Miranda Nasser: ”Kände att det var dags”

Miranda Nasser. Foto: Michael Erichsen / BILDBYRÅN.

Proffsäventyret väntar för Miranda Nasser som spenderat hela sin handbollskarriär i Göteborg. Handbollskanalen pratade med henne om att rädda kvar Heid i SHE-kvalet och om den nya rollen i Tyskland.

Det har gått ett par veckor sedan BK Heid vann den sista kvalmatchen mot HK Aranäs och säkrade SHE-kontraktet för nästa säsong. Du blev som väntat en starkt bidragande orsak till att SHE-platsen kunde försvaras. Hur skönt var det att få avsluta din sejour i Heid med att rädda kvar dem?

– Det känns såklart jätteviktigt. Det hade varit jättesurt att åka ur högstaligan när klubben har varit där i så många år. Det blev en bra avslutning på det hela.

Du fick ovanligt många lyckönskningar i Handbollskanalens kommentarsfält när vi släppte nyheten om att du skrivit på för TSV Bayer 04 Leverkusen.

– Jag har ju spelat där i så många år och det är ju ändå min moderklubb. Men det känns roligt, det är där jag är uppväxt. Det finns ledare kvar som jag hade när jag var ung och vi har haft camp med barnen, så det känns som en enda stor familj.

Var det ett svårt beslut att ta?

– Jag har ju haft kontakt med min agent som kollat runt lite och kände att jag ville prova något nytt. Men JP (Johan Petersson, tränare i Leverkusen) kontaktade mig och ville ha dit mig. Jag var lite sugen på att testa något nytt redan under förra året. Jag blir inte yngre.

JP hade du som tränare i Heid under en kort tid i höstas. Ni hann göra intryck på varandra, förmodar jag?

– Nu hade vi ju inte honom så länge i Heid men jag trivdes bra med honom och tyckte om hans handbollsfilosofi. Det känns skönt att ha en tränare som man har haft när man ska ta det här klivet. Det blir någon slags trygghet.

Hur bra koll har du på den tyska ligan?

– Ingen koll alls faktiskt. Jag har ju kollat på några matcher med laget (Leverkusen) gratis nu på webben. Några av topplagen har jag väl sett i CL-spel kanske, men mer koll än så har jag nog inte.

Trots att du har varit med länge är du ju bara 27 år. Är det något du vill utveckla i ditt spel med den här flytten?

– Det är väl egentligen en hel del. Jag känner mig inte superung, men är ju bara 27. Jag har inte spelat i något topplag och vet inte om vi kommer att bli det, men det ska bli kul att prova på att spela med ett annat typ av försvar. Det blir snabbare spel, kan jag tänka mig, och jag vill känna på det. Jag tror det finns ganska många delar att utveckla och det ska bli spännande att få en lite annan roll.

Hur tror du att rollen kommer att bli annorlunda jämfört med den du hade i Heid?

– Jag har ju haft en stor roll där och varit en viktig del av laget. Jag har känt att jag måste prestera på topp för att vi ska kunna ta poäng. Jag tror att det blir lite annorlunda nu. Det kommer nog inte att hänga på mig lika mycket. Samtidigt trivs jag i den rollen. Det känns som att jag har haft den i så många år och jag gillar ju att vara den personen. Men någonstans vet man att man inte får ha en dålig dag.

– Men jag är väldigt lugn nu jämfört med för 5-6 år sedan. Hade kvalspelet varit då hade jag kanske inte varit lika lugn. Jag axlar det bättre med åren. Det har med rutin att göra. Åldern spelar stor roll.

Vad vet du om dina blivande målvaktskollegor?

– Den ordinarie målvakten är ju korsbandsskadad och sedan har de värvat en ung målvakt, men jag har ingen riktig koll på dem än. Det ska bli kul att bilda team med nya ansikten.

Hur står det till med de tyska språkkunskaperna?

– Noll. Tyvärr läste jag ju franska i skolan. Jag får ladda hem lite appar och börjar plugga lite. Men jag tror att jag kommer ganska långt med engelskan.

Det blir första gången du flyttar från Göteborg?

– Ja, ett stort kliv direkt. Jag trivs jättebra i Göteborg men det ska bli roligt att uppleva en annan kultur och så. Det var kanske dags. Jag vet att staden ligger ganska nära Köln och där har jag varit en gång och kollat på Final 4, men annars vet jag inte så mycket.

Du jobbar som dietist nu. Kommer du fortsätta med det i Tyskland? Vad vet du om det tyska köket?

– Inte mycket (skratt). Jag vet inte hur det funkar med skatter och sådant, men det hade varit en go syssla bredvid. Men jag behöver kolla upp det. Jag har hållit lite föreläsningar och så för ungdomarna här, men där får jag nog smyga in det lite senare. Jag kommer inte att behöva jobba om jag inte själv vill, men jag kommer inte kunna spara och leva livet heller.

Till sist, en lyckad proffssejour kan öka chanserna till landslagsspel. Finns det med i tankarna?

– Det är inget jag går och tänker på så mycket. De som är med nu är väldigt duktiga. Skulle man få chansen skulle man inte tacka nej. Men så länge jag känner att jag utvecklas så ger handbollen mig något.