Här kan med fördel kultur- och familjeevenemang genomföras.
På samma sätt som att ishockeyn har en bas i stora arenan så kan handboll och andra elitsatsande inomhussporter som utövas inom måttet 44 x 23 m utgöra en bra bas här. Denna arena har i grunden lättare och snabbare omställningsmöjligheter än den stora arenan dels pga. att det är mindre och genomför enklare produktioner men också för att hantering av is, sarg och plexiglas inte är en del av vardagskonfigurationen.
En arena med 3 000-3 500 sittande på handboll och upp till 5 000 besökare på konsert kompletterar den stora arenan väl. Arenan ska även kunna skalas ner till i storleksordningen 1 000 personer med bibehållen kvalitet. Projektet väljer att rekommendera denna storlek trots att konsultbolaget LDP rekommenderat en något mindre arena. Motiveringen är att de stora musikarrangörerna bedömer att en maxkapacitet på 5 000 besökare på en konsert är en ideal storlek för en mängd artister. Det finns en mängd evenemang som förloras ifall man inte kan tillgodose det här storleksbehovet. Arenan kommer även kunna ha funktion som uppvärmnings- och träningsanläggning vid t ex ett handbolls- eller konståknings EM/VM.
Arenan har en fri takhöjd på 15 m för att möjliggöra olika typer av produktioner. Arenan ska utformas så att det är möjligt att även frysa en isrink i hallen. Ytan möjliggörs genom att teleskopläktare skjuts in och frigör ytor för en isrink.
Ersättningshallar Valhalla A-, B- och C-hall
Utöver den A-hall med en besökskapacitet på 800–1 000 åskådare som presenterades i den tidigare delrapporten har projektet gjort bedömningen att nuvarande B- och C-hall bör ersättas och förläggas ovanpå den tidigare presenterade A-hallen. Dessa tre hallar byggs med lägre standard än ersättningsarenorna för Scandinavium och Lisebergshallen, men då de byggs samman med övriga arenor kommer de att kunna tillgodogöra sig delar av det restaurang/café utbud som primärt servar de större arenorna. De nya A-, B- och C-hallarna byggs främst för breddidrotten och till viss del elitidrott .De ska också vara utrustade så att de kan nyttjas av andra verksamheter såsom kultur, teater, actionsporter m fl. vilket framkom som önskemål i medborgardialogerna. Förutsättningar finns för att utforma hallen med extra fokus för parasporten och ge den de bästa möjliga förutsättningar.
Den nya A-hallens publikkapacitet ger en möjlighet att använda hallen till elitidrott i större utsträckning än vad dagens Valhalla A medger. De kompletterande hallarna B och C utrustas med en, max två, enkla läktarrader för väntande lag, föräldrar eller liknande vid t.ex. cuper.
Samtidigt som hallarna blir en hemvist för många olika aktiviteter så blir de en utmärkt yta för t. ex. mediacenter, ackrediteringszon, uppvärmning osv. vid ett handbolls- eller konståknings-VM. Även stadens prioriterade årligen återkommande evenemang såsom Partille Cup, Gothia innebandy, Basketfestivalen osv. kommer kunna dra nytta av dessa hallar. Hallarna fyller även det behov som närområdet kräver avseende ytor för breddidrotten.
B- och C-hallen föreslås bli placerade på A-hallens tak för att minska fotavtrycket i området. En sådan konstruktion förutsätter bjälklag konstruerade av stålfackverk med en bedömd höjd på ungefär 4–5 m Lösningen är tekniskt genomförbar men behöver studeras djupare i projekteringen. De ökade kostnader som denna lösning medför måste ställas mot vad den mark som frigörs kan användas till. Denna analys bör göras inom ramen för nästa fas.
