En spricka delar svensk elithandboll och den gäller antal lag i Handbollsligan dam och Damallsvenskan. Håkan Lagerquist leder arbetet i Svensk Elithandboll Dam (SEH) och i en stor intervju med Handbollskanalen delar han med sig av hur vägen fram till nu har sett ut, vad SEH:s ställning är till motionen om fler lag, och om tidsplanen framöver.
Till Svenska handbollförbundets förbundsmöte 2024 lämnades två motioner in, en från Boden Handboll HF och en från Kärra HF, där de krävde att damhandbollen skulle jämställas med herrarna. Kravet från klubbarna: 14 lag i både Handbollsligan dam och Damallsvenskan med start säsongen 2024-25.
Som vi alla vet blev det inte så. Och det ser ut att dröja till åtminstone säs
ongen 2028-29 innan det kan bli aktuellt, enligt dokument Handbollskanalen tagit del av.
Handbollskanalen bad därför Håkan Lagerquist från Svensk Elithandboll Dam att berätta mer om den utredning som gjorts (där totalt tio personer ingått) för att reda ut huruvida svensk damhandboll är mogen för en ökning av antal lag i de olika serierna. Lagerquist är mångårig ordförande i SEH dam.
– Arbetet vi har bedrivit har handlat om att sätta oss in i vad en sådan förändring skulle betyda. En fråga är då förstås om det är en jämställdhetsfråga eller en annan typ av fråga. Det man kan konstatera är att den här typen av förändring skulle kosta pengar för befintliga klubbar i Handbollsligan dam och Damallsvenskan. Eftersom man inte kan cykla till bortamatcher (för att spara på resekostnader, reds.anm) blir det lätt att spelartrupperna dras ner på, och då tycker jag att man får fungera en gång till på om man genomför åtgärder i jämställdhetens namn som går ut över villkoren för damspelarna, säger Håkan Lagerquist.
– Vi ser ett stort behov av att, och det är ett arbete vi har försökt driva länge, höja den sportsliga nivån i ligan, men även att förbättra de ekonomiska villkoren för ligaklubbarna och behålla spelare lite längre som vill utomlands. Och då tänker vi att det är bra med åtgärder som stödjer det och inte försvårar det.
Vad har utredningen landat i?
– Om man ska genomföra en förändring som innebär att det är lika många lag på damsidan som herrsidan i de högsta serierna så krävs det ett utvecklingsarbete då det påverkar samtliga serier i seriesystemet. Om man utökar Handbollsligan och Allsvenskan med två lag vardera måste det plockas upp lag underifrån, fyra lag från division 1 till Allsvenskan, fyra lag från division 2 till division 1 och så hela vägen till det tar slut. Det innebär att det finns ett utvecklingsarbete att göra på alla nivåer.
– Vi i SEH tycker att man ska bygga från grunden och i så fall ta det första steget att utöka Damallsvenskan och serierna där under. När det sitter kan man ta nästa steg och flytta upp två lag genom hela systemet, förklarar Lagerquist.
Eventuell förändring lär dröja
Det ser inte ut som att Boden och Kärra får som de vill, åtminstone inte den närmsta tiden.
– Att göra en utökning av antal lag ser de befintliga ligaklubbarna inte någon uppenbar fördel med i nuläget, som jag förstår det. Jag tycker att det är nödvändigt att nivån på ligan ökar, men om det tillkommer två lag till Handbollsligan som håller allsvensk nivå så blir det en liten devalvering av ligan. Och tittar man på Allsvenskan och att de släpper de två bästa lagen till ligan och istället får upp fyra lag från division 1 så blir den serien svagare. Därför måste jobbet göras först för att se till så att det sportsligt, ekonomiskt och organisatoriskt kommer att fungera väl.
På vilket sätt kan det skada svensk damhandboll om utökningen av antal lag i Handbollsligan och Allsvenskan genomförs?
– Om utökningen genomförs utan att förarbetet har gjorts ordentligt, men det är ingen som föreslår det, kommer den sportsliga kvaliteten att försämras i samtliga serier i förhållande till vad läget är nu. Det kommer att bli dyrare för alla klubbar, inklusive de befintliga klubbarna som får två extra matcher mot lag 13-14, både i ligan och i Allsvenskan. Det är kanske inte de mest attraktiva matcherna heller, även om vi inte säkert kan veta om det är nykomlingarna som slutar på plats 13-14 när serien är färdigspelad.
– Sen har vi spelartillgången. Tittar vi på ungdomssidan är det ungefär 50-50, kanske till och med liten tiondels övervikt på flickor jämfört med pojkar. Däremot har Handbollsligan dam genomsnittligt något yngre spelare än Handbollsligan herr, som också internationellt sett har genomsnittligt ganska unga spelare. Eftersom löner i Handbollsligan dam är lägre, så är det fler som slutar tidigare och det är också något fler unga spelare som kommer upp tidigt. En del av arbetet vi bedriver i SEH Dam och i föreningarna i ligan går ut på att förbättra ekonomin för föreningarna, så att de ska kunna behålla fler bra spelare något år längre.
– Det är även en organisatorisk fråga. Den sportsliga sidan har de flesta bra koll på, men den kommersiella sidan som genererar intäkter vet vi att många klubbar i ligan kämpar med. Så organisationer behöver utvecklas. Dessutom är det tillgången till domare – 100 matcher mer ska spelas och då behöver vi få tag på intresserade domare och att de ska ha tid och erfarenhet av att döma på den nivån. Så det är ett stort planeringsarbete som krävs.
Du nämner ekonomin, men har toppklubbar i Allsvenskan som Lugi HF, Kärra HF och OV Helsingborg verkligen svagare ekonomi än vissa klubbar i dagens liga?
– Jag har inte tillgång till de siffrorna från de enskilda klubbarna, men jag tänker att problemet inte inskränker sig till Allsvenskan. Vi har problem inom ligan där flera klubbar lider av pandemin, kriget och av lågkonjunkturen. Till syvende och sist är det klubbarna som måste bygga upp organisationer som orkar med jobbet.
Arbetsgruppen menar, enligt dokumenten från förbundsmötet, att steget från Allsvenskan till Handbollsligan kostar mellan 500 000 kronor och 1 miljon per klubb. Stämmer det verkligen att det kostar så mycket?
– De siffrorna bygger på intervjuer som är gjorda med klubbar som har tagit steget. I de siffrorna kan flera saker ligga: bland annat att du måste ha en dyrare trupp för att inte bara vara uppe och vända. Flera klubbar har varit uppe, inte tagit så många poäng och sen rasat nedåt genom systemet. Och så vill vi inte ha det.
– Det kan även ha att göra med att klubbarna får fler matcher i veckan och dessutom på vardagar, vilket kan bli dyrare om det blir sena matchflyttar på grund av Europaspel. Tränare kan dessutom behöva större tjänster, och högre ersättning kan utgå till spelare för förlorad arbetsinkomst.
Samtidigt ökar väl också intäkterna av att spela i Handbollsligan jämfört med Allsvenskan, det finns ju ekonomisk stöttning i ligan som inte finns i Allsvenskan?
– Vi har en klubbersättning som baseras på det kommersiella arbete som ligan driver. Men det är ändå klubbarna som sitter på de stora möjligheterna att dra in pengar eftersom de har den lokala förankringen, säger Lagerquist.
Det är tydligt att arbetsgruppen som genomfört utredningen, SEH och dess medlemmar (klubbarna i Handbollsligan dam, eller åtminstone majoriteten av klubbarna) anser att en utökning av antal lag i ligan och Allsvenskan inte är något de önskar, åtminstone inte just nu. Men kan Håkan Lagerquist se några positiva effekter av att ha 14 lag i respektive serie istället för tolv?
– Om svensk damhandboll sett till kvalitet på spelare, lag och klubbar, och då pratar jag sportsligt, ekonomiskt och organisatoriskt, är så bra att toppen består av 14 lag – då är det fantastiskt roligt. Det hade så klart varit positivt om damhandbollen blivit större och bättre, men det blir den inte bara för att det blir fler lag i ligan utan det är snarare i så fall ett kvitto på att förarbetet har gjorts.
Jämställdhet anges som orsak i motionerna
Boden och Kärra har angett jämställdhet som orsak i deras respektive motioner Hur ser du på det?
– Vi har pratat om frågan men jag kan inte påstå att gruppen som sådan har tagit ställning. Jag tänker att för handbollen, förbundet, klubbarna och SEH är jämställdhet en jätteviktig fråga. Men frågan är hur du definierar den. I SEH ser vi det som att förbättra villkoren och möjligheterna för ligaklubbarna och för damspelarna. Det är ligan som är vårt ansvarsområde och det är därför jag uttrycker mig så. Då tycker vi att åtgärder som ska vidtas i jämställdhetens namn inte ska drabba damspelare utan gynna damlag och damspelare.
För svenska damlag i Handbollsligan och Allsvenskan börjar ligasäsongen i september och för många är den slut redan i mars. Behöver lagen och spelarna fler matcher? Lagerquist ger sin syn på det:
– Det finns klubbar som gärna skulle spela fler matcher, så klart. För ett antal år sedan hade vi frågan uppe och det ledde fram till Svenska cupen. Sen måste vi också tänka på lagen som går långt i sluspelet, Svenska cupen och som kanske spelar i Europa, att det blir mycket matcher då. Det skiljer sig ganska mycket jämfört med de som hamnar i ingenmansland och inte spelar kval, slutspel eller i Europa.
– Vi behöver med andra ord hitta lösningar som gör att det fungerar för alla, och ett svar som ofta kommer då är att man får ha fler spelare i trupperna i lagen som spelar många matcher, men det är också en ekonomisk fråga och en tillgångsfråga. Det är rätt tänkt, men det ska finnas ekonomi till det. Dessutom finns det flera klubbar som har både damlag och herrlag i ligan och det kan bli väldigt mycket matcher för publiken att orka med.
Tror du att klubbarna i ligan är rädda för att förlora intäkter och att det bidrar till att de säger nej till en utökning av antal lag?
– Mitt intryck är att klubbarna i nuläget har svårt att se vad som är det positiva med en utökning. Det påverkar så klart både intäkter och kostnader för befintliga klubbar med fler lag. Jag tänker att det finns en osäkerhet kring vad det kan innebära, men jag tror att man ser en risk både på intäktssidan och på kostnadssidan. Hela receptet för hur man ska tjäna pengar på det här finns inte.
Tidsplanen just nu säger att det till säsongen 2028-29 ska finnas 14 lag i Handbollsligan Dam och i Damallsvenskan. Men det är inte skrivit i sten. Utvecklingsarbetet är tänkt att ske i samarbete mellan SHF, SEH, HAS (organisationen för de allsvenska föreningarna) och Liganämnden.
– Det finns målsättningsår på vägen, men det ska tas fram handlingsplaner, utvecklingsarbetet ska genomföras och det måste också visa på resultat. Så det är resultaten som styr mer än ett visst datum. Men det är också viktigt att nämna att inget beslut är fattat – det görs det först på förbundsmötet nästa år, avslutar Håkan Lagerquist.
Uppskattar du artiklar som den här? Swisha valfritt belopp till 123 572 17 33. Med ditt och andras stöd kan vi producera ännu mer artiklar och innehåll om handboll. Tack för att du läser och följer oss!