Mikaela Johansson: ”Jag kollade målet minst tio gånger och kunde knappt sova”

Skaras Mikaela Johansson under elitkarriären med Skara HF. Foto: Michael Erichsen / BILDBYRÅN / Cop 89.

SHE-ligans semifinalserie har utvecklats till en av de mest spännande och sevärda på år och dagar. Matchen mellan Höör och Sävehof gick till dubbel förlängning och shoot-out. Skara slog Skuru i en match med osannolik upplösning när Mikaela Johansson i förlängningens absolut sista sekund satte segermålet. Handbollskanalen ställer den obligatoriska frågan till Mikaela: hur kändes det?

– Det blev en extrem glädje och lättnad. Vi ville verkligen vinna matchen, det är stor skillnad på 1-1 och 0-2 i en serie bäst av fem.

Ja, när man i efterhand ser dig i sändningen sekunder efter målet så skiner, lyser, strålar och jublas det i ditt ansikte och hela din kropp. Det är mycket känslor där?

– Ja, det var en sådan lättnad. Det är svårt att jämföra olika glädjeyttringar, men det här blir säkert ett minne för livet.

Hade ni en plan för en situation där avgörandet kunde ske i slutminuterna?

– Vi hade en plan men den sprack när vi fumlade och det var 10 sekunder kvar, så de sista sekunderna gick bara på instinkt, tro och vilja. När jag kom loss så var min enda tanke att få bollen mot mål och med all kraft jag kunde uppbringa. Jag blev också hetsad när folk omkring skrek ”skjut, skjut!”. Så jag ville verkligen hitta en skottbana.

Kände du direkt att nu vinner vi?

Jag såg inte omedelbart att det blev mål, men insåg det när lagkamraterna började jubla och Skuruspelarna deppa.

Kunde du sova sedan på kvällen?

– Nej, endast ett par timmar, men det gjorde inget.

Har du kollat matchen och målet i efterhand?

– Ja massor, säkert över tio gånger. Och folk har skickat klipp på målet, vet inte hur många gånger jag sett det nu.

Man kan undra om en människa någonsin i livet under några sekunder kan uppleva en så stark och närmast hysterisk glädje och lättnad som ett mål i slutsekunden.

– Målet kommer naturligtvis att vara ett fantastiskt minne för livet för mig, men det bästa är ju att jag delar det med mina lagkamrater. Vi gav aldrig upp, vi hade tron på oss själva. Nu vet vi att vi kan gå hela vägen!

Anders Hilmersson