Att utreda saker är ofta klokt. Man vill ha fakta, väga för- och nackdelar, och se till att beslut tas på bästa möjliga underlag. Jag kan på sätt och viss förstå att Svenska handbollförbundet vill göra detta innan man ändrar antalet lag i Handbollsligan och Damallsvenskan.
Men det som är märkligt, och kanske såväl typiskt svenskt som typiskt SHF, är att man efter två års arbete nu konstaterar att frågan behöver utredas ännu mer.
Det är just detta som förklarar den frustration jag ser hos klubbar, ledare och spelare som länge har drivit frågan om fler lag, framför allt i Handbollsligan dam – men även i herrserierna.
Thomas Willram, mångårig klubbledare i Kärra HF och en riktig profil med stort handbollshjärta, uttryckte det ganska träffsäkert på Twitter:
”Efter flera år med SHF:s löften om jämställda serier och motioner som inkommit, har två års utredning lett till slutsatsen: ’vi behöver utreda mer”’
Jag kan förstå hans reaktion.
Utredningen bekräftar mycket
Som jag var inne på redan i september förra året, handlar det inte bara om antal lag. Det handlar om jämställdhet, sportsliga förutsättningar och ekonomisk hållbarhet i elitserierna. Då skrev jag om att det behövs fler spelare, fler domare och fler elittränare på damsidan – och om att föreningarna måste få stöd för att kunna utveckla ekonomi och organisation på elitnivå.
Utredningen som nu presenterats bekräftar mycket av detta: fler lag innebär fler spelare (60–80 nya), fler ledare (8–12) och fler domare (4–6). Men trots siffrorna är det fortfarande oklart hur eller när förändringen ska ske.
Vad som blir extra tydligt nu är kontrasten till herrsidan. När antalet herrlag ändrades för flera år sedan gjordes det utan långa utredningar. Nu verkar processen på damsidan ha fastnat i ett evigt utredande, vilket förstås retar de som har varit engagerade länge. Det är lätt att se varför det finns en känsla av uppgivenhet i vissa klubbar: motioner om jämställda serier kom in och två års arbete senare är slutsatsen “vi behöver fundera mer”.
Men här finns också en poäng. Utredningen visar på verkliga utmaningar: kostnaderna ökar kraftigt för föreningarna, sportslig kvalitet kan påverkas, och fler elitspelare behöver stöd för träning, match och ekonomi. Så även om processen är långsam, pekar den på problem som måste lösas om expansionen ska vara hållbar.
Så medan frustration och kritik är förståelig, kan vi också se att SHF åtminstone samlar fakta. Frågan är om det räcker.
Klubbarna, spelarna och ledarna som vill se förändring vill inte bara ha fakta – de vill ha handling. Två år av utredningar har visat att det finns potential, men också hinder. Nu behöver SHF våga ta nästa steg. För annars riskerar beslutet om jämställda serier att bli just det som Willram skriver: ett “hittepå” som aldrig blir verklighet.
LÄS MER: Selbys krönika: “Statusen dör inte av fler lag – utan av för få matcher”
