Handbollskanalen har fått underlag till en fantastisk artikel med statistik från Steg 1 i USM.

Här sammanfattar den skicklige skribenten Steg 1 i USM och vi på Handbollskanalen är oerhört tacksamma åt så fina bidrag. Läs och njut:

Nu när alla lag har spelat klart steg 1 är det dags för en sammanfattning av detta första steg i kampen om platserna i Malmö i maj. Det blir väldigt mycket siffror och tabeller men jag ska försöka hålla det intressant och komma med lite funderingar längs vägen.

Allra först och främst vill jag hylla fem föreningar lite extra – det är nämligen dessa fem som har lyckats med konststycket att få med minst ett lag vidare direkt till steg 3 i alla sex åldersklasser:

IK Sävehof
LUGI HF
Torslanda HK
Tyresö Handboll
IFK Tumba HK

Såklart är de två flaggskeppen i svensk handboll på ungdomsnivå Sävehof och Lugi med i denna skara men mycket annat är inte att förvänta av dessa två föreningar som också är de enda som har elitlag i högsta serien både på herr- och damsidan. Tyresö har båda sina seniorlag i respektive allsvenska medan Tumba har herrarna på näst högsta nivån och Torslanda har damerna på densamma.

Vilka föreningar har flest lag vidare direkt till steg 3?
Totalt har 235 olika lag tagit sig vidare som gruppetta eller -tvåa i steg 1. Dessa 235 lag är fördelade på totalt 91 olika klubbar. Hela 36 stycken av dessa 91 klubbar har bara ett lag vidare till steg 3. Jag har räknat in alla farmarklubbar och andra ”sammankopplade” föreningar under moderföreningens flagga och då ser listan ut som följer:

1. IK Sävehof  9 lag
2. LUGI HF  8 lag
Torslanda HK  8 lag
H43 Lund HF  8 lag
5. RP IF Linköping 7 lag
6. Tyresö Handboll 6 lag
IFK Tumba HK  6 lag
IFK Kristianstad 6 lag
HK Aranäs  6 lag
Kungälvs HK  6 lag
11. Skuru IK  5 lag
Borlänge HK  5 lag

Hur ser det ut för våra elitlag?
Som ni ganska snabbt såg på listan här ovan så är det elitklubbarna (de två högsta serierna för herrar och damer i detta fall) som också är framgångsrikast på ungdomssidan. Hela 135 av 235 lag direkt vidare till steg 3 kommer från någon av elitklubbarna. Totalt sett har vi 43 olika klubbar i våra högsta serier och utav alla dessa är det faktiskt hela nio stycken som har både damerna och herrarna så högt upp: Sävehof, Lugi, RP, Tyresö, Guif, VästeråsIrsta, Önnered, Skånela och OV. Dessa nio ”stjärnor i klassen” har lagt beslag på 48 av direktplatserna = 36% av elitklubbarnas platser från bara 21% av klubbarna.

Än mer anmärkningsvärd är då i sådana fall denna lite mindre prestigefyllda samling – elitlag utan ett enda lag vidare till steg 3 i någon åldersklass: Ricoh, IFK Ystad, Boden, Varberg, Amo, Rimbo, Anderstorp och GT Söder. 19% av våra elitklubbar har alltså inte ett enda direktkvalificerat ungdomslag vidare till steg 3 i USM. Att orter som Alstermo, Anderstorp och Rimbo inte får ihop så framgångsrika ungdomslag är kanske inte så konstigt med tanke på underlaget av spelare men övriga fem föreningar får helt enkelt ta nya tag framöver.

Roligare då att nämna de föreningar som har visat framfötterna i USM men inte har något elitlag:

1. H43 Lund HF  8 lag
2. Borlänge HK  5 lag
3. HK Silwing/Troja 4 lag
IK Bolton  4 lag
5. Enköpings HF  3 lag
Gökstens BK  3 lag
Kärra HF  3 lag
Kävlinge HK  3 lag
Uppsala HK  3 lag
Åhus Handboll  3 lag

De flesta av dessa föreningar har ändå dam- eller herrlaget på division 1-nivå så det finns en fin handbollskultur. H43 och Borlänge som är bäst här är faktiskt också de två lag som har de ”sämsta” seniorlagen i samlingen. Förhoppningsvis kan dessa duktiga ungdomsspelare underifrån så småningom hjälpa sina föreningar uppåt i seriesystemet igen!

Vilken stad är bäst?
Vill man se riktigt mycket och riktigt bra ungdomshandboll så finns det bara två ställen att besöka – Stockholm och Göteborg:

1. Stockholm  48 lag
2. Göteborg  34 lag
3. Lund  17 lag
4. Kristianstad  9 lag
5. Linköping  7 lag
Skövde  7 lag

Här är det lite lurigt med geografin – vad räknas egentligen som Stockholm och som Göteborg? I min sammanställning har jag lagt in alla föreningar som tillhör Stockholms respektive Göteborgs distriktslag i Sverigecupen under stadens flagg. Det skiljer ju dock en hel del mellan Åkersberga i norr och Sorunda i söder i Stockholms fall… vill man vara lite hårdare och bara räkna de mer centralt belägna föreningarna och inte kranskommunerna så har Stockholm 16 och Göteborg 22 lag (med brasklapp för mina geografiska kunskaper om kommunindelningar).

Sett till underlag är det inget häpnadsväckande att Sveriges två största städer är så överlägsna sett till antalet lag vidare. Mer imponerande är då Lunds otroliga handbollstradition! Lite mindre imponerande är vår tredje största stad Malmös lite skrala fem lag vidare.

Var ska vi utveckla handbollen?
Utav Sveriges 20 största städer har vi faktiskt fyra stycken som inte har ett enda lag vidare till steg 3 i någon av USM-klasserna: Gävle (13:e störst), Borås (14), Södertälje (16) och Växjö (19). Gävle och Södertälje är sedan länge de två största vita fläckarna på handbollskartan med obefintlig verksamhet och jag kan bara hoppas och hålla tummarna för att det någonstans i dessa städer finns eldsjälar villiga att bredda handbollen ytterligare.

Hur har distrikten presterat?
En alltid lika spännande lista är den över vilka distrikt som har bidragit med flest lag vidare direkt till steg 3. Återigen är det en brasklapp för de geografiska kunskaperna men föreningarna är sorterade efter bästa förmåga:

1. Skåne  55 lag
2. Stockholm  48 lag
3. Göteborg  34 lag
Mellansvenska 34 lag
5. Halland  11 lag
6. Västergötland  10 lag
7. Bohuslän-Dal  9 lag
8. Norrland  8 lag
Småland  8 lag
Uppland  8 lag
11. Dalarna  6 lag
12. Blekinge  2 lag
Värmland  2 lag

Skåne tar föga oväntat hem förstaplatsen här men handbollens mecka i Sverige får ändå tuff konkurrens av Sveriges största stad. De lite diffusa benämningarna ”Mellansvenska” och ”Norrland” är kanske inte superpricksäkra men hjälper i alla fall till att få en hyfsad bild av spridningen på landets duktiga ungdomslag i handboll.

Jag tackar för visat intresse och hoppas att denna djupdykning i nördstatistik har uppskattats någonstans i landet och ger någonting att tänka på eller diskutera vidare med lite mer ”kött på benen” efter denna genomgång.