När ungdomshandbollen blir mer konkurrensinriktad från U16 och uppåt verkar behovet av objektivitet och tydliga roller växa. Föräldrar kan vara fantastiska resurser, men det finns alltid en risk för partiskhet. AIK Handboll har därför valt att satsa på anställda tränare och systematiska rutiner.
– Vi vill ha anställda tränare här för att ta bort alla diskussioner om jäv och jobba hårt för att vara nära organisationen och tränarna med stöttning och uppföljning, säger Mattias Bjurel till Handbollskanalen.
Flera klubbar beskriver hur de använder flera ledare och strukturer för att minimera risk för att barn gynnas eller missgynnas av sina föräldrar. Därför har Tyresö Handboll Mattias Bejbom på plats som ungdomskonsulent.
– Vi arbetar mycket över åldersgränserna i föreningen så spelarna får alltid träffa ett flertal ledare under en säsong. Jag som föreningens ungdomskonsulent är alltid tillgänglig som stöd för tränarna och jag sköter även samtal kring eventuella oegentligheter, säger han till Handbollskanalen.
Alingsås HK använder sin arbetsbok ”Blå Tråden” som ett verktyg för transparens:
– ”Blå Tråden” hanterar allt om hur vi skall vara samt agera i vår förening, säger Christer Mårtensson.
Ystads IF betonar att de har tydliga rutiner för att hantera både speltid och nivåplacering:
– Nivåindelningar får föräldratränare inte vara delaktiga i. Laguttagningar och speltid kan bli problem ibland men vi har en policy hos de yngre att alla ska spela, förklarar Kenneth Andersson.
Redbergslids IK menar att sportchefens närvaro på träningar och matcher fungerar som ett viktigt “andra ögon”-system:
– Vi följer upp tränarna kontinuerligt på träning och match, och sportchefen har alltid ”andra ögon” med vid viktiga beslut, berättar Tony Larsson.
Kompetens före föräldraroll
Kärra HF arbetar systematiskt med utbildning och ledarskapsutveckling. Magnus Björklund berättar:
– Vi arbetar hela tiden för att utveckla våra tränare som är en avgörande resurs för våra olika grupper. Detta sker både vad det gäller tränarskap, ledarskap och fler kunskapsområden kopplade till rollen att vara tränare.
Skövde HF framhåller att föräldrar i yngre lag kan bidra med erfarenhet utan att påverka beslut i äldre åldrar:
– Vi har föräldrar med eliterfarenhet i yngre lag, men från U16 och uppåt är det alltid huvudansvariga tränare utan barn i gruppen, säger Anders Wiik.
IK Sävehof lägger vikten på att kompetens ska väga tyngre än relationer. Men hur säkerställer de det?
– Genom att klubbens sportorganisation närvarar på vissa träningar och genom möten där vi samtalar kring utveckling, säger Andreas Wallin.
HK Aranäs arbetar i matrisform med ansvariga personer som bevakar nivåplacering:
– Det gör vi genom huvudtränare och nivåansvariga i äldre åldrar som följer upp bedömningar och uttagningar. Även här är matrisorganisationen viktig där man tar lärdom av främst tränare/ledare i äldre åldersgrupper, berättar Glenn Heed.
Stefan Högquist från IFK Tumba fyller i:
– Vi har tydliga riktlinjer för uttagningar och speltid, och alla ledare får stöd i hur dessa ska tillämpas.
Hammarby Handbolls Kalle Matsson får sista ordet, och poängterar vikten av transparens för hela organisationen:
– Vi försöker alltid ha ögon på verksamheten och säkerställa att alla spelare behandlas lika.