Svenskarna har bytt Split mot Zagreb. Förstarundan mot andrarundan. Sargat självförtroende mot toppat självförtroende. Lukas Nilsson säger själv att självförtroendet ligger på tio av tio, på ren svenska.
— Självförtroendet i truppen är högt, riktigt högt, säger 22-åringen.
Och ditt eget, på en skala ett till tio?
— Tio. Vi vann ju mot Kroatien och alla var med och bidrog. Nu ska vi tro på oss själva och, ja, det känns riktigt bra.
Bragdmatchen i Split sitter förmodligen kvar på näthinnan i många tv-soff-ögon. I hotellobbyn i Zagreb sitter känslan definitivt kvar, även om den har bearbetats bort en aning för att fokusera vidare. I Zagreb kommer handbollslandslaget att ha tre matchfria dagar innan mötet mot Frankrike.
— Det är skönt att få några extra dagars vila. Jag tror att vi behövde det efter urladdningen senast. Många spelade mycket och är lite trötta i kroppen, så jag tror det kan vara bra för oss.
Storskytten själv spelade inte majoriteten av matchen då Simon Jeppsson gjorde det en väldigt bra insats. De två första matcherna hade istället Nilsson mer speltid än sin kollega. Den blandade speltiden bekommer honom inte nämnvärt.
— Jag spelade mycket de första två matcherna och då spelade Simon lite mindre, nu spelade han lite mer. Det kan vara svårt att tagga igång när man har suttit mycket. Man behöver någon minut för att komma in i det. Men det är jag van med det i Kiel också, så det är inga konstigheter.
Lukas Nilsson gör sin andra säsong i Tyskland och anrika THW Kiel. Där delar han prickade linjer med storspelare som Chistian Dissinger, Domagoj Duvnjak och Nikola Bilyk. Att vara runt sådan stjärnkraft brukar lyfta unga spelare till nya nivåer. Speciellt sådana som Lukas Nilsson, som redan anses vara en av världens mest lovande spelare.
— Jag tränar med spelare som Duvnjak. Jag skjuter på Niklas Landin och Andreas Wolff. Det utvecklas du ju alltid på. Sen spelar jag mot bra motståndare två-tre gånger i veckan. Vi spelar både Champions League och Bundesliga så det blir mycket matchning.
Vad känner du att du har utvecklat?
— Jag har spelat mycket mittnia den senaste tiden i Kiel, till exempel, och det har gått jättebra. Så jag känner dels att jag har utvecklat min blick för spelet.
Utöver att ha höjt blicken riktar han fortfarande sikte mot målet. I år har Nilsson gjort 55 mål för sitt THW. Med det är han lagets fjärde meste målskytt – efter Niclas Ekberg, Patrick Wiencek och Nikola Bilyk.
Hur är det i Kiel, kan du gå på stan eller haffar nån dig var femte meter?
— Nej för fasen, de har väldigt mycket respekt därnere. De brukar väl titta rätt mycket, många hälsar, nån vill ta en bild och så, men de har väldigt mycket respekt för en och låter en ha sin fritid. De är nog vana med tanke på så många världsstjärnor som har spelat där.
Känner du dig mer hemma där nu?
— Det tog ett tag om ställa om sig till en ny stad och nytt språk. Men språket sitter och jag trivs i staden och kommer jättebra överens med de andra i laget. Jag har även träffat kompisar utanför laget. Rune Dahmke som jag spelar med till exempel, han är från Kiel så jag umgås ofta med han och hans polare utanför handbollen.
På handbollsplanen har det varit motigt för Kiel. I början av säsongen drog man på sig flera otippade förluster och halkade efter i toppen av Bundesliga och Champions League. Inför EM har laget istället hämtat sju raka segrar.
— Det har gått riktigt bra på slutet, både för laget och mig själv, så det är klart man tar med sig det hit. Samtidigt är det helt annat i landslaget – helt annat spel, helt annat tänk. När man kommer hit så kommer man in i landslagsbubblan. Och det är väldigt roligt att komma hit först och främst.
Det ser ut vara roligt för de svenska spelarna. Inte minst med vinsten senast. Och på de klassiska fotbollsmatcherna innan träning. Det ser inte ut att vara ljusår ifrån när en själv åkte på cup med knattelaget bland sovsalar i skolsalar och kortspel innan släckning.
Är det lite som när man åkte på ungdomscup?
— Ja men lite så är det – som när man trivs i varandras sällskap och hänga med de man gick i skolan med. Vi har otroligt roligt. Bara det att få komma från klubblaget och inte prata tyska hela tiden, till exempel. När man kommer hit kan man bara mala på med svenskan. Det är riktigt skönt.
Du och Jim Gottfridsson håller låda en del?
— Vi har snackat av oss kan man säga.
För Nilsson och de andra svenskarna kan de gott snacka av sig och ihop sig i några dagar till. Det gäller att ladda om batterierna för att kunna Duracella förbi ett av världens bästa landslag genom tiderna – Frankrike. Om Sverige skulle lyckas vinna mot de regerande världsmästarna har man skaffat sig ett otäckt bra utgångsläge. Med en tia i självförtroende och en kroatisk kross i ryggen känns det roväckande nära.