Tomas Axnér har tagit ut truppen till landskamperna mot Spanien i slutet av oktober och det är en trupp som andas Champions League och European League. Axnér har ofta pratat om vikten att få fler svenska damspelare i de bästa europeiska turneringarna, framförallt Champions League, och sakta men säkert har antalet spelare ökat.
I den här truppen, 17 spelare stark, spelar inte mindre än tio av spelarna i Champions League och ytterligare sex spelar i European League. Bara en spelare i truppen (Horsens Mathilda Lundström) deltar inte i någon europeisk turnering den här säsongen.
Vid första anblick finns det inte mycket att anmärka på när det gäller truppen. Anna Lagerquist är långtidsskadad och tyvärr inte tillbaka ännu. Dessutom har Nina Koppang skadat sig vilket innebär att högernian, som fick sitt internationella genombrott under OS, missar EM i vinter.
Glädjande är att Nina Dano är tillbaka. Kom ihåg att Dano stod före Koppang på högernio innan hon flyttade till Odense inför förra säsongen. Och att Daniela de Jong är tillbaka är också positivt – mittnian har varit lysande för sitt Ramnicu Valcea och förtjänar att vara med.
Finns det då några spelare jag gärna hade sett i den här truppen? Filippa Idéhn har presterat tillräckligt bra i Ikast för att bli uttagen, men kombinationen av att hennes fantastiska matcher i ligaupptakten inte har kommit mot några definitiva topplag och att jag tror att Axnér gillar åldersstrukturen på målvakterna (Johanna Bundsen är 33, Evelina Eriksson är 28 och Sofie Börjesson är 27) gör att det ändå är rimligt att köra med de här tre. En annan fördel Börjesson har mot Idéhn? Börjesson spelar Champions League med sitt NFH – Idéhn ska spela European League.
Kanske borde Clara Lerby har tagits ut, vänstersexan har presterat på topp under lång tid nu, även om det var i danska andradivisionen förra säsongen. Men jag kan å andra sidan förstå varför Axnér kör vidare med (sin favorit) Elin Hansson och Linn Hansson. Den senare har heller inte gjort tillräckligt för att spela sig ur landslaget, det är snarare så att Linn har gjort bra ifrån sig när hon har fått chansen, och Elin verkar given för tillfället.
Truppen är stark, men tunn. Sverige spelar dubbelmöte mot Spanien i slutet av oktober och en månad senare dubbelmöte mot Polen. Det är knappast ett nytt landslag som ska spelas in, men på pappret ser Sverige svagare ut än under såväl VM i december som under sommarens OS.
Förbundskaptenen får nog hoppas på att Europaspelet för klubblagen höjer spelarna ytterligare under hösten och att de sen kan prestera på topp under EM. Men jag tänker inte räkna ut Axnérs landslag fler gånger, de har visat att de förtjänar respekt, inte minst efter OS-segern mot blivande mästaren Norge och det faktum att de tog blivande OS-finalisten Frankrike till förlängning.
Vill du komma i kontakt med mig? Skicka då ett mejl till ola.selby@handbollskanalen.se.
