Låt mig börja med det uppenbara. Ekonomin i de svenska elitklubbarna är ett massivt problem just nu. Och tiden för att mota Olle i grind är förbi.
Som ett resultat av den svaga ekonomin har flera klubbar tvingats dra ner på kostnaderna. Det är heller ingen nyhet. Men även om spelartrupperna har påverkats på flera håll och kanter av den allt tajtare livremmen, så är det framförallt organisationen bakom som har påverkats. Det satsas ju fortfarande, i sammanhanget, rätt stora pengar på spelare. Och det är inte fel i sig. Det är ju spelare som vinner titlar, men ett mer långsiktigt och hållbart (modeord, jag vet) tänk vore kanske att fördela lite mer pengar åt organisationen.
HF Karlskrona är ett bra exempel. Ett jojo-lag under flera säsonger, men som trots uteblivna sportsliga resultat har tänkt långsiktigt och byggt en stark organisation med både klubbchef, sportchef och fler personer som jobbar för föreningen. OV Helsingborg är ett annat bra exempel. Vad båda klubbarna har gemensamt? Att de slitit sportsligt men tänkt långsiktigt, något de den här säsongen skördar frukterna av.
Under helgen hade Svensk Elithandboll (SEH), alltså intresseorganisationen vars medlemmar är elitföreningarna i Handbollsligan dam och herr, kallat till ordförandekonferens i Halmstad under Svenska cupens Final Four. Enligt vad jag har hört vill SEH sätta större press på klubbarna, eller åtminstone öppna en diskussion om att klubbarna måste se till att ha åtminstone en person som jobbar med åtaganden mot själva ligan.
Enligt mina uppgifter har det under säsongen varit flera tillfällen då det blivit skrämmande uppenbart att flera organisationer saknar folk. Det har till exempel skickats ut mejl från SEH till föreningarna i Handbollsligan där vissa lag inte ens har svarat. Anledningen? Det finns ingen som tar emot mejlen, det finns ingen som öppnar inkorgen. Och även om det ibland kan tyckas vara väl mycket mejl från SEH eller SHF för den delen så borde ju klubbarna ha tid att besvara den här typen av mejl, det är ju trots allt ett åtgande de har som medlemmar i SEH. Men det här är bara ett exempel på situationer där klubbarna hade behövt ha åtminstone en person anställd som jobbar med saker som inte enbart rör spelartruppen.
Det finns idag flertalet föreningar i Handbollsligan som står helt utan någon anställd utanför sportgruppen. Och även om jag så klart förstår att det är tuffa ekonomiska tider så blir det lite skevt när klubbrepresentanter ”gråter ut i media” över hur de sliter ekonomiskt, men samtidigt hämtar de in nya, och inte sällan dyra, spelare.
Kanske kommer det här i slutändan leda till att SEH mer eller mindre tvingar föreningarna att ha åtminstone en resurs på kansliet som kan jobba mot ligans intresseorganisation. Men enligt vad jag har förstått var medlemmarna under konferensen i Halmstad mer inne på att det handlar om funktioner och inte antal personer. Och att de vill att det ska finnas krav (med bestraffning) på att genomföra olika delar och att genomföra dessa i tid. Ska handbollen överleva är det nog ett måste.
I maj har SEH och medlemsföreningarna årsmöte. Ett bra första steg vore att SEH och medlemmarna når ett samförstånd i hur klubbarna och ligan ska utvecklas. Men det sista ordet är så klart inte sagt.
Vill du komma i kontakt med mig? Det gör du på ola.selby@handbollskanalen.se.
