En ny stridsfråga har seglat upp inför Svenska handbollförbundets årsmöte. Handbollförbundet Syd vill göra om hela USM-strukturen, men förbundsstyrelsen sätter ner foten.
”Nuvarande USM är välfungerande, inkluderande och en central del av svensk handboll”, skriver styrelsen i sitt svar.
Debatten om USM:s framtid är i full gång. Handbollförbundet Syd har lämnat in en motion till förbundsmötet i april där man vill göra om åldersindelningen i USM – från dagens U14, U16 och U18 till i stället U15, U17 och U19 från och med säsongen 2029/2030.
Bakgrunden är en kritik som funnits under flera år, där distrikt pekat på problem framför allt i U14-klassen. En utredning tillsattes 2023, men trots att flera remissinstanser var positiva till en förändring valde man att behålla nuvarande struktur.
Det håller inte HF Syd med om. Distriktet menar att slutsatsen saknar rimlig grund och pekar på fortsatt akuta problem, inte minst kring domartillsättning och hallbrist. Enligt motionen räcker det inte med justeringar inom nuvarande system.
HF Syd vill därför inte bara ändra åldersklasserna utan även tillsätta en arbetsgrupp som ska ta fram ett nytt upplägg för USM, samt göra förändringar i U14-spelet redan under övergångsperioden fram till 2029.
Förbundet: ”Riskerna överstiger vinsterna”
Förbundsstyrelsen säger dock nej. I sitt omfattande svar föreslår man avslag på de centrala delarna av motionen och slår fast att USM i sin nuvarande form fyller en viktig funktion i svensk handboll.
”USM är ett av svensk handbolls stora flaggskepp, som engagerar runt 350 gruppspelsarrangemang och mer än 2500 matcher årligen,” skriver styrelsen bland annat.
Man pekar på att tävlingen i dag lyckas kombinera bredd och elit, där framför allt U14-klassen spelar en nyckelroll genom sitt upplägg utan direkt utslagning. Enligt förbundsstyrelsen skulle en förändring inte bara påverka själva USM – utan hela handbollens ekosystem.
”En förändring av åldersklasserna skulle få betydande konsekvenser långt utanför själva tävlingen, och riskerna bedöms överstiga de potentiella vinsterna,” skriver de.
Pekar på flera risker
I sitt svar lyfter förbundsstyrelsen en rad konkreta konsekvenser av ett eventuellt skifte.
Bland annat handlar det om att:
- Föreningar riskerar att slås ut om U14-klassen försvinner
- Belastningen på spelare kan öka i de äldre åldrarna där fler redan kombinerar skola, landslagsverksamhet och seniorhandboll
- Tävlingshets och selektering inte nödvändigtvis minskar – utan snarare flyttas upp i åldrarna
- Hallproblematik kan förvärras, särskilt kopplat till klisteranvändning
Styrelsen ifrågasätter också en av motionens bärande idéer – att fler skulle stanna längre inom handbollen med nya åldersklasser. Enligt nyare siffror från Riksidrottsförbundet börjar tappet av spelare redan i nioårsåldern, vilket enligt förbundet talar emot att en förändring i USM skulle lösa problemet.
Central del av spelarutbildningen
Ett annat tungt argument från förbundsstyrelsen handlar om kopplingen till spelarutbildningen. USM ses som en viktig del i att identifiera och följa spelare nationellt, särskilt i U14 där ledare och förbundskaptener får en första bred bild av årskullarna. Att flytta upp startåldern skulle enligt styrelsen innebära att den möjligheten försvagas, samtidigt som hela utbildningsmodellen skulle behöva göras om.
Man lyfter också att Sverige, trots ”begränsade resurser”, står sig starkt internationellt på ungdomsnivå – där USM pekas ut som en bidragande faktor.
Avgörs på förbundsmötet
HF Syd å sin sida menar att förändring är nödvändig för att skapa en mer hållbar framtid för svensk handboll. Men med ett tydligt avslag från förbundsstyrelsen går frågan nu vidare till förbundsmötet i april – där den slutliga domen faller. Och precis som i frågan om handboll på sand ser det ut att bli en tydlig dragkamp mellan distrikt och förbund även här.