Handbollskanalen Power rankings Handbollsligan: Februari

Välkommen till Handbollskanalen Power rankings Handbollsligan med Ola Selby där prestationerna, inte poängen, ligger till grund för Handbollskanalens ranking. 

Handbollskanalen Power rankings är vår egna ranking för vilka lag som egentligen varit hetast under månaden som passerat. Med andra ord är det en egen tabell för vilka lag som egentligen varit bäst. Ett lag som förlorat en match kan till exempel vara bättre än ett lag som inte har förlorat, beroende på vilka lag de har spelat mot. Hänger ni med?

Här är Handbollskanalen Power rankings februari!

1: Ystads IF

Tabellplacering: 3

Ranking efter december: 3

Jag vet att den här spalten handlar om Handbollsligan och inget annat, men jag kan ändå inte låta bli att imponeras av Ystads IF och hur de klarar av att prestera på två fronter. Trots tufft matchande i European League har YIF alltså vunnit samtliga tre matcher i Handbollsligan under februari. Och det på ett övertygande sätt.

40–25 mot Önnereds HK, 30–24 mot IFK Skövde och 33–28 mot Alingsås HK. Det är rätt starka papper, även om inget av de här lagen är inne i någon direkt toppform.

Saker att ta med sig från respektive match är att Linus Fernebrand gjorde tio mål mot ÖHK och visade varför han är en av seriens bästa vänstersexor, det blev nio utvisningar totalt i reprisen på SM-finalen mellan Skövde och YIF och mot AHK gjorde samtliga spelare i YIF mål utom två.

Jag håller fortfarande IK Sävehof som favorit till guldet, men nog börjar YIF närma sig nivån de höll i slutspelet förra säsongen.

2: IFK Kristianstad

Tabellplacering: 1

Ranking efter december: 2

Hade det inte varit för den där konstiga och oväntade förlusten borta mot IFK Skövde hade jag haft riktigt svårt att utse ettan i den här månadens ranking. För bortsett från den förlusten har brandgult gjort som de vill i samtliga matcher.

40–28 borta mot Önnered, 32–25 hemma mot Alingsås och 29–24 hemma mot Hallby – i de matcherna gjorde IFK precis vad som förväntades av laget. Vad som gick fel mot Skövde är svårare att svara på, men det är som bekant ett lag IFK haft svårt mot tidigare.

Mest anmärkningsvärt kring IFK Kristianstad? Det är ingen nyhet i sig, men IFK är brutalt bra från sex meter. Ludvig Jurmala Åström är ett effektivt monster från linjen och på kanterna levererar Emil Frend Öfors, Alfred Ehn, Anton Halén och Albin Selin. Oavsett vilka som spelar är det klass rakt igenom!

3: Hammarby IF

Tabellplacering: 4

Ranking efter december: 6

Inför säsongen skrev jag om Hammarbys förmåga att vinna jämna matcher. Den förmågan har inte försvunnit i år, tvärtom. I februari har Hammarby vunnit med ett mål (25–24 borta mot HK Malmö), ett mål (27–26 hemma mot IK Sävehof) och ”storsegern” med två mål (33–31 borta mot Aranäs).

Jag ställde också frågan om Bajen kan klara av att avgöra matcher tidigare än de gjorde under förra säsongen. Det har de däremot inte lyckats med. Men jag antar att det inte spelar så stor roll för spelarna, de är vid det här laget vana vid att matcherna ser ut på det sättet och verkar inte störas av det.

I februari har jag framförallt imponerats av Hammarbys högersida. Edwin Aspenbäck (en spelare jag inför säsongen utropade som lagets förväntade genombrott i år) gör lite som han vill på högernio och på högerkanten har Oliver Wigmark gjort sin finaste månad på länge (inte bara för att han avgjorde sent mot Sävehof).

Som Hammarby spelar nu är jag rätt säker på att de kommer att ta sig till semifinal i år. Och det är ytterst välförtjänt!

4: IK Sävehof

Tabellplacering: 2

Ranking efter december: 1

Tre hack ner i Power raknings jämfört med december – för att vara Sävehof är det nästan att betrakta som ett ras. Anledningen till ”raset” är att gulsvart bara spelade in fem av åtta poäng i februari. Jag vet, det är ju fler än hälften av poängen och det är väl jättebra? Nja, inte för Sävehof.

De slog HK Malmö och OV Helsingborg, precis som de ska göra. Men de tappade poäng borta mot Aranäs och förlorade borta mot Hammarby. Att förlora mot Bajen i Eriksdalshallen är inte fy skam, men Sävehof ska ju inte tappa poäng mot Aranäs, oavsett förutsättningar. Nu gjorde det och därför blir placeringen därefter.

Annars imponerar Sävehofs bredd. Visst, där finns spets också, inte minst genom Óli Mittún (4+5 mot Malmö) och Sebastian Karlsson (14 mål på 16 avslut mot OV), men framförallt är det bredden som levererar. Mot Malmö hade Sävehof tolv olika målskyttar och mot Aranäs 13 olika målskyttar. Det kommer onekligen att hjälpa laget i slutspelet, då det gör Michael Apelgrens gäng oerhört svårläst.

5: Eskilstuna Guif

Tabellplacering: 7

Ranking efter december: 10

Guif har tagit sig upp på en slutspelsplats igen och det var ju ett tag sedan sist. Faktum är att Guif, fram till förlusten borta mot RIK, såg urstarkt ut i februari.

Framförallt var det anfallsspelet som såg lekfullt, oberäkneligt och effektivt ut igen, precis som det har gjort i perioder under säsongen. Olle Österhall har redan fått mycket beröm i den här spalten och det är onekligen en fin utveckling han har haft den här säsongen. I februari har Kasper Larsson dessutom hittat tillbaka till fin form igen och i sina bästa stunder under Zoran Roganovic kan Guif slå vilket lag som helst.

Men när spelet inte stämmer och de låter motståndaren få matchen dit de vill, ja då kan Guif förlora mot Redbergslid. Jämnheten måste fortfarande förbättras i det här laget, men nu har Guif allt i egna händer när det kommer till slutspelschanserna.

6: IFK Skövde

Tabellplacering: 8

Ranking efter december: 11

Februari var IFK Skövdes bästa månad sedan typ oktober. Två segrar och en förlust är, med tanke på hur det har sett ut de senaste månaderna, starkt jobbat. Visst, det blev förlust mot Ystads IF, men YIF har varit seriens bästa lag i februari så det är inte fy skam.

Segrarna då? Uddamålsseger först, borta mot Redbergslid, en match vi alla före säsongen trodde att Skövde skulle vinna, men nu, med tanke på hur säsongen utvecklat sig för Henrik Signells lag, nog kände större osäkerhet kring. Men nu löste Skövde två poäng och de följde sedan upp det med att besegra självaste IFK Kristianstad, även då med uddamålet (exakt samma segersiffror som mot RIK dessutom, 27–26).

De två poängen trillar väl in på kontot för ”bonuspoäng”, men det är precis det Skövde behöver nu för att det ska kunna bli slutspel. Nyckeln för Skövde är att Victor Bang hittar tillbaka till sin form från starten på säsongen och att Milan Bomastar betydligt oftare kan prestera på liknande nivå som han gjorde mot IFK Kristianstad (då han var 40-procentig).

7: HK Aranäs

Tabellplacering: 9

Ranking efter december: 8

Aranäs har överpresterat hela säsongen och därför ligger de på en fin slutspels…Fast det gör de inte alls. På något sätt har Aranäs lyckats trilla under slutspelsstrecket, trots att de verkligen har imponerat under i stort sett hela säsongen.

Hur gick det till? För det första är tabellen ruskigt jämn och det gör ju sitt. För det andra har konkurrenterna kring strecket presterat bättre i februari. Och för det tredje har Aranäs form inte varit fullt lika bra. Och detta skriver jag trots att de besegrat Hallby på bortaplan och kryssat hemma mot Sävehof.

Men ska Aranäs trots allt slå alla förståsigpåare på näsan (inklusive undertecknad) och ta sig till slutspel, då har de inte råd att ta tre poäng av åtta möjliga som de gjorde i februari.

Positivt för Jerry Hallbäck och gänget är att de fortfarande vinner matcher och inte är helt under isen. De vinner dessutom matcher på ”Aranäsiskt” vis. Ta matchen mot Hallby som ett exempel där ingen (bortsett från Daniel Bergqvist som räddade fem av nio skott) utmärkte sig individuellt. Istället var det en riktig lagseger, Aranäs-style alltså.

8: Alingsås HK

Tabellplacering: 5

Ranking efter december: 5

Klarar AHK inte riktigt av att kombinera spel i Handbollsligan med Europaäventyret i European Cup? Eller vad är problemet? Vad som ligger bakom Alingsås svaga form kan jag enbart spekulera i, men faktan ligger på bordet och den säger att AHK förlorade tre matcher i februari och kryssade en, hemma mot RIK.

Förlusterna kom mot IFK Kristianstad, Lugi HF och Ystads IF. Det är så klart inte hela världen att förlora mot serieledaren och regerande mästaren (tillika seriens bästa lag just nu), men att förlora mot Lugi och bara få ett kryss mot RIK är inte bra nog.

Matchen mot RIK slutade 27–27, detta trots att Rickard Frisk var uppe och nosade på 50 i räddningsprocent. Däremot hade Mathias Pedersen en betydligt svagare match och satte faktiskt bara tre av elva skott. Men AHK ska vinna den matchen ändå, inget snack om saken. Och mot Lugi var Alingsås helt chanslöst.

Så, vad är problemet? Jag tror att AHK har en del slitna spelare. Dels på grund av att det sliter att spela European Cup och dels eftersom Mikael Franzén säkert kör hårt med spelarna nu. Det är viktigt att komma ihåg att Alingsås under Franzén brukar vara rätt svagt den sista tiden inför slutspel.

9: Önnereds HK

Tabellplacering: 10

Ranking efter december: 13

Är Önnered hela Handbollsligans mest frustrerande lag att följa? Jag tror det. I februari släppte de in 40 mål vid två olika tillfällen, men de tog också stabila och säkra segrar mot bottenkonkurrenter. Hela det här laget är en stor gåta för mig.

Men om vi börjar från början lyckades ÖHK med konststycket att bestämma sig för att springa med IFK Kristianstad när lagen möttes i början av månaden. Det gick sådär. Inte för Markus Thorbjörn som gjorde elva mål, men för Önnered som förlorade med 40–28. Matchen efter gick ännu sämre, då förlorade nämligen Pontus Ward Wiklunds lag med 40–25 mot Ystads IF. I de matcherna såg det ut som om ÖHK totalt tappat fotfästet.

Så kom då matchen mot Lugi. Den numera berömda matchen (tyvärr inte av någon bra anledning). Vi behöver inte gå in mer på det usla beteende som enligt uppgifter uppvisades av flera i ÖHK-färger, utan kan istället konstatera att Mishels Liaba blev den store matchvinnaren för Önnered. Nio mål och tre assist av en spelare där jag fortfarande undrar varför han inte får spela mer framåt i varje match.

Efter det åkte Önnered till Baltiska hallen och monterade ner HK Malmö utan problem. Pelle Segertoft tröttade ut Magnus Persson och vips så hade ÖHK tagit fyra av åtta poäng i februari och numera med häng på sista slutspelsplatsen igen. Märkligt lag!

10: IF Hallby

Tabellplacering: 6

Ranking efter december: 7

Skapar Hallby historia och når slutspel i år? Fram till för några veckor sedan hade svaret varit ett givet ja. Nu är jag inte lika säker. Formen ser nämligen sådär ut och det är som bekant ruggigt jämnt i Handbolllsligan. Visserligen ligger Hallby sexa, så det är ju flera lag som måste prestera bra för att Hallby ska sjunka till plats nio (eller värre), men det har inte varit en bra februari för Anders Hallberg och hans lag.

Förlusterna mot Aranäs och Guif måste ha svidit något enormt. Framförallt hemmaförlusten mot Aranäs, den matchen borde Hallby verkligen inte ha kammat noll i. Och faktum är att det var ”nära” förlust även mot RIK, men där vände Hallby totalt och vann enkelt till slut.

Så nej, jag vet inte riktigt var detta Hallby står just nu. Visst, Albin Broman fortsätter att leverera som en av seriens bästa högernior, men annars är det få spelare som är i toppform just nu.

11: Redbergslids IK

Tabellplacering: 12

Ranking efter december: 9

En seger, ett kryss och två förluster blev det för RIK under februari. Inget superfacit, men RIK hämtar ändå in sina poäng här och var, något som kommer att betyda mycket när säsongen ska sammanfattas. Eller nu framstår det kanske som om jag ser det som givet att RIK kommer att hålla sig kvar och det tror jag absolut inte är en självklarhet.

Däremot tror jag att RIK:s spetsspelare, då tänker jag framförallt på Mika Mäkelä (uppe runt 40 i räddningsprocent i två matcher under februari), Vasko Sevaljevic och Oskar Joelsson, inte kommer tillåta RIK att åka ur.

Känslan är också att RIK är med i samtliga matcher nuförtiden. De båda förlustmatcherna i februari kunde RIK lika väl ha vunnit. 26–27 blev det mot Skövde och även om RIK föll med åtta mål mot Hallby var de i förarsätet under den första halvleken. RIK ser helt enkelt starkare ut än lagen de har under sig i tabellen.

12: HK Malmö

Tabellplacering: 11

Ranking efter december: 4

HK Malmö har hängt i bottenskiktet av tabellen hela säsongen. I Power rankings har det av förklarliga skäl inte sett bättre ut. Bortsett från december då Björn Sätherströms lag placerades som fyra, helt rättvist dessutom.

Nu då? Tillbaka långt ner i rankingen. Segern borta mot OV var otroligt tung och viktig. Att det bara blev seger med en boll har ju ingen som helst betydelse för tabellen, HK Malmö behövde bara vinna. Att de sen gick och förlorade mot Sävehof och Hammarby är inte mycket att säga om, men plattmatchen kom istället hemma mot Önnered.

Där vet jag inte vad Malmö sysslade med. Eller det vet jag visst det, de gjorde som de har gjort hela säsongen, nämligen att gå för hårt på Magnus Persson. Högernian är fortfarande en riktigt bra spelare, så ingen skuld ska läggas på honom, men stackarn ser ju trött och sliten ut redan när matchen börjar och ändå får han aldrig någon vila. Där måste Malmö tänka om och låta Persson få lite vila under matcherna. För annars kommer varje lag ha samma taktik mot Malmö, nämligen att trötta ut stjärnan.

13: OV Helsingborg

Tabellplacering: 13

Ranking efter december: 12

Inför säsongen resonerade jag kring det faktum att OV, istället för att värva namn som tidigare gånger de tagit steget upp till Handbollsligan, valde att satsa på till stora delar samma trupp som vann Allsvenskan förra säsongen. Jag trodde verkligen att det skulle gå vägen för OV och att de skulle klara sig kvar den här säsongen.

Nu är det inte över ännu och de kan mycket väl lösa nytt kontrakt, men Lugi har ett bättre lag än OV och jag tror att det framförallt är de två två lagen som kommer göra upp om att undvika sistaplatsen. Tungt också för OV då att de kommer att tvingas klara sig utan Jonatan Wilthorn, en av lagets bästa spelare den här säsongen, som slet av hälsenan i förlustmatchen mot HK Malmö.

Ett av få glädjeämnen för OV under februari var att de besegrade nämnda Lugi. Den segern kan innebär att OV slipper sistaplatsen.

14: Lugi HF

Tabellplacering: 14

Ranking efter december: 14

När Lugi fick stryk mot OV med 25–23 hade niometerstrion Fredrik Olsson, Casper Käll och Theo Übelacker, lagets tre största stjärnor, tillsammans fyra mål på 19 avslut. Med den typen av statistik kommer Lugi inte att vinna många matcher, så enkelt är det.

Att Lugi sedan förlorade borta mot Önnered var egentligen inte särskilt förvånande. Fina och välkammade Lugi mot ”svinen” i ÖHK, som dessutom är vana vid att spela den typen av kniven mot strupen-matcher, det kunde bara sluta på ett sätt. Och det gjorde det. Värt att lyfta från den matchen, som kanske har glömts bort, är att Übelacker gjorde fem mål. Detta trots att han inte fick någon snäll behandling av Önneredspelarna.

Kanske är ett trendbrott på gång för Lugi. De avslutade ju månaden med att besegra ett visserligen håglöst Alingsås med 28–21. Lugi krigade mer för varandra i den matchen än de gjort på hela säsongen och just därför kunde Kasper Hall rädda 45 procent av skotten. Dessutom såg Fredrik Olsson ut som sig själv igen då han gjorde nio mål.

Lugi kan mycket väl klara sig kvar, men då krävs det liknande inställning till de återstående matcherna som de hade mot Alingsås.