David Iwung på Folkbladet har skrivit en fantastiskt fin text om den gentlemannakodex som genomsyrar vår tuffa och hårda, men ärliga sport – handboll.
Det är flera som till vardags sysslar med andra idrotter som ofta imponeras av hur tufft handboll är och att det sällan blir bråk. Visst, vi ska vara ärliga. Det finns fula knep inom handbollen också, och allt är inte guld och gröna skogar. Men någonstans finns där ändå en gentlemannakodex och ärlighet som genomsyrar handbollen.
En i raden av alla som fascineras av detta är David Iwung på Folkbladet och han har skrivit om det på ett mycket fint sätt.
”Du sänker motståndaren men hjälper samma person upp från marken. Otänkbart på en is. Ytterst, ytterst sällsynt på ett (konst)gräs.”
Iwung skriver också om att det är rejält virke i en handbollsspelare, och han fruktar att vi snart kommer få se fotbollsspelare som filmar för att vinna fördel i slantsinglingen.
”När Jakobsson ska fyra av sin vänsterbomb landar två tyska armar i bröstet. Svensken tappar kontrollen över sin kropp i luften och faller tungt till det svettkladdiga golvet.
Det ser ut att göra ont. Smärtan går genom TV-rutan. Krossades svanskotan? Slets höftkulan ur led? Kommer Jakobsson att kunna gå igen? Lever han?
Irrelevanta frågor. Oron är obefogad. Det här är ju ingen vanlig människa.”
…
”Han är inte gjord av kött, ben och blod. Han är handbollsspelare.”
Läs David Iwungs text här: EM? Nej – UFC med klistrig boll