Lördagskrönikan eller De allra mest ifrågasatta

Maria och Safia Bennani är ett av 12 par som fått äran att dömma under EM 2018 i Frankrike. Foto: Martin Trobäck

God lördagsmorgon så här i inledningen av Handbolls EM nere i Frankrike. Ska du titta på några matcher på TV eller är du kanske nere i Nantes och ser Sveriges matcher på plats? Själv ska jag kika på Spanien-Kroatien ikväll. Varför då? Jo där dömer ett svenskt domarpar – tvillingsystrarna Bennani.

ANNONS
ANNONS
ANNONS

Kan det vara något att se tänker nog ganska många. De är ju inte särskilt bra de där två brudarna. Men vänta lite nu. Hur tänkte du då när du tänkte så? De här två kvinnliga domarna har dömt en SM-final och är ett av våra bästa domarpar internationellt sett. Alla manliga domarpar inräknade.

Fast å andra sidan tänker många likadant om de allra flesta domare som finns där ute på planen under alla matcher som spelas just den här lördagen. Den första dagen i december. Det finns inget som är så ifrågasatt som domare. Inga som får höra så många oförskämda uttalanden från publik, ledare och framför allt spelare.

De syns ofta lite suddigt i bilder från matcherna. Domarna. Har du funderat på varför? Foto: Viktor Ljungström

Hur försvarar vi det? Vi som sitter på läktarplats, på bänken tillsammans med spelarna eller spelarna ute på planen? ”Det är så det är”. ”Lite måste man tåla”. ”Viktigt att lära sig att inte höra”. Och så vidare.

När jag började engagera mig lite närmare igen i handbollen för över tio år sedan fick jag en chock över språkbruket. Över glåporden som haglande, över det lilla domare berättade för mig om vad de fick höra. ”Ja det kan bli lite hetsigt därute. Mycket adrenalin. Många könsord.”

Då arbetade jag parallellt mycket tillsammans med människor från hela världen som kom hit för att bedöma hundar. På hundutställningar som ringsekreterare, som det heter på fackspråk i den världen. Kontrasten blev enorm. Bara tanken att alla utställare inne i ringen skulle säga liknande saker till domaren fanns helt enkelt inte. Eller att de utanför skulle ropa på samma sätt till domaren som man gör från läktarplats eller runt en ungdomsmatch på gräs eller sand. På en hundutställning gäller showmanship och fair play stenhårt. Att alltid vara trevlig oavsett hur det går för dig och dina hundar eller för dina vänner.

Efter 15 år i den miljön och arbete med flera hundra olika domare var jag van vid att samarbete var vägen att gå. Att skapa en trevlig atmosfär både inne i och utanför ringen (läs planen). Fortfarande har jag svårt att se domaren som ”fienden”, som en egen motståndare inne på planen under en match. För mig är domaren en del i helheten på planen. På samma sätt som spelarna. I min värld finns domarna där för att en match ska kunna spelas på ett så smidigt sätt som möjligt. Enligt regelboken. För mig är samarbete det viktigaste, inte ständiga konflikter och idiotförklarande.

Båda domarna på bild i matchen Skara-Sävehof. Mycket ovanligt. Foto: Viktor Ljungström

Min mamma sa alltid att jag är född nyfiken. Å det stämmer säkert för i stället för att tänka att domare är korkade, inte kan någon regel osv så pratar jag med dem. Frågar hur de jobbar. Vad de prioriterar. Varför det är så roligt att vara just handbollsdomare. Hur de ser på alla glåpord och det som sägs inne på planen. Hur de hanterar spända situationer när smockan plötsligt hänger i luften.

Tydligt och klart. Och som alltid ifrågasatt. Foto: Christoffer Borg Mattisson.

En av de intressanta sakerna de lärt mig är hur man som domare kan använda sig av avkast efter mål. Ett lugnande moment i en match när det börjar bli för hetsigt. Att i de lägena vara mycket noggrann med detaljerna. Där är många andra saker de lärt mig under åren också. Och själv försöker jag alltid vara trevlig och respektfull tillbaka.

Kanske är det därför många domarpar lyser upp när de ser mig och jag får en snabb kram eller handhälsning innan match. Jag kan handboll och det kan säkerligen du som läser detta också. Om jag fick ha en decemberönskan, en enda, så är det att vi inom handbollsvärlden blir lika trevliga på plan, bänken och läktarplats som ryktet säger. Ifrågasätt gärna, men välj dina ord oavsett roll – domare, spelare, ledare, förälder, publik. Vi kommer längre genom att samarbeta än att vara i konflikt.

Avrundar med en mycket intressant och skrämmande artikel som jag läste häromdagen på norska TV2s hemsida. Det är en krönika skriven av en av mina favorithandbollsspelare Gro Hammerseng. Idag expertkommentator. Den berör skador, smärta, voltaren och annat som toppidrottare inom vår älskade idrott upplever i sin vardag.

Länk till artikeln: Hvem har lyst til å rekke opp hånda og si: «Jeg tåler ikke dette kjøret. Det er for tøft»?

Han nu en riktigt skön lördag. På TV10 kl 17.55 börjar sändningen av Spanien-Kroatien förresten.

P.S. Länk till mina tips inför EM

LÄMNA ETT SVAR

Please enter your comment!
Please enter your name here