ANNONS

Analys: Division 3 Västsvenska Västra

Det är juluppehåll i det svenska seriesystemet nedanför Elitserien och Handbollskanalen gör en vandring nedåt för att analysera.

Nu har turen kommit till Division 3 Västsvenska Västra där vi haft förmånen att få hjälp. En gästskribent som även är stor profil i denna serie, alla inblandade förstår vem som tänkt till och gjort en fin analys.

Division 3 Västsvenska Västra
Arrangör: Handbollförbundet Väst
Länk till serie: Division 3 Västsvenska Västra

Analys
En serie som jämnat ut sig de senaste åren. Finns inga riktigt säkra poäng att hämta vilket undertecknad baserar på två enkla anledningar/hypoteser:

1. Göteborg är fortfarande en handbollsstad och i princip samtliga seniorspelare är för nivån hyfsat skolade. Detta gör även att man kan hitta spelare som tycker det är trevligt med handboll på lagom go nivå. Även utomsocknes studenter fyller årligen på trupperna med nytt blod varje säsong.

2. Avstånden i denna serie är inte direkt mördande. Längsta resa är Stenungsund till Onsala vilket mäter 6-7 mil och de flesta lagen är baserade på spårvagnsavstånd i Göteborg. Detta gör att även lite äldre gentlemän kan hålla igång med matchspel då man inte lägger hela helgerna till bortaresor. Veckodagsmatcher är även vanligt förekommande vilket gynnar såväl familjefäder som hemlängtande studenter.

Hösten har dock sett ganska lik ut som förhandstipsen. Rya HF som är samarbetsförening till HP Warta toppar serien föga överraskande. De har en för nivån mycket kompetent trupp och allt annat än att de håller sin förstaplats när serien summeras ska ses som en superskräll. För er som vill förkovra er i spelarna i just Ryas trupp finns den här. Där finns spelare som:

Glenn Andersson
Spelat i Champions League, har flera SM-guld och hans tröja hänger i taket i Alingsås.

Lars Bernhardsson
13 säsonger i Elitserien, spel i Champions League, 36 U21-landskamper.

Magnus Andreasson
Har även han SM-guld med Alingsås där han var lagkapten.

Tommy Pettersson
Mittnia som gjort 8 säsonger i Redbergslid med vilka han spelade i Champions League. Det gjorde han även med FyllingenBergen så sent som 2009/10.

Olle Johannesson
Vann SM-guld med Hammarby och hur bra hade han blivit om inte cancer hade drabbat? En underbar profil på H6 i denna serie.

Strax bakom Rya skuggar IK Celtic som de senaste säsongerna haft en bra trupp men först i år har varken skador, resor, övergångar etc ställt till bekymmer vilket burit frukt såhär långt. Fredrik Davidsson (1988) lade skorna på hyllan inför säsongen efter 752 mål på 7 säsonger i rött men Robin Frisk (1985) och Gustaf Hultgren (1983) ligger istället i intern skyttetopp. Målvakten Robert Sahlberg (1993) har räddat många poäng under senhösten, mittsexan och islänningen Ármann Davíð Sigurðsson (1988) har isländska guld och spelat Cupvinnarcupen, Alexander Girvan (1992) har gjort 30 landskamper för både Storbritannien och Skottland samt var uttagen i OS-truppen, legender som Jimmie Svensson (1980) och Daniel Rosero (1980) som gjort 15 respektive 16 säsonger i Celtic.

Till toppen får även Stenungsunds HK, HK Önnerediterna (Önnereds B-lag) och GIK Wasaiterna räknas. Samtliga nämnda har ambitionen att ligga i toppskiktet och säkerligen vill föreningarna även ta steget upp i seriepyramiden. Ska de lyckas med detta krävs det nog att i princip gå rent efter juluppehållet.

I Stenungsund är Anders Blomquist (H6, 1986), Fredrik Cervell (1992) och bröderna Javette profiler. Önnerediterna har ett ungt lag kryddat med någon från A-laget varje match, svårbedömda men skolade. Hos Wasaiterna är skytten Felix Jeske Magnusson (1994, fostrad IK Sävehof) och genombrottstarke Emil Ernström (1988, fostrad HK Aranäs) tunga namn.

I botten hittar vi Särökometernas HK som krigar med alla medel för att behålla kontraktet. Räkna med att det unga manskapet från Kullavik inte gett upp redan.

Våren kommer troligen se ut som hösten i stort. Som tidigare nämnts kommer troligen Rya vinna serien och bakom kommer 3-4 lag slåss om kvalplatsen. Redan under januari möts några av topplagen internt och med rätt eller fel resultat där beroende på vilka ögon man tittar med kan serien kännas avgjord uppåt. Och ska vi titta på tidigare säsonger så har föreningar som klivit upp i Division 2 från denna serie gjort fina resultat även i den serien vilket förstärker hypoteserna ovan.

I mittenskiktet har Sävedalens HK vaknat till och har ett kunnande i truppen som gör det möjligt att vinna mot samtliga lag. Det är ett slags ”Old Boys Sävehof” med mängder av rutin i spelare som Nicholas Drakenhammar (1981), Torbjörn Brunström (1982), Martin Gunnérus (1984) och Stefan Fridén (1979).

Samma, angående hög högstanivå, gäller Torslanda HK (Hisingen/Torslandas B-lag) som är en stor fin ungdomsförening. De manövrerade ganska komfortabelt ut Celtic och spräckte deras förlustnolla för att några matcher senare kamma noll mot jumbon Särökometerna.

Onsala HK fick tyvärr lämna WO mot Wasaiterna men har vid flertalet tillfällen visat att de kan slå vilket gäng som helst när de får ihop sitt spel. Hoppas de får ihop folk till matcherna nu i vår för två WO innebär uteslutning. Det är HK Aranäs C-lag så handbollskunnandet är det inget fel på hos lirare som Tobias Nilo (1983) och Anders Fremling (1987).

Även IK Nord har vaknat till nu i höstmörkret efter en katastrofal start på serien. Nord som inför säsongen degraderades från Division 2 hade hoppats på ett snabbt återtåg. Nu är sträcka dit något lång denna säsong men vi kalkylerar med att de vill avsluta våren på ett snyggt sätt. Linus Strömsnes (1986), Lucas Björnland (1993) och Andreas Björnland (1991) drar ett tungt lass både på och utanför planen. Även gamle storliraren Ricardo Löfvenholm (1986) siktas titt som tätt i Valhalla.

I mittens rike hittar vi även Ale HF som bara spelar jämna matcher, tyvärr för deras del har fler slutat i moll än i dur men även det kan vända efter uppehållet. Här har vi profiler i högernian och spelfördelaren Niklas ”Bullen” Eriksson (1988), målvakten Hampus Eskilsson (1991), Simon Liljeblad (1995) och storvuxne mittsexan och Jakob Wickman Modigh-look-a-liken Urban Tallheden (1994). Lirar Per Johannesson (1973) fortfarande?

Summerat är serien något jämnare än vad tabellen visar och det känns öppet mellan Celtic, Stenungsund, Önnerediterna och Wasaiterna om kvalplatsen. Det gäng som går på färst antal minor kniper den. Rya vinner och troligen degraderas Särökometerna. De fick en friplats till serien då två/tre lag tackade nej alternativt inte var uppflyttbara från Division 4 2014/15 och har inte riktigt växt in i kostymen i vad vi anser vara landets bästa Division 3-serie.

Tabell

Rya HF 11 10 0 1 336 – 248 20 88
IK Celtic 10 9 0 1 259 – 221 18 38
Stenungsunds HK 11 7 0 4 294 – 267 14 27
GIK Wasaiterna 11 7 0 4 266 – 246 14 20
HK Önnerediterna 11 6 1 4 324 – 298 13 26
Torslanda HK 11 5 0 6 278 – 312 10 -34
Ale HF 11 4 1 6 297 – 314 9 -17
Sävedalens HK 11 3 1 7 245 – 279 7 -34
Onsala HK 11 2 2 7 234 – 242 6 -8
IK Nord 11 2 1 8 234 – 271 5 -37
Särökometernas HK 11 2 0 9 256 – 325 4 -69

 

Nästa match
15 januari
Onsala HK – GIK Wasaiterna

Tidigare analyser 
Allsvenskan Herrar
Division 1 Norra Herrar
Division 1 Södra Herrar
Division 2 Norra Herrar
Division 2 Östra Herrar
Division 2 Västra Herrar
Division 2 Södra Herrar
Division 3 Norra Herrar
Division 3 Östsvenska Norra Herrar
Division 3 Östsvenska Östra Herrar
Division 3 Östsvenska Västra Herrar
Division 3 Västsvenska Västergötland Herrar

ANNONS
ANNONS