Henrik Lundvall har analyserat allt material som har kommit in från spelare i Handbollsligan dam och herr. Här presenterar och förklarar Lundvall den metod som har använts till Report cards.
Syftet med enkäten är tvådelat. Dels så vill vi ge alla handbollsspelare i handbollsligorna möjligheten att synliggöra sina åsikter vad gäller deras arbetsvillkor och förutsättningar för att utöva handboll. Men framförallt så är vi intresserade att få någon form av indikation över hur nöjda spelarna är med respektive klubbs arbetsvillkor och förutsättningar för att prestera sin handboll.
Metod
I och med syftet avser enkäten att mäta spelarnas attityder vad gäller just arbetsvillkor och förutsättningar för att lyckas i klubbarna som spelarna är verksamma i. Variabeln arbetsvillkor har operationaliserats genom tre olika kategorier: service, lokaler, och förmåner. Först, med ”service” avser vi sådant som en klubb, sett som en arbetsgivare, kan förväntas tillhandahålla en kontrakterad spelare. Med ”lokaler” avser vi de faciliteter som klubbens handbollsutövande äger rum i – platser som den mesta handbollstiden spenderas på. Till sist, med ”förmåner” avser vi handlingar som en klubb kan göra för en spelare som underlättar, men som klubben i form av att vara arbetsgivare, sällan är förpliktigad att göra.
Variabeln förutsättningar har i sin tur också operationaliserats genom kategorierna meningsfullhet & glädje, träning & utbildning, och skador & rehab. Först, med ”meningsfullhet & glädje” avser vi hur spelaren anser att det känns att spela handboll, speciellt i den klubb man spelar under. Vi anser att ett rimligt antagande just är att en spelare som känner att det är meningsfullt och roligt att spela handboll faktiskt också presterar bättre än vad hen hade gjort om det hade varit tvärt om.
Med ”träning och utbildning” avser vi hur lagets träningar fungerar, samt hur kommunikationen mellan spelare och, bland annat, tränare ligger till grund för att spelaren ska kunna lyckas. Till sist, med ”skador & rehab” avser vi sådant som en klubb, i och med att vara arbetsgivare, bör tillhandahålla när en spelare är skadad och/eller sjuk, för att spelaren i fråga ska ha en lämplig möjlighet att kunna komma tillbaka i spel på ett ändamålsenligt sätt.
Det representerar de olika svarsalternativen
Variablernas respektive kategorier har vidare operationaliserats genom olika antal påståenden som respondenterna har fått ta ställning till, på en vanlig Likertskala innehållande 7 diskreta värden. Värdet ”1” representerar attityden ”Nej, jag motsäger mig påståendet helt och hållet”, värdet ”4” representerar attityden ”Jag ställer mig neutral till påståendet” och värdet ”7” representerar attityden ”Ja, jag instämmer helt och hållet med påståendet”. Alltså, man tillåts resonera att då ett värde av 4 representerar en neutral attityd så representerar värdena 1-3 en motsägande attityd, i ökande intensitet från 3 och nedåt. Vice versa med värdena 5-7. Alternativet att avstå från att svara på varje individuellt påstående gavs även det. Slutligen, alla påståenden redogörs i separat artikel.
Respondenterna fick även möjlighet att efter att ha graderat sina attityder till varje påstående inom respektive kategori utveckla sina åsikter/sin åsikt genom att lämna information i skriftlig form angående den just nämnda kategorin. De fick även möjligheten att, som slutkläm på hela enkäten, skriftligt lyfta något som ansågs vara av värde att lägga till (kanske något som de ansåg att enkäten inte fångade).
I jämförelse med förra årets enkät har respondenterna i år utnyttjat möjligheten för att lämna kvalitativ data i klart större utsträckning. Följaktligen möjliggörs det att kunna diskutera olika typer av aspekter kring de undersökta variablerna i större utsträckning genom, exempelvis, vidare intressanta aspekter, förklaringar eller mönster som inte är möjliga att tolka genom de kvantitativa data. Av denna anledning kommer kvalitativa data att användas, för ett analyserande syfte, något mer än vad den gjordes i förra årets upplaga av Report cards.
Med det sagt så kommer ansatsen med denna typ av data fortfarande att vara kring att uppmärksamma mer unika åsikter eller nyansera något som kan anses vara av intresse, snarare än att dra knivskarpa slutsatser. Med andra ord, kvalitativa data kommer (fortfarande) att användas explorativt.
Alla spelare i alla lag i handbollsligorna har fått möjlighet att svara på enkäten. Vi har endast summerat och analyserat enkätresultat från lag där minst 7 spelare svarade, för att säkerställa en rimlig representationsgrad. Vi har också, för varje summerat och analyserat lag, indikerat om färre än 5 personer har svarat på ett enskilt påstående. Dessa enskilda påståenden markeras (i de presenterade radardiagrammen) och bör beaktas som mindre tillförlitliga. Slutsatser eller påståenden kommer inte att slutledas från detta data.
Presentationen av enkätens resultat kommer att göras i omgångar. Ett radardiagram med respektive lags medel- och medianvärde på varje påstående kommer att presenteras och analyseras. Vi kommer dock att börja med att presentera en heltäckande sammanfattning av aggregerade medel- och medianvärden från respektive liga, samt göra en kortare analys och jämförelse av ligorna på denna aggregerade resultatnivå. Notera att slutsatserna på denna resultatnivå just är mer svepande slutsatser; de behöver inte nödvändigtvis vara sant för unika individer, lag eller klubbar.
Psykisk ohälsa
Nytt för årets upplaga av Report Cards är att vi har ett ”specialfokus”. Alltså, Report Cards kommer i fortsättningen alltid att ha ett mer inriktat fokus på någon specifik aspekt kring arbetsvillkoren och förutsättningarna för handbollsspelare i Sverige. 2025 valdes fokus att vara fenomenet psykisk ohälsa. Följaktligen fick enkäten Report Cards också innehålla en fristående och mindre del som varje spelare fick möjlighet att svara på. Psykisk ohälsa är ett brett och ”fuzzy” fenomen, och Report Cards avser alltså att mäta en delmängd av fenomenet, nämligen ångest/oro och nedstämdhet.
Enkätdelen är baserat på självskattningsformulären GAD-7 och PHQ-9. Dessa är självskattningsformulär som används av legitimerade psykologer för screening av ångest och nedstämdhet. Hälften av frågorna 1-4 (från GAD-7) avser att mäta ångest, medan fråga 5-8 (från PHQ-9) avser att mäta nedstämdhet. Mer precist, dessa frågor avser att översiktligt mäta symptom på ångest och nedstämdhet, samt frekvensen av dessa under föregående handbollssäsong. Frågorna är också aningen omformulerade från GAD-7 och PHQ-9 för att passa in i en handbollskontext.
I vanliga fall innehåller GAD-7 just sju frågor och PHQ-9 nio frågor, men här har alltså 4 frågor från respektive självskattningsformulär valts ut. Skälen för detta val är delade. Exempelvis vill vi, från en praktisk synvinkel, inte göra enkäten för lång för de spelare som ska svara på den. Vi vill inte heller, från en kompetenssynvinkel, anse oss ha samma tolkningskompetens och tolkningsföreträde som en professionell psykolog. Följaktligen kan det inte antas att ångest och nedstämdhet mäts med samma validitet och reliabilitet som om man hade använt hela GAD-7 och PHQ-9 istället.
Både GAD-7 och PHQ-9 använder för varje fråga en 4-gradig skala. För att de svarsalternativ som bildar denna skala ska vara mer relevanta för en handbollskontext (i synnerhet med avseende på faktum att en handbollssäsong pågår i minst åtta månader) så är även dessa omformulerade i versionen som Report Cards använder. Svarsalternativen som används är ”Inte alls”, ”Vid enstaka tillfällen”, ”Ett par gånger varje månad” och ”Varje vecka”. Varje svar får ett värde mellan 0-3 som sedan kan summeras då frågorna är tänkta att mäta graden av intensitet och varaktighet för ångest och nedstämdhet.
Totalpoängen för en respondent blir därför mellan 0-12 för ångest/oro respektive nedstämdhet, och varje summa kan placeras i ett tillhörande intervall, tänkt att kategorisera mängden och varaktigheten av symptom av det fenomen som mäts (se referenser till GAD-7 och PHQ-9 för deras skalor). I Report Cards används samma procentuella intervallfördelning som motsvarande kliniska självskattningsformulär, men det kommer alltså att göras separat för fråga 1-4, respektive 5-8. Följande intervall används:
Ångest/Oro: 0-2 = Inga tecken på symptom, 3-5 = Möjligt att symptom föreligger, 6-8 = Mer möjligt att symptom föreligger, 9-12 = Antyder på symptom.
Nedstämdhet: 0-4 = Inga tecken på symptom, 5-6 = Kan föreligga symptom, 7-12 = Antyder på symptom.
Även om dessa summeringar och kategoriseringar görs så är det av yttersta vikt att poängtera att på grund av ovan nämnda metodologiska avvikelser från de kliniska självskattningsformulären så hävdas det inte att de intervall som används i Report Cards är detsamma som respektive kliniska kategorisering.
Till sist, efter självskattningsformuläret fick även respondenterna möjligheten att rapportera, om de ville, någon egen upplevelse/aspekt/etc kopplat till psykisk ohälsa som de kände var värd att rapportera. Det tål att poängtera att ingen av oss som analyserar resultaten från vårt omgjorda självskattningsformulär från GAD-7 och PHQ-9 är psykologer. Följaktligen kommer vi inte att försöka uttala oss och dra slutsatser om saker som går utanför vår kompetens. Med andra ord, när det kommer till avsnittet om psykisk ohälsa kommer det inte förekomma några vidare slutsatser, utan vi kommer enbart presentera det kvantitativa data på sammanslagen nivå tillsammans med eventuella utsagor som vi anser väcker intresse/tankar/förtjänar uppmärksamhet.
Slutligen är det på sin plats att, för läsaren som anser sig vara lite mindre statistiskt bevandrad, kort förklara några tekniska termer som kommer att användas ganska genomgående i alla analyser. Medelvärdet är summan av värdena i ett urval, dividerat genom antalet värden. Medianvärdet är det mittersta värdet i ett urval sorterat i stigande ordning från det lägsta till det högsta värdet. Standardavvikelse är den genomsnittliga avvikelsen från medelvärdet. Absoluta värden är specifika diskreta värden som rapporterats från urvalet. Räckvidden är avståndet mellan det lägsta och högsta rapporterade värdet från urvalet (exempelvis ”6”, i och med att den här enkäten använder en 7-gradig skala). Variansen är spridningen av rapporterade värden från medelvärdet.
Reliabilitet är ett mått på i vilken utsträckning ett mätinstrument tenderar att vid upprepade mättillfällen mäta något i samma utsträckning (annorlunda uttryckt: I vilken utsträckning instrumentet inte lider av slumpmässiga fel). Validitet är ett mått på i vilken utsträckning ett mätinstrument mäter det som avses att mätas (annorlunda uttryckt: I vilken utsträckning instrumentet inte lider av systematiska fel).
Källor: GAD-7 självskattningsfrågor
Källor: Tolkningsmall GAD-7
Källor: Patient Health Questionnaire