En utökning av Handbollsligan dam till 14 lag har länge varit en symbolfråga för utveckling. Nu kan Handbollskanalen avslöja att en djup spricka delar svensk handboll – om, hur, när och i vilken ordning förändringen ska ske. Dokument och vittnesmål som Handbollskanalen tagit del av visar på reservationer, ekonomiska farhågor och en tidsplan som kan skjuta upp hela projektet i flera år.
Det började på Svenska handbollförbundets förbundsmöte 2024. Två motioner, från Boden Handboll HF och Kärra HF, krävde att damhandbollen skulle jämställas med herrarna. Kravet var tydligt: 14 lag i både Handbollsligan dam och Damallsvenskan med start säsongen 2024-25.
Förslaget fick stöd ur ett jämställdhetsperspektiv – men också kritik. Flera distrikt varnade för att förändringen inte gick att genomföra så snabbt som motionerna ville.
Utredningen visar: Förändring tidigast säsongen 2028-29
En arbetsgrupp tillsattes för att analysera förutsättningarna. Deras slutsats var tydlig: en utökning kan inte ske förrän tidigast säsongen 2028-29 – och då i flera steg. Planen innebär att Handbollsligan dam skulle byggas ut först, med Damallsvenskan senare. Varje steg skulle dessutom föregås av en ”go eller no-go”-bedömning, baserat på kriterier som föreningarnas ekonomi, organisation, spelarbredd, domartillgång och kommersiell mognad.
I utredningsgruppen ingår: Monica Johansson (HF Norr), Mattias Nord (HF Väst), Håkan Lagerquist (SEH Dam), Andreas Wahlström (HAS), Adam Engström (SHF tävling), Mikael Thelander (SHF TK), Peo Lind (SHF TK, ordförande), Julia Ryding Wikberg (FS), Madelene Fischer (LIF Lindeberg) och Pia Solefors (ordf. SHF utbildningskommitté).
Men alla håller inte med. Svensk Elithandboll Dam har i en reservation slagit fast att de motsätter sig ordningen. De menar att första steget borde vara en utökning av Damallsvenskan – inte ligan. Argumentet är att det är billigare, mindre komplext och ger fler föreningar tid att bygga organisation och ekonomi underifrån. En utökning av Handbollsligan riskerar enligt reservationen att bli en ”för tung” start som sätter föreningarna i ekonomisk knipa.
Ekonomin – ett hinder?
Både utredningen och reservationen pekar på samma problem: många klubbar står redan på ekonomiskt svag grund. Nästan hälften av klubbarna i HBL och Allsvenskan har ett eget kapital på under 200 000 kronor. Steget från Allsvenskan till Handbollsligan beräknas av ledande personer inom arbetsgruppen och SEH kosta mellan 500 000 och 1 miljon kronor per klubb.
Redan etablerade lag väntas få en kostnadsökning på cirka 100 000 kronor per säsong – enligt gruppen utan motsvarande intäktsökning. I värsta fall kan en felaktigt genomförd utökning leda till fler konkurser än framsteg.
En annan spricka gäller det sportsliga. Kritiker varnar för att fler lag kan innebära urvattnad kvalitet. Arbetsgruppen konstaterar själva att ytterligare 60-80 spelare, 8-12 ledare och 4-6 domare måste flyttas upp till högre nivåer. På kort sikt kan det betyda svagare matcher och brist på domare i de lägre serierna.
Enligt de dokument Handbollskanalen tagit del av ser planen från arbetsgruppen ut så här:
År 1: Inga förändringar av antal lag.
År 2: Till HBL dam går lag 1-2 i Allsvenskan upp direkt. Inget lag flyttas ner direkt från Handbollsligan och lag 3-4 i Allsvenskan kvalar mot lag 11-12 i HBL. Dessutom görs förändringar i kvalsystemet till Allsvenskan och division 1.
År 3: Lag 1 i Allsvenskan går upp direkt och lag 14 i HBL åker ur. Lag 2-4 i Allsvenskan kvalar mot lag 11-13 i HBL. Dessutom görs förändringar i kvalsystemet till Allsvenskan och division 1.
År 4: Till säsongen 2028-29 ska omställningen vara klar och systemet ser då likadant ut på damsidan som på herrsidan.
Samtidigt motsätter sig alltså Svensk Elithandboll (SEH) det här förslaget. SEH menar, enligt Handbollskanalens uppgifter, att samtliga förändringar bör göras för Damallsvenskan först, innan förändringar görs för Handbollsligan dam.
”Hönan eller ägget?”
I dokumenten återkommer en fråga: blir svensk damhandboll bättre av att fler får chansen – eller försämras nivån när kvantiteten ökar snabbare än kvaliteten? Det råder ingen enighet i frågan. Men klart är att det handlar om mer än spelscheman. Det handlar om svensk handbolls identitet och långsiktiga överlevnad.
Det hela verkar nu ha landat i en utdragen process. Handbollens beslutsfattare må tala om visioner och jämställdhet, men bakom kulisserna råder en djup oenighet om vägen dit.
Frågan är nu om svensk damhandboll har tid att vänta.
Uppskattar du artiklar som den här? Swisha valfritt belopp till 123 572 17 33. Med ditt och andras stöd kan vi producera ännu mer artiklar och innehåll om handboll. Tack för att du läser och följer oss!