I Handbollsligan dam förekommer sexuella trakasserier, maktutnyttjande från personer i ledande position, och efterföljande tystnadskultur, något flera spelare vittnar om i Report cards. ”I år vet jag att en spelare blivit utsatt för sexuella trakasserier från en tränare,” skriver en spelare.
Först och främst är det av vikt att poängtera att syftet med Report cards inte är att analysera eller rapportera om individuella historier och problem, så till vida att de inte har en poäng i ett större sammanhang.
Och när det gäller Handbollsligan dam är det oundvikligen en sak som sticker ut och som har någon form av återkommande närvaro. Det gäller det faktum att flera damspelare rapporterar att det förekommer episoder av sexuella trakasserier/kränkingar.
Här är några av de vittnesmål gällande sexuella trakasserier/kränkningar som lämnats anonymt av spelare i Report cards:
”Ta upp [de] som håller på med sexuella grejer i ett lag, det blir en tystnadskultur när det inte kommer upp.”
”Sexuella utnyttjanden/ofredanden av män i maktposition, måste lyftas mer och pratas mer om.”
“I år vet jag att en spelare i laget har blivit utsatt för sexuella trakasserier från [en] tränare då han skickade ett meddelande efter en lagfest och frågade om att sova hos henne. [Förut] blev jag tagen på rumpan av samma tränare under match.”
Maktutnyttjande förekommer
Men även utnyttjande av maktposition är något som flera damspelare har tagit upp i enkätsvaren. Handbollskanalen bad spelare ta upp ämnen som de tycker borde komma till ytan och några av de anonyma svaren såg då ut så här:
”Tränarens roll och makten de har. De kan lätt utnyttja spelare.”
”Kvinnors utsatthet. Unga tjejer som är i beroendeställning och blir utnyttjade.”
Spelare menar även att det är vanligt att människor som inte har saker med verksamheten att göra lägger sig i:
”Föräldrar till spelares roll i ett elitlag, föräldrar som ringer och klagar på speltid till tränarna eller sportgrupp, föräldrar som hänger ut på sociala medier, [och] trakasserar både spelare och ledare. Enligt mig är det en elitverksamhet och en arbetsplats, vilket föräldrar inte borde ha någonting att säga till om.”
Men även att det inte görs tillräckligt mycket i vissa klubbar för att stävja den typen av beteende:
”Det är en sån tystnadskultur inom handbollen. Istället för att ta upp problem som finns inom klubben och lösa dom, försöker man tysta problemet och sopa det under mattan och låtsas som det aldrig hänt.”
Notera att inga herrspelare har rapporterat liknande saker. Enstaka herrspelare har, exempelvis, berättat om missnöje med en viss tränare eller liknande, men oönskade beteenden rapporterade i samma form av systematiska nivå är inte fallet från herrspelare.
Vi har samlat in material, vi har färdigställt resultatet och Sverige – vi har ett resultat! Här bjuder Handbollskanalens Henrik Lundvall på lite snabba siffror från Report cards.
Andel svarande damspelare: 57 procent (135 av 236 stycken)
Andel svarande herrspelare: 53% (herrar, 135 av 253 stycken)
Lag mest flest antal svarande spelare: IF Hallby dam, 19 stycken och Eskilstuna Guif, 16 stycken (herrar).
Lag med färst antal svarande spelare: Skuru IK (4 stycken) och IFK Kristianstad (2 stycken).
Fråga med högst medelvärde:
Damer: Jag tycker det är roligt att delta i lagets matcher. 6.3 av 7,0.
Herrar: Jag tycker det är roligt att delta i lagets matcher. 6,2 av 7,0.
Fråga med lägst medelvärde:
Damer: Jag anser att den lön klubben betalar mig är rimlig i förhållande till vad som krävs för mitt handbollsutövande. 3,9.
Herrar: Jag anser att klubbens sportchef/elitansvarige är tydlig i sin kommunikation till mig. 4.5
Fråga med högst standardavvikelse:
Damer: Jag anser att klubbens sportchef/elitansvarige är tydlig i sin kommunikation till mig. 1,84.
Herrar: Jag anser att den lön klubben betalar mig är rimlig i förhållande till vad som krävs för mitt handbollsutövande. 2,02.
Fråga med lägst standardavvikelse:
Damer: Jag anser att mottagandet som ny i klubben var tillmötesgående. 1,03.
Herrar: Jag anser att bortaresorna är bekväma samt bra planerade. 1,05.
Ni som inte får nog av USM-säsongen 2024/2025 kan nu se dokumentären ”Från Botkyrka till Uppsala”, som har premiär på Youtube i dag.
Filmen skildrar IFK Tumbas resa till Finalsteget i Uppsala, där hela fem lag – F14, F16, F18, P14 och P18 – deltog.
Dokumentären tar med tittaren bakom kulisserna under förberedelser, gruppspel och SM-finaler. Den är producerad av Xenter och skapad av Lucas Suenaga Everheim och Olle Ahlén, efter en idé av Stefan Högquist.
Alingsås HK har säkrat sin vänsternia för ytterligare en säsong. Petter Donaldson förbereder sig nu för sin andra säsong i klubben, och kontraktet är förlängt till och med säsongen 2026/27.
Donaldson kom till Alingsås från HK Aranäs inför förra säsongen och gjorde en omedelbar succé. Med 123 mål och 41 assist blev 22-åringen lagets bäste poänggörare och spelaren med flest mål. Vänsternian skrev initialt på ett tvåårskontrakt med Alingsås, men har nu förlängt det med ytterligare en säsong, vilket gäller till och med säsongen 2026/27.
– Jag tycker att jag tog ett steg i min utveckling förra säsongen och ser goda möjligheter att fortsätta utvecklas. Jag trivs väldigt bra i den fantastiska förening som Alingsås är och min förhoppning är att fortsätta bidra så mycket jag bara kan, säger Petter Donaldson.
– Även om vi hade en lite tyngre säsong som lag så presterade Petter genomgående på en hög nivå. Dessutom utvecklades han till att bli mer av en tvåvägsspelare. Han är ambitiös och vill hela tiden mer, vilket kommer göra att han fortsätter utvecklas, säger Mattias Flodman.
Efter konkurskaoset i tyska Ludwigsburg har Johanna Bundsen hittat en ny klubbadress. Den svenska landslagsmålvakten är klar för franska mästarlaget Metz.
Bakgrunden är dramatiken i tyska HB Ludwigsburg, där Bundsen spelade den gångna säsongen. Klubben lämnade i slutet av juli in en konkursansökan och kunde inte säkra nytt kapital inför säsongen 2025/26. Alla spelare, däribland svensktrion Bundsen, Jenny Carlson och Sofia Hvenfelt, friställdes från sina kontrakt.
För Bundsen blev osäkerheten relativt kortvarig. Hon går nu till franska storklubben Metz, som de senaste åren etablerat sig som en europeisk toppadress och spelat Final4 i Champions Leagues två år i rad. I Metz får hon återförenas med landslagskollegan Tyra Axnér.
– De senaste veckorna har varit svåra med tanke på allt som har hänt. Men jag försöker ta saker dag för dag. Jag vill utvecklas, spela handboll på hög nivå och vinna titlar. Självklart är det här ett beslut jag har tagit tillsammans med min familj, som har gett mig ett ovillkorligt stöd under den här tiden. Metz kändes som ett bra alternativ för mig och för oss som familj. Jag ser verkligen fram emot att spela Champions League, att ansluta till laget och att komma igång med säsongen. Jag längtar också efter att träffa alla i klubben och supportrarna. Jag är väldigt glad över att Xenia (red. Smits), som jag lärde känna förra säsongen, också är här. Och att Tyra (red. Axnér), som också är svensk, finns här gläder mig, säger Bundsen till klubbens hemsida.
Henrik Lundvall har analyserat allt material som har kommit in från spelare i Handbollsligan dam och herr. Här presenterar och förklarar Lundvall den metod som har använts till Report cards.
Syftet med enkäten är tvådelat. Dels så vill vi ge alla handbollsspelare i handbollsligorna möjligheten att synliggöra sina åsikter vad gäller deras arbetsvillkor och förutsättningar för att utöva handboll. Men framförallt så är vi intresserade att få någon form av indikation över hur nöjda spelarna är med respektive klubbs arbetsvillkor och förutsättningar för att prestera sin handboll.
Metod
I och med syftet avser enkäten att mäta spelarnas attityder vad gäller just arbetsvillkor och förutsättningar för att lyckas i klubbarna som spelarna är verksamma i. Variabeln arbetsvillkor har operationaliserats genom tre olika kategorier: service, lokaler, och förmåner. Först, med ”service” avser vi sådant som en klubb, sett som en arbetsgivare, kan förväntas tillhandahålla en kontrakterad spelare. Med ”lokaler” avser vi de faciliteter som klubbens handbollsutövande äger rum i – platser som den mesta handbollstiden spenderas på. Till sist, med ”förmåner” avser vi handlingar som en klubb kan göra för en spelare som underlättar, men som klubben i form av att vara arbetsgivare, sällan är förpliktigad att göra.
Variabeln förutsättningar har i sin tur också operationaliserats genom kategorierna meningsfullhet & glädje, träning & utbildning, och skador & rehab. Först, med ”meningsfullhet & glädje” avser vi hur spelaren anser att det känns att spela handboll, speciellt i den klubb man spelar under. Vi anser att ett rimligt antagande just är att en spelare som känner att det är meningsfullt och roligt att spela handboll faktiskt också presterar bättre än vad hen hade gjort om det hade varit tvärt om.
Med ”träning och utbildning” avser vi hur lagets träningar fungerar, samt hur kommunikationen mellan spelare och, bland annat, tränare ligger till grund för att spelaren ska kunna lyckas. Till sist, med ”skador & rehab” avser vi sådant som en klubb, i och med att vara arbetsgivare, bör tillhandahålla när en spelare är skadad och/eller sjuk, för att spelaren i fråga ska ha en lämplig möjlighet att kunna komma tillbaka i spel på ett ändamålsenligt sätt.
Det representerar de olika svarsalternativen
Variablernas respektive kategorier har vidare operationaliserats genom olika antal påståenden som respondenterna har fått ta ställning till, på en vanlig Likertskala innehållande 7 diskreta värden. Värdet ”1” representerar attityden ”Nej, jag motsäger mig påståendet helt och hållet”, värdet ”4” representerar attityden ”Jag ställer mig neutral till påståendet” och värdet ”7” representerar attityden ”Ja, jag instämmer helt och hållet med påståendet”. Alltså, man tillåts resonera att då ett värde av 4 representerar en neutral attityd så representerar värdena 1-3 en motsägande attityd, i ökande intensitet från 3 och nedåt. Vice versa med värdena 5-7. Alternativet att avstå från att svara på varje individuellt påstående gavs även det. Slutligen, alla påståenden redogörs i separat artikel.
Respondenterna fick även möjlighet att efter att ha graderat sina attityder till varje påstående inom respektive kategori utveckla sina åsikter/sin åsikt genom att lämna information i skriftlig form angående den just nämnda kategorin. De fick även möjligheten att, som slutkläm på hela enkäten, skriftligt lyfta något som ansågs vara av värde att lägga till (kanske något som de ansåg att enkäten inte fångade).
I jämförelse med förra årets enkät har respondenterna i år utnyttjat möjligheten för att lämna kvalitativ data i klart större utsträckning. Följaktligen möjliggörs det att kunna diskutera olika typer av aspekter kring de undersökta variablerna i större utsträckning genom, exempelvis, vidare intressanta aspekter, förklaringar eller mönster som inte är möjliga att tolka genom de kvantitativa data. Av denna anledning kommer kvalitativa data att användas, för ett analyserande syfte, något mer än vad den gjordes i förra årets upplaga av Report cards.
Med det sagt så kommer ansatsen med denna typ av data fortfarande att vara kring att uppmärksamma mer unika åsikter eller nyansera något som kan anses vara av intresse, snarare än att dra knivskarpa slutsatser. Med andra ord, kvalitativa data kommer (fortfarande) att användas explorativt.
Alla spelare i alla lag i handbollsligorna har fått möjlighet att svara på enkäten. Vi har endast summerat och analyserat enkätresultat från lag där minst 7 spelare svarade, för att säkerställa en rimlig representationsgrad. Vi har också, för varje summerat och analyserat lag, indikerat om färre än 5 personer har svarat på ett enskilt påstående. Dessa enskilda påståenden markeras (i de presenterade radardiagrammen) och bör beaktas som mindre tillförlitliga. Slutsatser eller påståenden kommer inte att slutledas från detta data.
Presentationen av enkätens resultat kommer att göras i omgångar. Ett radardiagram med respektive lags medel- och medianvärde på varje påstående kommer att presenteras och analyseras. Vi kommer dock att börja med att presentera en heltäckande sammanfattning av aggregerade medel- och medianvärden från respektive liga, samt göra en kortare analys och jämförelse av ligorna på denna aggregerade resultatnivå. Notera att slutsatserna på denna resultatnivå just är mer svepande slutsatser; de behöver inte nödvändigtvis vara sant för unika individer, lag eller klubbar.
Psykisk ohälsa
Nytt för årets upplaga av Report Cards är att vi har ett ”specialfokus”. Alltså, Report Cards kommer i fortsättningen alltid att ha ett mer inriktat fokus på någon specifik aspekt kring arbetsvillkoren och förutsättningarna för handbollsspelare i Sverige. 2025 valdes fokus att vara fenomenet psykisk ohälsa. Följaktligen fick enkäten Report Cards också innehålla en fristående och mindre del som varje spelare fick möjlighet att svara på. Psykisk ohälsa är ett brett och ”fuzzy” fenomen, och Report Cards avser alltså att mäta en delmängd av fenomenet, nämligen ångest/oro och nedstämdhet.
Enkätdelen är baserat på självskattningsformulären GAD-7 och PHQ-9. Dessa är självskattningsformulär som används av legitimerade psykologer för screening av ångest och nedstämdhet. Hälften av frågorna 1-4 (från GAD-7) avser att mäta ångest, medan fråga 5-8 (från PHQ-9) avser att mäta nedstämdhet. Mer precist, dessa frågor avser att översiktligt mäta symptom på ångest och nedstämdhet, samt frekvensen av dessa under föregående handbollssäsong. Frågorna är också aningen omformulerade från GAD-7 och PHQ-9 för att passa in i en handbollskontext.
I vanliga fall innehåller GAD-7 just sju frågor och PHQ-9 nio frågor, men här har alltså 4 frågor från respektive självskattningsformulär valts ut. Skälen för detta val är delade. Exempelvis vill vi, från en praktisk synvinkel, inte göra enkäten för lång för de spelare som ska svara på den. Vi vill inte heller, från en kompetenssynvinkel, anse oss ha samma tolkningskompetens och tolkningsföreträde som en professionell psykolog. Följaktligen kan det inte antas att ångest och nedstämdhet mäts med samma validitet och reliabilitet som om man hade använt hela GAD-7 och PHQ-9 istället.
Både GAD-7 och PHQ-9 använder för varje fråga en 4-gradig skala. För att de svarsalternativ som bildar denna skala ska vara mer relevanta för en handbollskontext (i synnerhet med avseende på faktum att en handbollssäsong pågår i minst åtta månader) så är även dessa omformulerade i versionen som Report Cards använder. Svarsalternativen som används är ”Inte alls”, ”Vid enstaka tillfällen”, ”Ett par gånger varje månad” och ”Varje vecka”. Varje svar får ett värde mellan 0-3 som sedan kan summeras då frågorna är tänkta att mäta graden av intensitet och varaktighet för ångest och nedstämdhet.
Totalpoängen för en respondent blir därför mellan 0-12 för ångest/oro respektive nedstämdhet, och varje summa kan placeras i ett tillhörande intervall, tänkt att kategorisera mängden och varaktigheten av symptom av det fenomen som mäts (se referenser till GAD-7 och PHQ-9 för deras skalor). I Report Cards används samma procentuella intervallfördelning som motsvarande kliniska självskattningsformulär, men det kommer alltså att göras separat för fråga 1-4, respektive 5-8. Följande intervall används:
Ångest/Oro: 0-2 = Inga tecken på symptom, 3-5 = Möjligt att symptom föreligger, 6-8 = Mer möjligt att symptom föreligger, 9-12 = Antyder på symptom. Nedstämdhet: 0-4 = Inga tecken på symptom, 5-6 = Kan föreligga symptom, 7-12 = Antyder på symptom.
Även om dessa summeringar och kategoriseringar görs så är det av yttersta vikt att poängtera att på grund av ovan nämnda metodologiska avvikelser från de kliniska självskattningsformulären så hävdas det inte att de intervall som används i Report Cards är detsamma som respektive kliniska kategorisering.
Till sist, efter självskattningsformuläret fick även respondenterna möjligheten att rapportera, om de ville, någon egen upplevelse/aspekt/etc kopplat till psykisk ohälsa som de kände var värd att rapportera. Det tål att poängtera att ingen av oss som analyserar resultaten från vårt omgjorda självskattningsformulär från GAD-7 och PHQ-9 är psykologer. Följaktligen kommer vi inte att försöka uttala oss och dra slutsatser om saker som går utanför vår kompetens. Med andra ord, när det kommer till avsnittet om psykisk ohälsa kommer det inte förekomma några vidare slutsatser, utan vi kommer enbart presentera det kvantitativa data på sammanslagen nivå tillsammans med eventuella utsagor som vi anser väcker intresse/tankar/förtjänar uppmärksamhet.
Slutligen är det på sin plats att, för läsaren som anser sig vara lite mindre statistiskt bevandrad, kort förklara några tekniska termer som kommer att användas ganska genomgående i alla analyser. Medelvärdet är summan av värdena i ett urval, dividerat genom antalet värden. Medianvärdet är det mittersta värdet i ett urval sorterat i stigande ordning från det lägsta till det högsta värdet. Standardavvikelse är den genomsnittliga avvikelsen från medelvärdet. Absoluta värden är specifika diskreta värden som rapporterats från urvalet. Räckvidden är avståndet mellan det lägsta och högsta rapporterade värdet från urvalet (exempelvis ”6”, i och med att den här enkäten använder en 7-gradig skala). Variansen är spridningen av rapporterade värden från medelvärdet.
Reliabilitet är ett mått på i vilken utsträckning ett mätinstrument tenderar att vid upprepade mättillfällen mäta något i samma utsträckning (annorlunda uttryckt: I vilken utsträckning instrumentet inte lider av slumpmässiga fel). Validitet är ett mått på i vilken utsträckning ett mätinstrument mäter det som avses att mätas (annorlunda uttryckt: I vilken utsträckning instrumentet inte lider av systematiska fel).
Publiceringarna av Report Cards år tre är igång. Som vanligt presenterar vi även enkätens olika delar & påståenden.
Huvudområdena i enkäten är arbetsvillkor och förutsättningar och under dessa två finns totalt sex underkategorier (service, lokaler, förmåner, meningsfullhet & glädje, utbildning & träning samt skador & rehab).
Spelarna fick ta ställning till påståenden på en 7-gradig skala eller markera att de inte ville svara på påståendet. De fick också möjlighet att utveckla sina åsikter. Alla svar är anonyma.
Här är samtliga påståenden som vi bad spelarna att ta ställning till:
Arbetsvillkor
Service
1. Jag anser att klubben erbjuder det nödvändiga material och utrustning som behövs för mitt handbollsutövande (t.ex handbollsskor, löparskor, lyftarskor, skydd, träningskläder).
2. Jag anser att klubben, i samband med mitt handbollsutövande, erbjuder (rekommendation av) ändamålsenlig kost.
3. Jag anser att den lön klubben betalar mig är rimlig i förhållande till vad som krävs för mitt handbollsutövande
4. Jag anser att bortaresorna är bekväma samt bra planerade
5. Jag anser att klubbens sportchef/elitansvarige är tydlig i sin kommunikation till mig
6. Jag anser att mottagandet som ny i klubben var tillmötesgående
Lokaler
1. Jag anser att klubbens träningshall(ar) håller hög standard
2. Jag anser att lagets omklädningsrum håller hög standard
3. Jag anser att klubbens lokaler avsedda för styrketräning håller hög standard
4. Jag anser att klubbens matcharena håller hög standard
Förmåner
1. Jag anser att klubben erbjuder stöd för studier eller arbete vid sidan av mitt handbollsutövande
2. Jag anser att klubben erbjuder unika typer av stöd för problem som kan uppstå utanför mitt handbollsutövande
3. Jag anser att klubben, vid behov, erbjuder hjälp för att finna ett lämpligt boende
Förutsättningar
Meningsfullhet & glädje
1. Jag känner att mitt handbollsutövande är meningsfullt
2. Jag känner ingen typ av tvång kring mitt handbollsutövande
3. Jag tycker det är roligt att delta i lagets träningar
4. Jag tycker det är roligt att delta i lagets matcher
5. Jag trivs med mina medspelare och tränare
6. Jag anser att klubbens eller lagets övergripande utveckling går i rätt riktning
Träning & utbildning
1. Jag anser att planering av, samt strukturen på, våra träningar är välfungerande
2. Jag anser att vi som grupp tränar på sådant som vi behöver träna på
3. Jag anser att den kompetens som återfinns i teamet av ledare (tränare, fystränare, lagledare, sjukgymnast, psykolog, etc.) håller hög kvalitet
4. Jag anser att utöver lagorienterad träning så tar tränarna hänsyn till att jag även får möjligheter för individuellt anpassad träning
5. Jag anser att huvudtränaren/huvudtränarna är tydlig(a) i sin kommunikation till mig, vid olika typer av relevanta tillfällen (träning, match, analys, etc.)
6. Jag anser att min röst blir hörd av andra (spelare och tränare) och jag får möjlighet att uttrycka mina åsikter i gruppen
Skador & rehab
1. Jag anser att klubben erbjuder ändamålsenlig behandling vid skador och sjukdomar
2. Jag anser att klubben har stöttat mig mentalt när jag har varit skadad
3. Jag anser att ledare lyssnar på mig och mina behov när jag har varit skadad eller sjuk
4. Jag anser att klubben eller ledare inte pressar mig att träna eller spela match när jag har varit skadad eller sjuk
Självskattningsformulär (GAD-7 & PHQ-9)
Har du i samband med ditt handbollsutövande under denna säsong besvärats av något av följande:
1. Känt dig nervös, orolig eller väldigt stressad.
2. Inte kunnat sluta oroa dig eller kontrollera din oro.
3. Haft svårt att slappna av.
4. Känt dig rädd för att något hemskt skulle hända.
5. Haft lite intresse eller glädje i att göra saker.
6. Känt dig låg, deprimerad eller känt att framtiden ser hopplös ut.
7. Haft problem att somna eller att du vaknat i förtid, eller sovit för mycket.
8. Haft låg självkänsla, känt dig misslyckad eller att du känt att du svikit dig själv eller din familj.
Report cards är tillbaka för tredje året i rad. Men vilka förändringar ser vi från årets resultat jämfört med året innan? Det går vi igenom här.
Är det någon kort, koncis och generell slutsats som kan dras baserat på att jämföra Report cards från säsongen 2023-24 jämfört med säsongen 2024-25? I så fall är det följande: Spelare rapporterar relativt goda förhållanden och få saker har förändrats från 2024, på den här punkten.
Medel- och medianvärden mellan 2024 och 2025 ser ut på följande sätt:
Diagrammen tar ett par saker i beaktning och gör en del antaganden. För det första antas att vissa påståenden (exempelvis, service 2, M&G 5, T&U 1, 3, 4) handlar om och mäter samma sak, även om de formuleras annorlunda över år.
För det andra innehåller 2025 års Report Cards ett påstående (29 stycken totalt) mer än 2024 års (28 stycken). Anledningen är att några påståenden från 2024 har tagits bort, medan några nya har adderats (M&G 5, 6 och T&U 2, 5). Ett påstående år 2025 (T&G 4) är även en sammanslagning av två sådana från år 2024. Även om sådana små ändringar görs, så antas här att respektive variabel, arbetsvillkor och förutsättningar mäts någorlunda enhetligt över tid. När man tittar på dessa trenddiagram tål det också att påpekas att ett medelvärde på 4.0 alltså kännetecknar en neutral inställning till påståendet i fråga. Alltså anses ett medelvärde som ligger under 4.0 att känneteckna en negativ inställning till påståendet i fråga.
Så vad kan man säga när man tittar på detta? Egentligen inte så mycket då Report Cards ännu inte har pågått tillräckligt länge för att se några eventuella trender. Man bör också ha i åtanke att flera påståenden som tas ställning till är beroende på saker som inte lätt/snabbt ändras över, exempelvis, ett år. Exempelvis är det fullt rimligt att förvänta sig att även om en mindre bra situation kring, säg lokaler, råder så kommer förändring kring detta ske över tid. Hur som helst finns det två nämnvärda poänger att ta upp.
Trots poängen i föregående stycke så återfinns ett anmärkningsvärt faktum i 2025 års påstående ”Service 5” (om kommunikation mellan spelare och sportchef/elitansvarig). I 2024:s Report Cards var den här kommunikationen sammanslagen tillsammans med samma aspekt fast relativt spelare och tränare (och påståendet låg under kategorin ”Träning & Utbildning” istället). Påståendet då hade ett medelvärde på cirka 5 för både dam- och herrspelare.
I 2025:s Report Cards har motsvarande påstående, men som nu alltså bara gäller kommunikationen mellan tränare och spelare (”T&U 4”) istället ett medelvärde på 5,3 (damer) och 5,4 (herrar). Med andra ord, när spelare bedömer kommunikationen mellan spelare och endast tränare så ger de högre betyg. Men korrelationen verkar även gälla åt det andra hållet. ”Service 5”, som 2025 alltså bara handlar om kommunikationen mellan spelare och sportchef/elitansvarig får ett lägre medelvärde, 4,1 (damer) och 4,5 (herrar), jämfört med samma påstående men när tränare också inkluderades i bedömningen.
Alltså, även om dessa medelvärden fortfarande är på den positiva sidan av skalan, så är det ändå en märkbar skillnad mellan relationen spelare upplever till tränare jämfört med relationen de upplever till sportchef/elitansvarig.
En annan mer positiv aspekt som får ses som en märkbar skillnad mellan 2024 och 2025 är påståendet om mental stöttning under kategorin ”Skador & Rehab” (påstående 2 år 2025). Detta påstående fick 2024 ett medelvärde på 4,7 (damer) och 5,3 (herrar) och hade dessutom en neutral median (4) för damer. År 2025 är istället medelvärdet 5,8 (både för damer och för herrar), dessutom med högre medianer för båda. Alltså, en klar förbättring, framför allt från vad damspelare rapporterar.
Ettan kom, tvåan kom – trean kommer så småningom. Tredje året med Report cards är här och under de kommande veckorna kommer Handbollskanalen att publicera flera artiklar på ämnet, bland annat bomber, psykisk ohälsa och laganalyser.
Det var efter säsongen 2022-23 som Handbollskanalen debuterade Report cards, enkäten där vi undersöker spelarnas arbetsvillkor och förutsättningar.
Till år två förstärkte vi teamet med Henrik Lundvall, yrkesutövande lärare i vetenskapsteori och forskningsmetodik, som hjälpte oss att förbättra presentationen av resultaten från enkäten. Utöver att Lundvall är lärare har han en gedigen bakgrund som handbollsspelare i Tyresö.
Under våren och sommaren har vi sammanställt de resultat vi har fått in från spelare i Handbollsligan dam och herr, vilket leder till att vi under några veckor kommer att publicera mängder av artiklar på ämnet Report cards.
Några exempel? Det blir kränkningar, tystnad & tårar, det blir bristande kommunikation från sportchefer, jämställdhet och resurser, psykisk ohälsa och, givetvis, laganalyser.
Häng med på Handbollskanalen.se och i våra sociala medier för att följa våra publiceringar.
Sverige slutade fyra i U19-VM efter att Danmark kom ikapp och gick om i bronsmatchen. För Nikola Roganovic slutade turneringen ändå med positivt gensvar, som ensam svensk tog han sig in i All Star-laget.
Roganovic, som hade en avgörande roll i Sveriges fjärdeplats, utsågs till turneringens bästa mittnia. Tillsammans med spelare från sex olika nationer ingår han i All-Star Team i U19-VM.
Laget inkluderar bland andra Tysklands målvakt Finn Knaack och linjespelare Tim Schröder, Spaniens vänsterkant Sergio Sánchez Vidán samt Danmarks högernia Emil Darling Sørensen.
All Star Team: Källa: IHF Målvakt: Finn Knaack (Tyskland) Högersex: Abdelrahman Aly (Egypten) Högernio: Emil Darling Sørensen (Danmark) Mittnio: Nikola Roganovic (Sverige) Vänsternia: Aljuš Anžič (Slovenien) Vänstersex: Sergio Sánchez Vidán (Spanien) Mittsex: Tim Schröder (Tyskland) MVP: Marcos Fis Ballester (Spanien) Bästa målskytt: Aljuš Anžič (Slovenien) – 67 mål
Det blev en minst sagt dramatisk final när Tyskland vann U19-VM. Det krävdes två förlängningar och straffar innan en segrare kunde koras.
Spanien tog tidigt ledningen tack vare Quim Rocas och målvakten David Failde Fuentes, men Tyskland kämpade sig tillbaka och reducerade till 14–16 vid halvtid.
I den andra halvleken följdes lagen åt, vilket ledde till förlängning. I den andra förlängningen hade Spanien skaffat sig en tremålsledning, men Tyskland gjorde en imponerande vändning och tog matchen till straffar.
I straffläggningen stod målvakterna för flera avgörande räddningar. Tyskland satte fem av sju straffar, medan Spanien bara gjorde fyra, vilket räckte för att tyskarna skulle kunna titulera sig världsmästare.
Sveriges U19-herrar fick lämna VM utan medalj. I bronsmatchen mot Danmark tappade laget ledningen i slutminuterna och föll till slut med 31–33.
Lagen följdes åt hela vägen och matchen avgjordes på små marginaler. Sverige fick en utvisning och ett rött kort i slutskedet, men ändå kunde Nikola Roganovic sätta 31–30 med tre minuter kvar. En bortkastad boll gav sedan Danmark chansen att göra mål i tom bur, och i slutsekunderna kom spiken i kistan.
– Vi har haft 20 fina dagar tillsammans och det är bara att åka hem och träna ännu mer för att bli bättre till nästa års U20-EM. Den här årgången är tillräckligt bra för att alltid vara med i toppen och slåss om medaljer. Det har också varit speciell och intressant att vara i Egypten. Det har varit förutsättningar som varit helt klart annorlunda än vad spelarna stött på tidigare men spelarna har löst det bra och ska ha all heder för det.
Säsongen 2024/25 var bara ett par månader gammal när Jerry Tollbring råkade ut för en tuff korsbandsskada. Kantspelaren har både hunnit med att byta klubb och bli pappa under skadeuppehållet, i veckan återvände han till planen med Ribe-Esbjerg HH.
Ribe-Esbjerg matchade mot IK Sävehof när Tollbring fick känna på tempot igen på den välbekanta vänsterflanken. Sävehof tog hem en knapp 27–26-seger men 29-åringen gick framåt mer och träffade rätt tre gånger.
Det var mycket svenskt i övrigt i REHH-uppställningen, Niklas Kraft räddade 14 skott och Alfred Jönsson nätade fyra gånger i den knappa förlusten.
Det är tävlingspremiär på flera håll i lördagstablån. Inte mindre än fem dammatcher i Svenska cupen står på programmet för lag från Handbollsligan och neråt i seriesystemet.
Skövde HF sätter igång cupsäsongen, som om det går som allra bäst kan sluta med ett Final four-äventyr på hemmaplan i mitten av mars. Duveholmshallen i Katrineholm är värd för lördagsduellen där Hammarby testar tufft motstånd.
– Vi har hamnat i en jättetuff grupp med idel bra lag, men det gör också att vi också att vi kan gå in helt utan press och fokusera på oss själva. På pappret ska ju Skövde vara bättre än oss så vi har allt att vinna och jag hoppas vi kan stå för en bra prestation, säger Bajens lagkapten Clara Bascuas till klubbens hemsida.
Av de lördagsaktuella lagen gick Skuru IK längst i den förra upplagan, med final och silver efter 18–30 mot H65 Höör.
Tablån 16 augusti
(14.00) HK Aranäs-KvIK Sport
(15.00) Skånela IF–Skuru IK
(16.00) HF Karlskrona–Ystads IF
(16.30) Alingsås HK–Kärra HF
(19.00) Hammarby IF–Skövde HF Samtliga matcher sänds i Handboll Play
Sveriges jakt på sin första U19-VM-final tog slut mot Spanien. Blågult öppnade starkt och stod länge upp mot de regerande mästarna – men efter en avgörande spansk slutspurt får Sverige nu sikta in sig på bronsmatchen.
Mötet mellan formstarka Sverige och titelhållarna från Spanien blev precis så underhållande som förväntat. Malte Månsson visade vägen när han dundrade in två fullträffar, och vid ställningen 10–7 tvingades Spanien ta timeout för att bryta svenskarnas momentum.
Pausen gav effekt. Spanjorerna hittade tillbaka till sitt spel, med målvakten Nicolas Giraldez Freiria som började stänga igen bakåt och ett mer varierat anfall framåt. Sverige fick slita hårt i offensiven när Spanien pressade högt och försvarade disciplinerat. Ändå lyckades svenskarna kvittera innan halvtidsvilan.
Arvid Andreasson var, som så många gånger tidigare, klinisk i sina avslut och en bärande kraft i defensiven. Lagen följdes åt under stora delar av andra halvlek, men när Spaniens offensiva försvar åter började ge utdelning tappade Sverige greppet. Med mindre än tio minuter kvar låg de under med 26–29 och fick jaga i uppförsbacke.
Trots en hård slutforcering höll Spanien undan och säkrade finalplatsen. Där väntar vinnaren mellan Danmark och Tyskland, medan Sverige får möta förloraren i kampen om bronset.
