För lite mer än fyra år sedan avslutade Love Olind Gruden sitt liv. I den första delen av Handbollskanalens artikelserie om psykisk ohälsa inom handbollen har vi pratat med Örjan Gruden, Loves pappa. Samtalet handlar så klart om Love, men även om Örjans tankar kring vad svensk handboll kan göra bättre när det kommer till psykisk hälsa.
Chocken och sorgen var stor i handbolls-Sverige när beskedet kom att Love Olind Gruden hade avslutat sitt liv, den 13 juni 2020. Loves pappa Örjan Gruden har sedan dess skrivit en bok om sin son (”Min son Love”) och när vi på Handbollskanalen bestämde oss för att publicera en artikel om psykisk ohälsa inom handbollen kändes Örjan som en lämplig plats att börja.
– Min uppfattning generellt är att det är lätt att försöka hitta syndabockar. Det är ett sätt att hantera förlust, och kanske även den egna skulden som alla anhöriga har att tampas med. Det där hänger ihop med den föreställning som finns att med små medel kunna förhindra självmord och att samhället i alla dess former ska ha ansvar för det. Det är rimligt, men det innebär kanske också orimliga förväntningar som leder till att sjukvård och psykiatri får mest skit av alla, säger Örjan Gruden till Handbollskanalen.
Handbollskanalen bad Örjan att beskriva Love som person.
– Love var en fantastisk människa som hade enorma egenskaper, men han hade också utmaningar som han jobbade med. Utifrån de utmaningarna, i Loves fall höga krav, oförmåga att hantera framgångar och vad andra tycker och tänker, då kan man undra hur man kan välja att idrotta. Sport är så jäkla konkret – det blir tydligt om man har gjort något bra eller dåligt och kanske ännu mer som handbollsmålvakt. Men det här var något Love hade med sig i grunden och som jag och hans mamma såg tidigt och försökte jobba med.
– Till det här fanns också en sida hos Love där han sökte utmaningar, han ville kolla om han klarade av saker. Det är en viktig parameter att ha med.
Hur ser du på idrottens och handbollens ansvar när det kommer till Love och hans beslut att avsluta sitt liv?
– Idrotten lockar också och ger tillfredsställelse när man lyckas. På frågan om idrotten är en riskfaktor eller hälsofaktor är svaret att den utan tvivel är en hälsofaktor. Men sättet att försöka skona ungarna från jobbiga känslor genom att ta bort tävlingsmoment är nödvändigtvis inte rätt väg att gå. Allt som kan göra att någon mår dåligt försöker vi ta bort.
– Är det inte bättre att ge ungarna verktyg att hantera motgångar istället för att ta bort motgångarna? En gemensam nämnare för alla föräldrar är att vi vill att våra barn ska kunna stå på egna ben när de blir vuxna och jag är inte säker på att vi gör våra barn en tjänst genom att ta bort motgångarna. Vi kommer att möta motstånd i livet, det handlar bara om hur och när. Där tänker jag att idrotten och samhället kan göra mer för att hantera motgångar istället för att ta bort motgångar.
”Ge ungarna verktryg att hantera motgångar tidigare”
Örjan Gruden är flera gånger under vårt samtal tydlig med att han tycker att ”Svenska handbollförbundet gör ett jättebra jobb” och att ”SHF går i bräschen när det gäller sånt här”.
– När Love flyttade till Göteborg för att gå på Katrinelund (Riksidrottsgymnasiet för handboll, reds.anm) var Loves mamma och jag väldigt involverade för att skapa bästa möjliga förutsättningar för honom. Min bild är att alla skolor vi hade kontakt med hade stor medvetenhet kring vikten av att stötta ungdomarna vid sidan av planen. Sen är organisationer eller samhällen aldrig starkare än individerna och det är klart att enskilda ledare eller faddrar kommer att tappa bollen, vi är ju människor.
– När det gäller Love flaggade han inte för att han mådde dåligt, men jag tror att han hade haft de här tankarna under ganska lång tid. När Love flyttade till Göteborg gick han från att träna tre träningar i veckan till 11-15 pass i veckan plus matcher. Första året var han tokmotiverad – han tränade hellre på gymmet en lördagskväll än att åka in till stan.
– Förr eller senare kommer elitsatsningen och ju längre vi undviker att räkna mål och skona ungarna från motgångar, desto större är risken att mötet med livet längre fram blir hårdare. Vi ska nog ge ungarna verktyg att hantera motgångar tidigare, inte senare som det är nu.
Örjan berättar om sin 11-åriga dotter, som spelar med tolvåringarna som precis börjat räkna mål.
– Hon tyckte att det var jätteroligt att målen började räknas, även om många alltid har koll på resultaten ändå. Men hur är det att förlora med 30 mål, tänker säkert vissa? Ungarna vet ju om det ändå. Då får ledarna och föräldrarna sätta sig ner och prata med ungarna och förklara att du är inte ditt resultat, du är mer än så.
Vad mer kan svensk handboll göra för att bli ännu bättre på att förebygga och hantera psykisk ohälsa?
– Jag gillar handbollens sätt att närma sig frågan. Men jobbet som görs behöver kompletteras med att bygga upp individernas robusthet. Det handlar om att hantera motgångar och det har tagits fram material via Idrottshoppet som är skitbra när det gäller det här. Är det något som handbollen inte är bra på är det att ta vara på de rön som rör mental träning, säger Örjan Gruden.
Uppskattar du artiklar som den här? Swisha valfritt belopp till 123 572 17 33. Med ditt och andras stöd kan vi producera ännu mer artiklar och innehåll om handboll. Tack för att du läser och följer oss!
Hit kan du vända dig om du behöver hjälp:
Vårdguiden 1177: Sjukvårdsrådgivning samt uppgifter om närmsta psykiatriska akutmottagning. Tel: 1177. www.1177.se
Bris, Barnens rätt i samhället: Tel: 116 111. Alla dagar, dygnet runt. Vuxentelefon om barn: 0771-505050, vardagar kl 9–12. Chatt, alla dagar, dygnet runt: www.bris.se
Spes – suicidprevention och efterlevandes stöd: Tel: 020-18 18 00. Telefonjour varje dag 19–22. www.spes.se
Pratamera.nu: För råd, stöd och behandling av specialister på psykisk ohälsa. Kostnadsfritt om du är under 20 år.
Suicide zero: Här finns fakta och information kring självmord. www.suicidezero.se/fakta-och-rad
Mind Självmordslinjen 90101: Stödlinje för personer med tankar på självmord. Öppen dygnet runt varje dag. Tel: 90101. Chatt: chat.mind.se
Jourhavande kompis: Stödchatt för barn och unga upp till 25 år. Öppettider måndag-fredag klockan 18-21 samt lördag-söndag klockan 14-17 www.jourhavandekompis.se
Jourhavande medmänniska: Tel: 08-702 16 80, alla dagar kl 21–06. Chatten är öppen söndagar kl 21–24.